Jag läser och funderar över situationen för män i förskolan. Vilja strategier har de egentligen för att bli en del av gemenskapen? Blir de insläppta? Drömmer de om att möta andra män och diskutera traditionellt manliga ämnen?
Eller säger de som förlorarna i radioprogrammet “Ring så spelar vi”:
– Det var roligt att komma fram…
Bilden av den problematiska manliga gemenskapen på förskolan ur genusforskaren ögon.
Tack Katharina för tipset!
Nylansering av databasen för skandinavisk forskning på förskoleområdet.
Hej
Under februari månad varje år uppdateras databasen för skandinavisk forskning på förskoleområdet, nb-ecec.org. Databasen drivs i ett samarbete mellan danska Evalueringsinstitutet (EVA), norska Utdanningsdirektoratet (Udir) och Skolverket.
Årets uppdatering innebär att samtliga publikationer av skandinavisk forskning på förskoleområdet från 2013 genomgått en kvalitetsgranskning och att de som bedöms ha tillräcklig god kvalitet lagts in i databasen. Databasen innehåller därmed totalt 431 sammanfattningar av publikationer publicerade från 2006 till 2013. Februari 2016 kommer 2014 års publikationer att publiceras.
För att göra databasen känd och använd genomför Skolverket varje år en lansering av databasen i samband med att den uppdateras med en ny årgång publikationer.
Bifogat finner ni en poster som ni är fria att använda på det sätt ni finner lämpligast.
Läs mer på Skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskolan/databas-pa-forskoleomradet/utformning-av-miljo-paverkar-barns-lek-och-valmaende-1.231581
Nästa år…
Det tycks vara många som gärna vill polarisera. Jag ser ingen anledning till att förhållandet mellan arv och miljö skulle vara möjligt att sortera in på den politiska skalan.
Men när GP:s nykonservativa ledarsida på Internationella kvinnodagen lyfter sveket mot pojkarna är det svårt att inte se det kamikazeaktiga anslaget i tilltaget.
Jag vill gärna slå ett slag för att män tar ut mer föräldraledighet
Njut av den här reklamfilmen och beundra modet hos upphovsmännen.
Tanken på att barns förmåga att ständigt välja fritt har ökat behöver inte vara ett tecken på kompetens. Jag återkommer till den här bilden.
Och det här radioprogrammet:
Begreppet kränkning är svårt och jag är osäker på värdet av den här statistiken. Vem som helst kan anmäla vem som helst för vad som helst – och sedan är processerna igång. Ofta med förödande konsekvenser för den anmälde.
Men om nu de här siffrorna betyder något kanske det är intressant att 80% av de påstådda kränkningarna drabbade pojkar.
I min värld är förskolan en form av pedagogisk omsorg. Det är dags för förskolan att ta tillbaka det.
Den här definitionen borde även innefatta förskolan.
Jag möter ofta åsikten att barnets kön inte är intressant. Sedan läser jag om könsfördelningen bland de barn som personalen anser borde få särskilt stöd (pojkarna är kraftigt överrepresenterade).
Är det något fel på pojkar i största allmänhet – eller är det förskolans verksamhet som inte lyckas möta dem?
Fast det här visste vi väl om? Jag undrar om det finns en s.k. “Antipluggkultur” även i förskolan?
Tysta tankar 