RHODODENDRONBUSKEN
Vad drömmer en rhododendron
när kölden går rå runt knuten.
Vad drömmer den hårda knoppen
där våren är innesluten.
Den drömmer att värmen åter
ska tina det gamla huset
och att varje knopp ska öppnas
och visa sin själ i ljuset.
Det drömmer en rhododendron:
om solens och ljusets dag.
Så drömmer en rhododendron
– den har samma dröm som jag.
Stefan Demert
Det är 15 år sedan vi köpte huset. Jag har nästan vant mig vid all denna skönhet.
Jag saknar inte de här diskussionerna, men blir väldigt glad över att min gamle dekan formulerar sig så klokt och skarpt.
Kairos Future har undersökt svenskars framtidstro. Länk
Under de senaste 20 åren har andelen svenskar som säger att det egna livet är meningslöst ökat från 6 till 24 procent[1]. Bland unga män är siffran rent av 35 procent.
Gräver man i siffrorna verkar detta inte handla om ett filosofiskt övervägande, att svenskarna i ökad utsträckning skulle blivit franska existentialister med grundhållningen att livet är meningslöst, och att man själv måste ge det en mening. Snarare verkar det handla om att man i ökad utsträckning upplever livet som torftigt, ensamt och innehållslöst. De som ser livet som meningslöst rapporterar också det sistnämnda i långt högre grad än andra.
Här spelar säkert sociala medier en roll. Vi jämför ju inte längre oss själva med grannen, utan med avlägsna bekantas och okändas perfekt tillrättalagda liv. Och i den jämförelsen kan det mest fantastiska liv verka torftigt. Också minskat fysiskt umgänge kan spela in. Under samma period har de vänner vi träffar fysiskt under en vecka eller månad fallit snabbt, och bland dem som ser livet som meningslöst är upplevelsen av ensamhet stark.
Jag är bekymrad över att de inte tycks vara mer besvärade över bristen på könsbalans och höga avbrottstal bland män.
Jag försöker pröva Patrik Lundbergs tes ur ett omvänt perspektiv. läs gärna hela twittertråden.
Länk till UKÄ.
https://gamla.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2b56/1487841899451/0907R.pdf
Man ska bli lärare, HSV 2009:7
Tysta tankar 