Category Archives: Skola

Går det att prega ner anden i flaskan?

Posted on by
26

Pojkarnas skolsituation har blivit en politisk fråga och ledarredaktionerna hakar på (Sydsvenskan):

På Arabyskolan i Växjö har pojkarna bättre betyg än flickorna. Därför fick skolan i fjol närmare 80 000 kronor från Skolverket till jämställdhetsarbete i syfte att förbättra flickornas skolresultat.

Men Arabyskolan är undantaget som bekräftar regeln. Generellt är pojkars skolresultat klart sämre än flickors i Sverige oavsett faktorer som social bakgrund och bostadsort.

I Studio Ett framhärdar DEJA:s ordförande Anna Ekström i positionen att lärarens kön inte spelar någon roll – jag är osäker på om hon menar i det stora perspektivet (verksamhetens innehåll och form) eller det lilla (provrättning)?

Jag blev intervjuad av  TT igår och idag dyker den artikeln antagligen upp i landets tidningar. Som det kan bli!

Kungens tal – fast på engelska

Posted on by
2

The King´s speech är en lysande film. Colin Firth gestaltar rädslan för att tala på ett sätt som jag tror alla kan förstå. Skräcken i att stå framför en grupp främmande människor och uppleva varje ord som en fiende – jag känner igen mig och hoppas att scenskräcken släpper innan jag blir pensionerad.

Vygotskij – ständigt inaktuell?

Posted on by
17

Anders Burman ifrågasätter om alla de lärare som åberopar den marxistiske psykologen verkligen har läst några texter av honom (svd):

Det är anmärkningsvärt att den revolutionäre Vygotskij från 1980-talet och framåt – mer än ett halvsekel efter sin bortgång – blivit något av en modepedagog i USA liksom i övriga västvärlden. Den så kallade sociokulturella teorin som med utgångspunkt i hans tänkande vidareutvecklats av pedagoger som amerikanen Jerome Bruner och svensken Roger Säljö har fått stort genomslag inom pedagogikämnet och lärarutbildning, inte minst i Sverige. Därmed inte sagt att Vygotskijs egna texter läses i särskilt stor utsträckning. Visserligen är ett par av hans centrala böcker översatta till svenska. Men i likhet med många andra klassiska tänkare, i synnerhet inom det pedagogiska fältet, förmedlas kunskaperna om Vygotskij oftast genom tillrättalagd och idealiserande sekundärlitteratur eller grovt förenklande översiktsverk. Kunskaperna om vad han själv faktiskt skrev och stod för framstår som begränsade.

Jag har nog läst alltför många krampaktiga studentuppsatser som har försökt förklara förhållandet mellan Vygotskij och Piaget. Anders Burman försöker men sprider inget stort ljus över frågan. Slutorden är dock inspirerande:

På så sätt kan läraren, påpekar Vygotskij med en vacker formulering, ”förvandla utbildningen till skapande liv.” Detta måste förstås som ett uppfordrande glädjebudskap för alla lärare, ett pedagogiskt evangelium i det skapande livets tjänst.

Även för en inbiten flumpedagog kan en sådan formulering kännas aningen luftig.

 

NU är jag nog “genusdebattör”!

Posted on by
47

I morse på P1 diskuterade Johan Kant och jag problemet att pojkarna missgynnas betygsmässigt i förhållande till deras resultat på nationella prov.  Det blev ett ganska vänligt samtal. Min plan var att bredda perspektivet till att handla om mer än den rent provtekniska dimensionen.

Vilka konsekvenser får det att vi har en kvinnodominerad skola som beskriver sig själv som könsneutral?

Pojkar missgynnas – ljudklipp P1morgon

Bakgrund

Studio Ett

P.S. Tack Johan!
Vi kanske kan ta upp tråden med genuspedagogik en annan gång. För mig handlar det om mer än pedagogernas bemötande av pojkarna. Jag vill gärna se problemet som en innehållsfråga.

Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Posted on by
20

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet

Läsförståelse=ordkunskap?

Posted on by
25

När Gunilla Hammar Säfström ska testa 9A-barnens läsförståelse ger hon dem en text och ber dem ringa in alla djur de känner igen under fem minuter.

Vad är det GHS tror att hon mäter? Lässkicklighet, läshastighet, ordkunskap, biologi?

De här storheterna har ett samband – men vi kan inte sätta likhetstecken mellan dem! Det är möjligt att vara en skicklig läsare med ett ordförråd som ligger utanför skolans domän. Jag säger som Stavros:
– Katastrof!

Malin Siwe och ansvaret?

Posted on by
20

Helena von Schantz serie Allt är lärarnas fel går in på sitt elfte avsnitt och det är fortfarande lika spännande att följa hur Svarte Petter till sist alltid hamnar hos lärarna (fast ibland får lärarutbildningarna och SKL ta delar av kritiken)

Malin Siwe gör ett obehagligt inlägg i FOKUS:

Länk

Den här typen av moraliserande debattörer trycker på mina barnsligaste knappar:
– Gör det själv om du tror det är så lätt!!!!

 

 

Einstein, Ellen Key, Brian Kotts och jag?

Posted on by
17

http://twitter.com/#!/briankotts/status/33864949788839936

Jag läser Gärdenfors Lusten att förstå och undrar över sambandet:

http://twitter.com/#!/tystatankar/status/33910196493352960

http://twitter.com/#!/briankotts/status/33912441918201856

http://twitter.com/#!/tystatankar/status/33915059361030144

http://twitter.com/#!/briankotts/status/33916606375530497

http://twitter.com/#!/tystatankar/status/33917947286134784

Det här är ett nytt sätt att blogga – men jag gillar det! Någon som vet mer om Ellen Key och Einstein?

Mångfald – det amerikanska exemplet

Posted on by
Reply

Om lärarna är en del av den statliga maktutövningen är det viktigt att lärarkårens sammansättning motsvarar befolkningen. I Sverige är lärarens kön, etnicitet, hudfärg eller klassbakgrund inget problem eftersom vi lever i den bästa av världar och talet om olikhet skulle kunna förstärka bilden av skillnader.

I USA är synen på mångfald och jämställdhet mer direkt. Obamas utbildningsminister och regissören Spike Lee beskriver allvaret i Huffington Post

Duncan told an audience that more than 1 million educators are expected to retire in the coming decade and that federal officials are hoping to harness that opportunity to create a more diverse teaching work force, noting that less than 2 percent of the nation’s 3 million teachers are black men.

“Everybody can’t be a business major,” Lee told the auditorium packed with male high school and college students. “We have to educate ourselves. We have to educate our young black men.”

Diskussionen påminner inte alls om de svenska förhållandena där det tycks vara svårt att diskutera könsobalans i skolan utan att bli anklagad för antifeminism.

Social activist Jeff Johnson is joining the effort. The MSNBC contributor has launched a task force that aims at putting 80,000 more black male teachers in classrooms across the country in the next four years.

Johnson told the audience that being a teacher isn’t considered “cool” in the black community and that perception must change.

Går det att förändra synen på läraryrket? Frågan är om de efterfrågade 80.000 svarta männen skulle kunna ändra innehåll och arbetssätt i amerikanska skolor. Är misstänksamheten mot män lika stor i USA  som i Sverige?

9A – nu på Newsmill

Posted on by
66

Vi har i olika omgångar diskuterat en aktuell teveserie här på bloggen och nu sammanfattar jag mina invändningar på Newsmill. Debattredaktören har satt en rubrik som jag hickar till inför. Kanske borde jag ha sett lite mer än trailern för att göra ett så kategoriskt påstående?

Länk till Newsmill

Uppdatering: Jag läser kommentarerna och förvånas över den hårda tonen. Ska det vara så?

Mats till höger - Bagarmossen 1959

Mats till höger - Bagarmossen 1959