Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i betyg, björklund, Högskola, Lärarutbildning, Lgr11, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

  1. Niklas skriver:

    Jag gillade hans önskelista

    Gilla

  2. Niklas skriver:

    Men tror inte Björklund kommer lyssna, har Gärdenfors ätit sin spenat så kanske??

    Gilla

  3. Plura skriver:

    Att lära sig är att för en stund ta steget ut i det okända. Där nyfiken måste vara drivkraften eller?

    Sedan undrar jag varför alltid allting måste vara vetenskapligt för att vara ”rätt”.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Nja – en av många drivkrafter. Piagets tankar bygger på att våga bryta med invanda föreställningar för att konstruera nya mentala bilder och där finns nog ett element av att kasta sig ut i det okända. Vi vet ju inte om den nya kartan stämmer förrän vi prövat och för många av oss känns det tryggt med invanda mönster.

      Den andra frågan förstår jag inte. Många politiker håller högstämda tal till forskningen och beskriver den som enhetlig och sammanhållen. Få fält är väl så fyllda av inre konflikter som det pedagogiska fältet? Det skulle kanske vara psykologin då… eller företagsekonomin… eller sociologin… eller etnologin…

      Äsch – vetenskapens uppgift är inte att vara ”rätt” – däremot finns det ett visst hopp om att vi ska förstå vad det är forskarna har försökt undersöka och om det är en välskriven avhandling ska det dessutom gå att följa processen!

      Användbarheten ligger långt vid sidan om – några sådana löften har inte ställts ut.

      Gilla

      • Plura skriver:

        Nej nåpot sådant löfte om användbarhet har inte ställts ut på forkningen. Men jag inbillar mig att det är just det politikerna tro.

        Gilla

      • Monika Ringborg skriver:

        Rätt behöver inte den vetenskapliga forskningen vara, men det kan vara värt att lyssna på den och inte direkt avfärda den. För om man gör det använder man ju tidigare forskning på ett oproblematiserat sätt. Allt bygger ju mer eller mindre på forskningsresultat och teorier om världens beskaffenhet.

        Den kognitiva forskningen har kommit en bit framåt sen Piaget. Begreppsbildningsforskningen sen 80-talet och framåt har kombinerat Piagets begrepp assimilation och ackommodation med Kuhns paradigmteorin och kommit fram till mycket intressanta resultat inom lärandet.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Jag blir ofta lite besvärad när politiker sätter orimliga förhoppningar på att forskningen ska leverera nyttiga metoder som ALLTID fungerar för ALLA barn.

        Samtidigt tror jag att en del av vetenskapssamhället underblåser de här förväntningarna som antagligen fungerar milt underlättande vid bidragsansökningstillfällen?

        Gilla

    • Plura skriver:

      Vad jag försöker säga är det det finns beprövade metoder som är lika viktiga som vetenskapligheten.

      Gilla

      • Mats skriver:

        Jo i högskoleförordningen tror jag det står att undervisningen ska bygga på ”beprövad erfarenhet” – ett ganska gåtfullt begrepp som man skulle kunna problematisera långt.

        Jag gissar att en fenomenolog skulle säga att erfarenheter är upplevelser som har prövats mot tidigare upplevelser och därigenom förädlats till något man kan kalla ”erfarenhet”. Om den inte är beprövad – ja då är det inte erfarenhet!

        Gilla

  4. Ping: Betyg på sexskildringar? « Tysta tankar

  5. Tråkmagistern skriver:

    Låter som samma smörja som praktiserats i 50 år. ”Satsa på inre motivation”. Avskräcker inte resultatet?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Den paradoxala sanningen är att jakten på betyg efter ett tag upplevs som inre motivation:
      – Det är det här jag verkligen vill…

      Löften om framtida belöningar är effektiva och att skjuta upp sin behovstillfredställelse är en viktig framgångsfaktor.

      Hur ser din vision ut? Har du någon?

      Tycker du att Gärdenfors kritik av behaviorismen är orättvis?

      Gilla

      • tråkmagistern skriver:

        Då finns det ju ingen skillnad mellan yttre och inre motivation?

        ”Löften om framtida belöningar är effektiva och att skjuta upp sin behovstillfredställelse är en viktig framgångsfaktor.”
        Det lät som en väsentlig del i en konservativ ideologi. Jag trodde du var vänster. Nu förstår jag dig inte längre.

        Jag har inte läst Gärdenfors annat än det du citerade ovan så jag vet inte om jag håller med honom. Men hans önskelista ter sig helt verklighetsfrämmande. I alla fall har den inget med skola att göra. Är han pedagogikprofessor kanske?

        Gilla

        • Mats skriver:

          Höger/vänster – vem bryr sig?

          Effektiviteten i behaviorismen behöver inte ifrågasättas – det viktiga är att vi funderar över bieffekterna.

          Gärdenfors är kognitionsforskare – inte pedagog. Kolla upp filosofiska rummet om du inte vill läsa böcker. Han är en vanlig gäst där.

          Gilla

        • Anna skriver:

          Tvärtom så tycker jag att det låter ganska likt skola så som jag ser den runt omkring mig. Jag kan inte se någon motsättning mellan det han önskar sig och vare sig hur de flesta lärare vill arbeta eller vad styrdokumenten säger (som ju Björklund är högst ansvarig för).
          Den första punkten är en utopi som vi ändå alltid funderar över hur vi ska närma oss. Om det fanns ett ”naturligt” sätt att organisera skola (i den mening vi avser idag, alltså någorlunda kostnadseffektivt – inte en mentor, en adept) så skulle den redan existera. Istället får vi acceptera att skola måste vara en i viss mening stel konstruktion och så gör vi det bästa möjliga inom den konstruktionen.
          Att han lyfter upp den gamla uttjatade motsatsen mellan fakta och förtsåelse är ju bara tröttsamt. En skola med fokus på kunskap är inte detsamma som en skola med fokus på fakta. Jag vet inte ens om jag kan utskilja vad fakta är… Ingen lärare nöjer sig väl med att eleverna kan tio nya franska ord om de inte kan formulera en mening? Ingen lärare nöjer sig väl med att eleven kan säga 1789 om de inte också kan formulera en mening som innehåller orden Frankrike, revolution, svält, giljoutin och Napoleon? (Kräver kanske fyra meningar då…) Hur djupt anser vi att en 14-åring ska ”förstå” franska revolutionen? Ska vi sluta undervisa om allt som eleverna inte fullt ut kan förstå? Förstår du förintelsen eller har du fullt upp med att stå ut med fakta?
          Jaja, nu blev jag sån igen… bäst jag går ut i vinterkylan och svalkar mig 🙂

          Gilla

        • Mats skriver:

          Boken är välskriven och det är trist att göra önskelistor av den. Gärdenfors beskriver fyra olika sidor av kunskapsbegreppet och han går inte i den förenklingsfällan du beskriver.

          Det är inte så att det ena är finare än det andra – och om jag får välja mellan att kunna cykla elle förstå cyklingens princip väljer jag avgjort den fysiska handlingen.

          Problemet med faktafokuseringen är väl att den banaliserar skolans uppdrag och håller liv i förmedlingsmetaforen. Det positiva är att alla förstår och känner igen sig i de prov som håller samman verksamheten.

          Gilla

  6. Anna skriver:

    Och jag är övertygad om att förståelse också kräver ett visst mått av förmedling. Beskrivningar och förklaringar är en oerhört vktig del av läraruppdraget.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Gärdenfors tar det från början – imitationens kraft är stor för det lilla barnet och även inom mästare-lärlingtraditionen.

      Jag hittar inga sådana här polariseringar i boken.

      Däremot en stark oro över behaviorismens och taylorismens inflytande över utbildningens organisation – men det är han ju inte ensam om.

      Gilla

  7. Ping: Flumpedagogik vs. katederpedagogik? « Tysta tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s