Jag gissar att trogna läsare av bloggen vet var jag står i frågan? Synen på lek skär som en kniv genom pedagogkåren.
Category Archives: jämställdhet
Vad är kvotering?
Jag försöker verkligen förstå det här:
Tilläggspoäng för en grupp är alltså INTE kvotering. Det kan vara orättvis och diskriminerande, men begreppet kvotering har en väl definierad betydelse.
Jag känner inte till någon sådan kvotering. Däremot fick jag 0,2 tilläggspoäng 1976 när jag sökte till förskollärarutbildningen. Det fanns även andra system som underlättade för personer med yrkeserfarenhet att söka utbildningar (s.k. 25:5)
Jag tror vi behöver reda ut det här:
Överrepresentation av män i styrelser är stötande och kan möjligtvis vara utslag av diskriminerande – men det är inte kvotering.
På samma sätt är inte könsobalansen i förskolan ett utslag av kvotering. Inte hellet är de tafatta rekryteringsåtgärderna 1975-1980 med tilläggspoäng kvotering. Inga platser var reserverade. Inga procenttal angavs.
På landets teaterhögskolor tycks det pågå verklig kvotering. Jag tror att många menar att det är viktigt att det finns skådespelare av båda könen.
Uppdatering:
För mig är det här lite personligt eftersom jag kom in på förskollärarutbildningen pga den hör regeln. Jag hade gått treårig NV-gymnasium och läst på universitetet. De flesta andra sökande (läs kvinnor) hade av taktiska skäl gått tvåårigt gymnasium (fackskola) eftersom de varit inställda på yrket sedan barndomen.
Wernersson menar att åtgärden togs bort pga att den inte var effektiv – och samtidigt räknade alla med att könsbalans skulle uppnås inom en snar framtid.
På 2003 försvann frågan från den politiska kartan eftersom kön är en social konstruktion.
En mycket varm film
Kritiken av normkritiken
Kepsdebatten en gång till?
Jag brukar rekommendera facebookgruppen Förskolan.se. Just nu diskuteras kepsar och jag känner mig väldigt gammal.
Argumenten klingar mycket välbekanta. Många försöker koppla samman värdegrunden med vett och etikett.
Efter 150 kommentarer anar jag ett könsmönster. Det är betydligt fler män som försvarar kepsen.
Förskolan som könsneutral arbetsplats?
Jag inser att många förskollärare tycker om att få presenter. Det är vackert med bevis på uppskattning och mycket grundläggande för mänskligt samspel.
När några män ställer kritiska frågor blir det dålig stämning. Handlar det om svag könsidentitet eller vacklande yrkesroll som gör att vi tvekar inför benämningen “fröken”? Jag tror inte det.
Antagligen är det här smycket inspirerat av tröjor och muggar med texter om “världens bästa Mormor/Farmor”. Just den relationen är svår att överföra till förskolan. Vi bör inte sträva efter att vara “världens bästa fröken”. Jag hoppas att de flesta pedagoger nöjer sig med att vara delar av ett “riktigt bra arbetslag där alla kompetenser tas tillvara”.
Vem satsar på den presentidén?
Det finns många sätt att ta ställning…
…men jag tycker nog att det poserande draget är svårsmält här.
…annars skjuter jägarn mig?
En av de mest älskade svenska barnvisorna handlar om en hare som söker hjälp hos en tomte. I texten nämns en jägare som hotar att skjuta haren.
De här våldsamma raderna har länge plågat pedagoger och många har försökt skriva fridfulla versioner om jägare som fångar, kittlar eller “tar” (???) harar.
Jag tröttnade på tramset och skrev en egen version 1996.
En sorts sammanfattning
Jag läser och nickar igenkännande. Samtidigt blir Mia Heikkiläs text allt mer obegriplig. Det är ingen som vill generalisera eller polarisera frågan.
Länk till tidigare blogginlägg
Jag känner igen en halmgubbe när jag möter en. I det här fallet handlar det snarare om ett fält av nypressade rundbalar.







