Johannes Forssberg tramsar till det på Expressens ledarsida

Jag läser Expressens ledarsida och blir lite illa berörd av debattekniken.

Johannes Forssberg har läst TT-artikeln och citerar lösryckt några meningar för att därefter gå över till att hitta på meningar som han markerar med citationstecken. Antagligen försöker han göra någon form av drastisk tolkning som han kan polemisera mot men det känns lite ovärdigt: Länk

Mats Olsson, lärarutbildare vid Malmö Högskola, skyller problemet på kvinnoväldet under de tidiga skolåren, och menar att lösningen är att “sluta se maskuliniteten som ett problem”. Jag tror tvärtom att “maskuliniteten” är problemet. Snarare än att bejaka pojkars “maskulina rätt” att bete sig som idioter borde man redan i förskolan uppmuntra deras sociala utveckling i stället för deras bröl.

Jag skyller inte problemet på kvinnor men är bekymrad över att staten inte ser bristen på mångfald som ett problem och att den dominerande kulturen beskriver sig som normal och neutral. Ur det här perspektivet blir all kritik kränkande och ryggmärgsreflexen blir:
– Vad är det för fel på mig????

Samtidigt beskriver han sin egen skoltid på ett lite rörande sätt och mellan raderna lyser en ånger som jag inte vet vad jag ska tänka om. Jag skulle gärna vilja veta mer om hur Johannes Forsberg hamnade i det här utanförskapet? Vad var det som fick honom att hänsynslöst demonstrera sitt förakt mot sociala spelregler? Blev han verkligen uppmuntrad i det här mönstret? Av vem? För mig låter det som ganska omogna protester mot en skolsituation som inte utmanar hans kapacitet.

Mest nyfiken är jag på varför han kopplar de här sidorna till maskulinitet?

Ett av maskulinitetens många ansikten

Ett av maskulinitetens många ansikten

Jag har skrivit lite för mycket i ämnet för att känna mig bekväm i hans tolkning av mina åsikter (Länk)

Myten om den könsneutrala vården

Jag läser en riktigt bra text om de orättvisa genusstrukturerna inom vården.

Länk till Sydsvenskan, börja här

Här handlar det om att öka kvalitén och se de egna fördomarna. Den här checklistan tror jag att många skulle ha nytta av:

Förstora

Förstora

– Vi missar mäns depressioner. De uttrycker kanske inte nedstämdhet på samma sätt som en kvinna, utan beskriver aggressivitet och irritabilitet. Det har jag blivit mer lyhörd för sedan vi började arbeta med genusfrågor, säger Kerstin Jigmo.

Frågan är varför det tycks vara tillåtet att tala om könsskillnader inom vården men inte i skolan. Det vore absurt om en utredning kom fram till att männen lider av en “antivårdkultur” och borde skärpa sig – men i skolans värld är det helt möjligt. Länk till artikel om DEJA

Den amerikanska skolan – pojkarna igen

Jag har begränsad kunskap om amerikanskt utbildningsväsende och det mesta av min fragmentariska bildning kommer tyvärr från filmens värld. Idylliska och förutsägbara collegehistorier, heroiska gettoskildringar och underliga kindergartenberättelser – det är verkligen ingen stabil grund för ett debattinlägg. Jag har förstått att delstaterna har stor frihet att bygga sina egna system och att de federala myndigheterna nu vill styra mer. En stor del av skolsystemet handlar om tester och skolan är inriktade på att förbereda barnen inför dessa livsavgörande prov. Innerst inne är jag nog fångad av myten om USA som frihetens och individualismens boning på jorden.

I veckan har mycket handlat om att pojkar missgynnas betygsmässigt i svenska skolor och jag har försökt bredda diskussionen till att även beröra innehåll och arbetsformer. Samtidigt vill jag inte medverka till en olycklig polarisering mellan vad pojkar och flickor behöver. Det är en ömtålig balans mellan tydlighet och behovet av nyanser. Jag vet att en del kvinnliga lärare har tagit illa upp och känt sig anklagade.

Anders B Westin tipsar om en sida som inte är känd för sin återhållsamma ton och det är med viss tvekan jag följer länken – men den här berättelsen är absolut värd att läsa och fundera över:

Länk

En teoretisk bakgrund finns i The war against the boys av Christina Hoff Sommer

Hälften av de femåriga pojkarna är misslyckade

I Sverige har vi inte “mål att uppnå” i förskolan och jag tror inte att en sådan rubrik vore möjlig i dag. Det engelska skolsystemet är mer målstyrt och rakt på sak.  The Telegraph

Half of boys failing at school by five
More than half of all five-year-old boys in England are already failing to make sufficient progress at school, according to official figures.

Vad är lösningen? Mer tester och mer individuellt stöd.

“To do this, we will put in place a pupil premium to support the most disadvantaged children, introduce a reading progress check for six year olds to identify those falling behind before it’s too late, and raise standards in education across the board through our schools reforms.”

Samtidigt skär staten ner på bokprogram för utsatta områden.

Allt jag vet om England har jag lärt mig av Brian Kotts. Följ honom på Twitter.

Omtänksamma arbetskamrater ger mig rådet att vara mer nyanserad:

Fyra nyanser av Mats

Fyra nyanser av Mats

Går det att prega ner anden i flaskan?

Pojkarnas skolsituation har blivit en politisk fråga och ledarredaktionerna hakar på (Sydsvenskan):

På Arabyskolan i Växjö har pojkarna bättre betyg än flickorna. Därför fick skolan i fjol närmare 80 000 kronor från Skolverket till jämställdhetsarbete i syfte att förbättra flickornas skolresultat.

Men Arabyskolan är undantaget som bekräftar regeln. Generellt är pojkars skolresultat klart sämre än flickors i Sverige oavsett faktorer som social bakgrund och bostadsort.

Studio Ett framhärdar DEJA:s ordförande Anna Ekström i positionen att lärarens kön inte spelar någon roll – jag är osäker på om hon menar i det stora perspektivet (verksamhetens innehåll och form) eller det lilla (provrättning)?

Jag blev intervjuad av  TT igår och idag dyker den artikeln antagligen upp i landets tidningar. Som det kan bli!

Är jag “genusdebattör” nu? Uppdaterat

Lärarnas tidning beskriver problemet att pojkarnas betyg inte motsvarar  resultaten i de nationella proven.

Jag är glad och smickrad över att reportern ringde upp mig. Risken finns att jag börjar uttala mig i diverse frågor som jag inte har en aning om – säg till mig då!

Johan Kant diskuterar problemet på ett sätt som markant avviker från hans vanligtvis ganska tvärsäkra hållning:

Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.

— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.

Peter Fägersten invänder mot resonemanget:

— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?

— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.

Lärare efterlyser tydligare krav

 

Uppdatering: Lärarnas nyheter summer det mediala genomslaget:

Ekot

Studio Ett

TV4 Nyheterna

Sveriges radio P3

Lärarförbundet

Lärarnas riksförbund (som dock undviker att ange källan, d v s Lärarnas tidning!)

Ekots tidningskrönika

Ledare Sydsvenskan

Ledare i Norrköpings tidningar

Ledare Östgötacorrespondenten

Ledare Vestmanlands läns tidning

Signerad ledare Norran

Ledare Västerbotten-Kuriren

Panelen i Godmorgon världen

Bloggaren David Holman på SVT Debatt

Bloggen Genusnytt

Bloggen Aktivarum

Bloggen Prestationsprinsen

Webbtv Hela Gotland

Fria tidningen

 

“Hallå, mansrörelsen,­ var är du?”

Lisa Bergman skriver på Fokus om tomrummet i debatten. Den plats som borde intas av män som inser att det finns en könsmaktsordning i delar av samhället, men som inte undviker att diskutera mäns problem.

Hittills har den feministiska diskursen och jämställdhetspolitiken i Sverige främst handlat om kvinnor, att jämföra med övriga Norden där båda könen mer har stått i centrum. I Sverige får man till exempel inte särbehandla på grund av kön, och därför skrotades kvoteringen av män på kvinnligt dominerade utbildningar. Eftersom jämställdhetens företrädare inte prioriterar manliga problem är det också svårt att säga något om efterfrågan på politiska förändringar. I valrörelsen, till exempel, var det knappast slagord om manlig ohälsa eller pojkars dåliga betyg som drog storpublik till torgmötet.

Lisa Bergman visar att det är möjligt att tycka synd om män utan att vara antifeminist. Nästa steg är att göra handling av insikten.

Genuspedagogik i min smak

Jag har i olika sammanhang kritiserat genuspedagogiska ansatser för att vara moraliserande och alltför inriktade på att korrigera pojkars beteende. Den traditionella manliga könsrollen är hårt ansatt och kritisk maskulinitetsforskning har inga svårigheter att hitta problematiska mönster inom männens värld. Det är ungefär lika spännande som att anklaga reklam för att vara sexistisk.

Någon har uppfattat mig som traditionellt macho och det bjuder jag gärna på. Lite tråkigare är tendensen att avfärda kritiken som antifeministisk och jag brukar framhålla Faludi, Badinter och Chodorow som avgörande inspirationskällor.

När jag kör bil är jag ganska känslig för musik. På motorvägen drabbar mig den här spolingens sång med oväntad kraft:

Jag ligger nog utanför målgruppen.

Eller inte?

Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

INCLUDE – ett nätverk för breddad rekrytering

Jag är med i ett spännande nätverk och ser fram emot konferensen i Malmö den 11+12/5.

Länk till INCLUDE och konferensinbjudan

Arrangörerna skickar just ut ett Call for paper (Includekonferensen 11 utskick januari sprid gärna!) och jag hoppas många är intresserade av de här punkterna:

Breddad rekrytering – och sen då?

Includes andra nationella konferens om breddad rekrytering kommer att fokusera på pedagogiska frågor och det som händer under högskoletiden.

Preliminärt innehåll:

  • att undervisa i heterogena studentgrupper
  • internationalisering
  • validering/reell kompetens
  • studenters skrivande
  • förändringar i antagningen
  • nya gymnasieskolan och hur dessa förändringar påverkar arbetet med breddad rekrytering
  • högskolebibliotekens roll i inkluderingsarbetet


This slideshow requires JavaScript.