Myten om den könsneutrala vården

Jag läser en riktigt bra text om de orättvisa genusstrukturerna inom vården.

Länk till Sydsvenskan, börja här

Här handlar det om att öka kvalitén och se de egna fördomarna. Den här checklistan tror jag att många skulle ha nytta av:

Förstora

Förstora

– Vi missar mäns depressioner. De uttrycker kanske inte nedstämdhet på samma sätt som en kvinna, utan beskriver aggressivitet och irritabilitet. Det har jag blivit mer lyhörd för sedan vi började arbeta med genusfrågor, säger Kerstin Jigmo.

Frågan är varför det tycks vara tillåtet att tala om könsskillnader inom vården men inte i skolan. Det vore absurt om en utredning kom fram till att männen lider av en ”antivårdkultur” och borde skärpa sig – men i skolans värld är det helt möjligt. Länk till artikel om DEJA

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Genus, jämställdhet, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Myten om den könsneutrala vården

  1. Plura skriver:

    Där har du en point.

    Något sådan förekommer inte i vården. Tror det beror på att det är mest män i ledningen för sjukhusen och läkarkåren är mansdominerad. Det är ju trots allt de som ”bestämmer” utifrån det medicinska ansvaret.

    Skolan däremot är mer kvinnodominerat än vad vården är i ledandeställning.

    Hur jag än ser med snälla ögon är det en klar skillnad på hur män leder en verksamhet än en kvinna.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag är inte säker på hur dt ser ut i vårdhierarkierna – bra fråga!

      Gilla

    • Plura skriver:

      Kan ana det.

      Inte nog med att jag jobbar mot skolan nu förtiden har jag tidigare jobbat mot vården.

      Oftast är det män som är sjukhusdirektörer och chefsläkare är oftast en man. De kvinnor som är läkare har oerhört svårt att hävda sig i den mansbastionen. Läkare har också via lagstiftningen det medicinaska ansvaret vilket ger en extra krydda till maktbalansen i vården.

      Problemet är väl att vi vanliga dödliga oftast bara ser syrrorna och undersyrrorna när vi konfronteras med vården.

      Gilla

      • Mats skriver:

        Jag tror att sjukvårdens hierarkier på den nivån handla väääääldigt mycket om budget – i Skåne springer underskotten upp till ofattbara siffror och jag har ingen teori om genus i förhållande till sådana siffror!

        Min banala teori är att könsblandade grupper brukar fungera bäst – men det finns en uppenbar risk att politiken delas upp i hårda och mjuka frågor!

        Gilla

      • Plura skriver:

        Mats du måste skilja på landstingsdel där snackar man budget så det dammar om det. På sjukhusen och vårdcentral nja. Har för mig att jag vid något tillfälle räknade ut att det var 11 nivåer i hierarkin i vården, så den föder mycket dökött.

        Gilla

      • Mats skriver:

        En familjemedlem har bevakat sjukhuspolitik och jag har stor respekt för de här hierarkierna – dessutom finns det en politisk nivå som fort blir känslomässig:
        – Vi vill också ha en förlossningsavdelning!!!!!!

        I Skåne blir de här avståndsproblemen lite absurda.

        Gilla

  2. Vilken bra och beskrivande parallell! Antivårdkultur! Nej, det är det ingen som skulle säga. Men som sagt antipluggkultur är lätt att ta till.

    Och Pluras tankar att sjukvården styrs av män och är mansdominerad (förresten är den det fortfarande? Det är väl iofs fortfarande en struktur och ett mottagande som lever kvar sen det var så) och skolan av kvinnor.

    Nej, Mats din tes om mångfald även i skolan är nog mycket klok. Det är så konstigt att det inte skulle behövas män där, när vi så gärna vill ha in kvinnor där det är mansdominerat. Det är väl självklart att alla ”sorter” behövs och gör skillnad!?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Tack Prinsen! (var kommer det där med prestation ifrån?)

      Frågan är om vi står ut med att se män som en ”sort”? Utifrån genusteori förstärker vi då på ett språkligt plan olikheterna och det skulle en del av könsmatsordningen.

      Fast frågan är vad som händer om vi väljer att INTE prata om upplevda skillnader? Vart tar de vägen?

      Gilla

      • Om män är en ”sort” eller ej kan man ju diskutera. Men visst är vi olika man och kvinna. Upplevda eller faktiska. Jag hävdar faktiska. Om vi befäster könsmaktordningen eller om vi helt sunt talar om skillnader som behöver beaktas beror nog enbart på inställning. Det ligger i betraktarens ögon, som det heter.

        Så om vi inte talar om faktiska (upplevda?) skillnader, kan inte det få trista konsekvenser om vi nu utgår att det finns faktiska skillnader.

        Om t.ex. skolan inte behöver ta hänsyn till att det finns två kön skulle det ju rent teoretiskt kunna bli så att det ena könet konsekvent presterar sämre eller konsekvent bedöms felaktigt… hm…

        Jo, Prestationsprinsen har sin historia. Det kommer från anitpluggkultursnacket. Prestationsflickor och glidarkillar… Nej, jag tror att alla barn och unga vill väl, vill prestera, vill göra bra ifrån sig och kan med rätt förutsättningar lyckas i både skola och livet. Så varför bara prata om prestationsprinsessor? Kolla in min blogg så hoppas jag att du förstår mer.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Mina socialkonstruktivistiska vänner säger att jag flirtar med essentialismen och det kanske ligger något i det. Att ge ut Pojkaktiga sångböcker var definitivt ett övergrepp om man inte vill diskutera olikheter.

        Vårt försvar var att det var vi (som hade producerat skivan) som var pojkaktiga – inte barnen (som naturligtvis var fria att tycka om vad som helst) Ibland fungerade provokationen som syftade till avslöja förskolans påstådda könsneutralitet, som enligt oss var maskerad kvinnlig kodning.

        Ah – nu kommer jag ihåg! (Jag är en dålig bloggläsare med ovanligt liten hjärna) Den debatten var kul och lite förvirrad också. Prestation tror jag är viktigt för alla – frågan är väl vem som vi låter definiera värdet av våra ansträngningar? Är jag utlämnad till lärarens tolkning av kvalitet?

        Gilla

    • Plura skriver:

      Prinsen, se mitt inlägg ovan. Och kollar jag på min vårdcentral är det övervägande män som är behandlande läkare.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s