Det ska bli intressant att se vilka reaktioner texten får. Jag har i andra sammanhang anklagat Lamotte för att vara en effektsökande provokatör. Idag har han en poäng. Ängslighet är ett problem.
Uppdatering:
Nu testar vi åsiktskorridoren
5
Category Archives: Förskola
“Pojkkrisen” ur internationellt perspektiv.
What is behind this discrimination? One possibility is that teachers mark up students who are polite, eager and stay out of fights, all attributes that are more common among girls. In some countries, academic points can even be docked for bad behaviour. Another is that women, who make up eight out of ten primary-school teachers and nearly seven in ten lower-secondary teachers, favour their own sex, just as male bosses have been shown to favour male underlings. In a few places sexism is enshrined in law: Singapore still canes boys, while sparing girls the rod.
Klyftan mellan pojkars och flickors prestationer är stor i Sverige. det politiska ointresset är större.
Många pojkar känner att de inte passar in i förskola och skola.
De sociala förklaringarna har dominerat i svensk utbildningspolitik.
Tillsyn?
Brister vid var sjätte förskola
Från Lärarnas tidning 2015-07-09 10:53
Vid var sjätte förskola, som Skolinspektionen oanmält besökte i maj, fick barnen inte tillräckligt med uppmärksamhet av personalen. Graden av tillsyn var lägre ju fler barn varje anställd hade ansvar för.
Skolinspektionen besökte 101 slumpmässigt utvalda förskolor, och företrädesvis småbarnsavdelningar. Syftet var att få en bild av hur personaltäthet och gruppstorlek påverkar tryggheten för barnen. Vid fem av sex förskolor bedömdes tillsynen som tillräcklig, medan den alltså brast vid var sjätte. På de flesta av dessa var tillsynen otillräcklig hela eller större delen av dagen. Personalen hade ofta en passiv roll och när de talade med barnen var det ofta i form av tillrättavisningar.
Jag gillar idén med oanmälda besök och uppskattar fokuset på interaktion barn-pedagog, men “tillsyn” – var kom det ordet ifrån?
Nina Hemmingsson är skoningslös mot skolans hyckleri
Lyssna på dagens sommarpratare om ett barn som tappar tron på skolan:
– Ni är idioter och förtjänar inte mitt barns blod och tarmar.
Och nu väljer jag att såga av en gren jag sitter på
Ansvar är odelbart
Jag läser den välskrivna insändaren och nickar instämmande. vad händer med de elever som får lära sig att det är lärarens fel?
Det ska bli spännande att diskutera etik med blivande lärare till hösten.
Almedalen hemmifrån
Går verkligen lärarutbildningen att styra hårdare?
Jag läser ett utspel och tar mig för pannan.
Jag anar att debattörerna inte är helt bekanta med högskolelagens ganska extrema styrning (Se nedan) . Är det de två lokala målen (längst ner) som är problemet?
“Lärandemål
Utdrag ur Högskolelagen 2006:173
“Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. (…) Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
– ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
– utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
– utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.”
Utdrag ur SFS 2010:1064
“Mål
För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten
– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,
– visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
–
Färdighet och förmåga
För förskollärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
– visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För förskollärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.”
För förskollärarexamen vid Malmö högskola ska studenten också
– visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet,
– visa kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och barns kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv.”
Om läraryrkets status ska höjas handlar det om respekt för professionen. Den här detaljstyrningen är unik inom utbildningsvärlden och nu vill studentförbunden och moderaterna öka den?
Jag kommer ihåg Twitter innan Almedalen
Söker i programmet efter en fråga som intresserar mig.
Det verkar som om SKL och Skolverket har gått vidare nu?
Skrämmande honor?
Jag läser den här texten med blandade känslor.
Å ena sida ser jag en ängslig feminism som vakar över en oklar rättviseaspekt genom att räkna kroppar och kön.
Å andra sidan ser jag en kylig leksaksfabrikör som kalkylerat fram att dinosaurier av hankön säljer bättre i den tilltänkta målgruppen. Jag gissar att de undersökt marknaden noga.
Ur ett biologiskt perspektiv är det antagligen rimligt att honorna jagar. Om vi utgår från lejonens beteende verkar hanarna mer intresserade av att bevaka sitt revir än att skaffa mat åt flocken.
Samtidigt är det möjligt att analysera bilden av en farlig och aggresiv kvinnofigur ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Vad representerar hon egentligen? Den goda och kontrollerande modern som hot? Någon vi måste besegra för att frigöra oss? Sagovärlden vimlar onda häxor och styvmödrar – skoningslösa och farliga.
Länk till Tyra Tyrannosaur – mitt bidrag till mytologiseringen av blodtörstiga honor. Det kanske är en viktig feministisk sång?
När vi gjorde Pojkaktiga sångböcker var det ett försök att bryta upp bilden av traditionella barnvisors idylliseringar. Idag tror jag att det är flickor som har mest att vinna på att förskolekulturen blir mindre homogen.
Tysta tankar 