”Pojkkrisen” ur internationellt perspektiv.

What is behind this discrimination? One possibility is that teachers mark up students who are polite, eager and stay out of fights, all attributes that are more common among girls. In some countries, academic points can even be docked for bad behaviour. Another is that women, who make up eight out of ten primary-school teachers and nearly seven in ten lower-secondary teachers, favour their own sex, just as male bosses have been shown to favour male underlings. In a few places sexism is enshrined in law: Singapore still canes boys, while sparing girls the rod.

Klyftan mellan pojkars och flickors prestationer är stor i Sverige. det politiska ointresset är större.

  
Många pojkar känner att de inte passar in i förskola och skola.

  
De sociala förklaringarna har dominerat i svensk utbildningspolitik.

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Förskola, Genus, jämställdhet, Lärarutbildning, maskulinitet, Personligt, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till ”Pojkkrisen” ur internationellt perspektiv.

  1. Katharina Andersson skriver:

    Ja, fullständigt utan intresse, förunderligt nog.

  2. Mats skriver:

    Ja, inte var det Almedalens hetaste fråga!

  3. Kristian skriver:

    Gulliver är en utmärkt illustration. Får mig att tänka på resan till Lilliput, där de politiska partierna skilde sig åt endast genom klackhöjd.

  4. andersbwestin skriver:

    För att använda genusarenans begreppsvärld. Skolan kodas kvinnligt. Den kodningen startade redan på 60- talet när jag var lillgrabb. Av alla lärare jag hade mellan år 1 till år 12 hade jag bara en enda karl. Resten var kvinnor eller sk ”halvkvinnor”.

    • Mats skriver:

      Tänker du att skolan/förskolan är ett aktivt val för män som inte trivs i den traditionella mansrollen?

      Det är absolut möjligt. I sitt avståndstagande riskerar de att bli väldigt demonstrativa – jfr fd rökare.

      • andersbwestin skriver:

        Ja. Men bara på gruppnivå. Det finns självfallet undantag och dessutom har även män som agerar halvkvinnor en viktig funktion. Det är avsaknaden (låga procentsatsen) av KARLARNA som är det stora problemet. Som jag tidigare påpekat så finns det bara en metod att lösa detta men den lösningen anses lika tabu i vår kultur som homoäktenskap var i mitten av 1900 talet.

        • Mats skriver:

          Jag anar att de goda resultaten för GB skulle kunna ses som ett argument för enkönade grupper?

          • andersbwestin skriver:

            Är det mer enkönat där? Jag utgår från ett som jag ser evolutionärt logiskt tänkande och vad är det egentligen som sker i åldern 11-15 och hur detta ställer krav på ”strukturer” om man vill att de hormonstinna hjärnorna skall fokusera på kunskap i stället för schimpansliknande påfågling. Dessutom vet jag inte om jag läst någon förståsigpåare som lyft frågan hur värdelös många pojkar känner sig när tjejerna i puberteten betraktar sina pojkiga klasskompisar som ointressanta småpojkar.

            Jag har sagt det förr. Jag tror att det vore värt att testa pojk och flickklasser (eller skolor men det är nog svårt att få till) mellan år 6-9 och dessutom se till att man testar med krav minst 50 respektive 70 % manliga pedagoger för i vart fall pojkar som en motvikt till den rådande situationen. Detta test kunde pågå i ca 10 år. Jag är övertygad om ett gott utfall om man samtidigt förberett med specialutbildade manliga pedagoger som i vart fall till hälften bör bestå av den sorts män som just nu helst inte vill bli lärare.Att dessutom kunskapsfokuset skall vara inriktat på teknik, nyskapande och företagande behöver jag väl inte skriva.

          • Mats skriver:

            Jag har inte koll på hur det ser ut idag – min världsbild bygger på pojkböcker från internatskolor.
            Jennings – är det någon som minns honom?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s