En bra dag i Malmö – uppdaterat

Polisen griper en 38-årig man som på sannolika skäl är misstänkt för mord och mordförsök i Malmö. Presskonferensen är allvarlig men det går att ana en viss optimism och stolthet hos talespersonerna. En stad andas försiktigt ut. Den gripne är av svensk härkomst och snart kanske vi får veta mer detaljer.

På eftermiddagen kör vi mot Malmö norrifrån. Ett mörkt moln ligger över staden men högst däruppe är himlen ändå blå – himmelsblå.

Vid kommungränsen ändrar himlen karaktär och molnen blir mörkare och mer hotfulla. Samtidigt är det svårt att inte tolka det gulaktiga skenet som en guldkant – ett förebud.

18.30 blåser domaren slutsignalen och Malmö FF är åter svenska mästare. Om det är rätt person som polisen har gripit skulle jag kanske ha nöjt mig med silver…

På Flashback pekas en svenskfödd person med finlandssvensk bakgrund ut – tyvärr är de trådarna nästan oläsbara. Den överhettade politiska tonen skämmer ut alla försök till informationsspridning.

Varför hålla val i en diktatur?

Godmorgon världen belyser frågan om varför världens diktaturer bemödar sig om att hålla val? Just idag går Burmas folk till valurnorna och i Nordkorea röstade i vissa distrikt 100% av de 99,8% som deltog i valet på – surprise – diktatorn!

LänkRapport från Burma Juntans val

Kommentaren är minnesvärd:

– Man kan säga att det är ett obehagligt utslag av härskarnas bekräftelsebehov.

England omprövar drillundervisning

I snart 20 år har England arbetat hårt och målmedvetet med inspektioner, detaljerade kursplaner och nationella prov som kvalitetsredskap.

Den nya konservativa regeringen undrar nu om detta är rätt väg och tillsätter en utredning (The Guardian)

Ministers want to find out whether primary schools are drilling rather than teaching pupils. Tests for 11-year-olds could be scrapped as a result.

(….)

The education secretary, Michael Gove, wants teachers to be more autonomous – or “free to set their own direction”. The Department for Education said “too many schools believe they must drill children for tests and spend too much time on test preparation at the expense of productive teaching and learning”.

I en annan debatt ställer sig Tråkmagistern helt oförståendet till påståendet om att det är ett problem i svenska skolor att undervisningen riktas mot prov snarare än mål. Jag tror han skojar.

 - Vi ska snart han några vänner på middag...

- Vi ska snart ha några vänner på middag...

Facebookvänskap i skolan

Jag är lite naiv och har inget stort behov av att skilja mina olika jag åt – men samtidigt inser jag värdet av att lärare vill skydda sina privatliv från insyn. Och att barn vill hålla distansen till nyfikna lärare.

Jag läser en artikel med goda råd till lärare (länk) och inser att det blir många DON´T!

Don’t:

  • Don’t FB chat – you can’t save it and therefore you are not protected against any accusations or inaccurate recollections.
  • Don’t ever ‘friend’ students yourself – not even as your “teacher” presence
  • Don’t message pupils (other than your initial friends message – or birthday wishes). If they message you, post something back on their wall. It’s just not sensible private messaging pupils – keep everything public. (although you can message a whole group – for example your form class to say they are wonderful, or to say thankyou – that can be very effective)
  • Don’t look at pupils’ Facebook pictures (apart obviously from their profile picture) – and make it clear that you can’t / won’tever do that. If you saw something inappropriate you would have to report it and the whole chemistry of the relationship would change – this is not a place for that kind of monitoring.
  • Social networks in school are not places for criticisms, or wingeing. Remember that you are there as your “teacher” presence, with all that implies for leadership and morale.
  • Don’t accept complete ignorance of Facebook as an excuse for dangerous school policies like blanket bans – instead offer to be an action researcher, and try it out for a year
  • Don’t ever think you can refine and evolve these simple notes without talking to your students – they will know of problems and dangers you are unaware of, but that doesn’t mean you shouldn’t model safe behavior for them.
Min gata - mitt jag?

Min gata - mitt jag?

Kanske är livet så komplicerat att vi behöver alla de här reglerna. Skolans uppgift handlar då om navigering och i artikeln nämns Sydkorea som ett land där det mesta utgår från nätetikett.

Lgr11 – århundradets skolreform?

Christermagister skriver om hur det mesta av skolornas utvecklingsarbete är intecknat de närmaste åren och jag kan inte låta bli att citera min kommentar:

Grannpojken skulle börja första klass och var lite orolig. Första dagen gick fröken igenom hur man skriver ettor:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

När han kom hem var han fortfarande bekymrad och utbrast:
– Hur ska jag komma ihåg allt det här?

Nästa dag frågade mamman hur det gick. Pojken ryckte på axlarna och sa:
– Äsch, det ingen fara, nu sa hon det igen…

Han hade alltså gått i skolan två dagar och redan förstått hur det ska gå till:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

Det är något nytt och häftigt på gång!

Det är något nytt och häftigt på gång!

 

Den försiktiga forskningen?

Jag läser om en ny avhandling i ett ämne som ligger mig nära hjärtat och anar att jag överskattar mitt engagemang. När inte ens pressreleasen fångar mig – hur ska jag då orka ta mig igenom resten? (Länk)

Jämställdhetsarbetet i förskolan har till stora delar handlat om och handlar fortfarande om att behandla barnen mer lika. Det visar Charlotta Edström, Umeå universitet i sin doktorsavhandling om jämställdhet i förskolepolitik och praktik.

Läs själv!

Kanske borde jag vara glad över att någon intresserar sig – men jag är nog lite undrande över det här talet om medvetenhet.

Förskolepedagogerna som Charlotta Edström har intervjuat arbetar alla aktivt med jämställdhet. De menar att de nu är mer medvetna än tidigare och gör en distinktion mellan dåtid och nutid.
– De säger att de tidigare behandlade barnen könsstereotypt, men att de i dag arbetar mer medvetet även om de behöver jobba för att hålla uppe jämställdhetsarbetet och inte återfalla till gamla mönster.

Är det verkligen forskningens uppgift att upprätthålla de här hjältesagorna?

Jan Stenmark summerar

Jan Stenmark summerar

The Wire säsong 4 – SKOLPOLITISKT MÅSTE!

Alla som tror på detaljerad styrning och nationella prov som kvalitetsväg MÅSTE se the Wire säsong fyra.

Aldrig har ett utbildningspolitiskt system klätts av så grundligt och de nationella proven framstår som det största hindret för skolutveckling. Hur ska jag smyga in diskussionen om detta i den nya lärarutbildningens kursplaner?

Filmen om facebook

Jag ser filmen och fångas av berättelsen. Den obehaglige huvudpersonens revanschistiska resa mot framgång gör de två timmarna till en plågsam upplevelse och jag lämnar bion med dubbla känslor:

– Ja, det var en begåvad entreprenör som gjorde rätt sak vid rätt tid och utnyttjade sina vänner med stor framgång.

– Ja, det här är en djupt sorglig moralisk historia om mänsklig ensamhet och förnedring.

När Mark  i filmens slutscen sitter vid skärmen och med darrande underläpp skickar en förfrågan om vänskap till sin ungdomskärlek –  då bränner filmen till och vi som inte är miljardärer lutar oss tillbaka i trygg förvissning om att PENGAR ÄR INTE ALLT!

Varför var mansrörelsen så provocerande?

Niklas tipsar om ett inslag från 90-talet om så kallade mansgrupper som skulle upptäcka sina vilda sidor genom att banka på träd i skogen. Stina Dabrowski raljerade och kvinnorörelsen förfasade sig över de här oskyldiga påhitten.

Varför blev många så provocerade av Robert Blys bok om Järnhans?

För den som vill närma sig fenomenet från en annan vinkel rekomenderar jag Suzanne Badinters Manlighetens x och y