Jag försöker förklara för vänner och arbetskamrater hur fantastiskt användbart Twitter är – men det går dåligt. De tittar medlidsamt på mig och skakar undrande på huvudet.
Kristina Alexandersson är ett glittrande föredöme när det gäller att dela med sig och idag förklarar hon vad Twitter är – eller kan vara…
Ibland tycker jag att professor Persson är väl försiktig i sitt sätt att skriva – men det finns en fördel med att kunna presentera kontroversiella resultat på ett sådan sätt att politiker lyssnar.
Den laddade frågan om tidigt skolstart och formaliserad undervisning belyser Sven i en forskningsöversikt som publiceras i en offentlig utredning. Det är stort!
– Jag har gått igenom både studier som följt barn och unga över lång tid och jämförande studier, svenska och internationella och det finns ingenting i den samlade forskningen som stöder tidig skolstart. Tvärtom pekar forskningen på att en tidig formaliserad undervisning har negativa konsekvenser på barns fortsatta lärande och prestationer i skolan.
Läs mer på Malmö högskolas hemsida (länk)
Hos Metabolism visar Janis vägen till ett klipp av Stephen Fry. (Länk)
Mer elegant och utmanande kan jag knappast tänka mig ett budskap framföras. Kärleken till språket är kärleken till människorna och livet.
Jag läser i senaste numret av tidningen Förskolan om nya böcker som behandlar pojkars känslor och blir nyfiken. Rubriken antyder ett essentialistiskt perspektiv – skulle pojkar ha en särskild sorts känslor?
Förra veckan presenterade Christian Eidevald en ännu inte publicerad undersökning om hur genuspedagogiken materialiserade sig på 86 förskolor som fått bidrag av delegationen för jämställdhet i förskolan. Han beskrev två dominerande tolkningar som är svåra att kombinera.
Den första utgår från antagandet att könsneutralitet är eftersträvansvärt och att allt som av tradition skulle kunna kodas i traditionella kategorier bör tas bort – åtminstone till dess att barnet har blivit tillräckligt vuxet att göra egna mogna val.
Den andra vägen försöker belöna fram könsbrytande aktiviteter. Masserande pojkar och skrikande flickor dokumenteras av ivriga pedagoger som stoltserar med dessa bevis på den egna kompetensen. Väggarna fylls med troféer och barnen lär sig antagligen till sist vad som förväntas av dem. Risken finns att de blir en smula misstänksamma inför all denna sociala ingenjörskonst och väljer att leva ett komplicerat dubbelliv. Jag har svårt att inte dra paralleller till 70-talets fredsfostran och Sven Melanders berömda dialog med en motsträvig flicka.
Åter till tidningen Förskolans 9/2010 (ingen länk) bokpresentation om pojkars känslor. Boken heter Kalle som lucia och handlar (inte helt oväntat) om en pojke som motarbetas när han försöker bryta mot en traditionell könsroll. Den här problembeskrivningen upprepas idag så ofta att den tycks har blivit en officiell förklaringsmodell. Billy Elliot-syndromet griper omkring sig och Sveriges förskollärare definierar sitt pedagogiska uppdrag som att pojkarna måste räddas från den förhatliga mansrollen. Världens balettscener ropar efter dessa viga och disciplinerade gossar?
Utifrån det här perspektivet är det kanske bäst om manliga pedagoger inte klampar in och stör de ömtåliga processerna.
Många IKT-entusiaster ha de senaste 20 åren försökt bevisa att datorer är viktiga redskap för framtidens lärande och forskningen har slagit knut på sig för att beskriva vinsterna. Under tiden har den viktigaste utvecklingen pågått bortom all form av planering och kontroll. Nu är det dags att sluta ställa meningslösa frågor om mål och metoder.
Jag hittar bloggen Elearnspace och en lista på frågor som inte längre är relevanta:
1. Is online learning more or less effective than learning in a classroom? Who cares. That question is irrelevant. Society answered the need to use technology through its broad adoption of the web/internet/online medium.
2. Does technology use vary by age? Nonsensical. It would only matter if people couldn’t learn new skills. They can. They do. And most software is easier to use today than it was ten years ago. Motivation, not age, is key.
3. How do learning styles influence learning online? I had a spike in blood pressure this last week when my 14 year old son came home from school and informed me he was a visual learner, but couldn’t learn audibly. They still use destructive classification structures like learning styles in schools? Educators too readily fall for an attractive model that can be easily implemented.
4. What role do blogs or microblogging [insert tool in question] play classroom or online learning? Any role you want. Answers to questions like this don’t exist in advance of exploration.
5. How can educators implement [whatever tool] into their teaching? Simple: do it. With technology, every teacher is a researcher. Find your own answers, don’t appropriate from other contexts.
6. Is connectivism a learning theory? Again, who cares. There is more evidence to support a connectivist view of learning than exists for other theories: nuerology, sociology, psychology, and philosophy support the “connectedness” aspects of knowledge and learning. Similarly, innovations, new ideas, and complex problem solving are driven by surfacing (and fostering desired) connections.
Det känns behagligt att på bästa tonårsvis kunna utbrista i ett befriat:
– Vem bryr sig!
Eller som ett känt skoföretag skulle sagt:
– Just do it!
Niklas tipsar om prezi.com och jag snubblar över en presentation som fångar mig fullständigt. Missa inte Blooms taxonomi tolkad genom Pirates of the Carribean.
Snart börjar en kurs om lek och all litteratur är inte direkt lekfull till formen. Här händer det något som utmanar mig olika plan.
Jag har klagat på fantasilösa användningar av powerpoint och letat efter något mer aktiverande. Nu måste jag testa själv!
Min första Prezi – Min Barndom
| Malmö | 29 | 20 | 4 | 5 | 57 | – | 24 | 33 | 64 |
| Helsingborg | 29 | 20 | 4 | 5 | 49 | – | 26 | 23 | 64 |
På söndag ser jag Malmö spela årets sista allsvenska match mot Mjällby. Vi behöver bara vinna, sen är det klart. Några frågor?
Staden skulle må bra av en serieseger och de som vill diskutera integrationens möjligheter hämtar kanske inspiration från MFF:s laguppställning. Tidigare köpte Malmö i hög grad färdiga fotbollsspelare från hela världen. Nu är en stor del av truppen egna talanger.
25. Dusan Melichárek
27. Johan Dahlin
30. Dejan Garaca
2. Ulrich Vinzents
4. Joseph Elanga
5. Miljan Mutavdzic
6. Markus Halsti
7. Daniel Larsson
8. Daniel Andersson
9. Wilton Figueiredo
10. Rick Kruys
11. Jeffrey Aubynn
14. Guillermo Molins
15. Pontus Jansson
16. Yago Fernandez
17. Ivo Pekalski
20. Ricardinho
21. Jimmy Durmaz
22. Filip Stenström
24. Agon Mehmeti
26. Jiloan Hamad
28. Alexander Nilsson
29. Jasmin Sudic
36. Muamet Asanovski
44. Dardan Rexhepi
Jag följer diskussionerna från Teachmeet på Twitter och inser att jag är på fel plats.
Skolforum i Stockholm gör ett väldigt livaktigt intryck och de som tvivlar på Twitter borde ge mediet en chans.
Close enough?
Ibland befinner jag mig långt ute i periferin, Just nu tycks det rasa en strid på DN:s och Svd:s debattsidor om förstatligandet av skolan och Mats Gerdau summerar åt mig. DN Debatt.
Det verkar som om den här frågan skär rakt över partigränser och jag delar gärna åsikt med moderata utbildningspolitiker.
Det är väldigt talande att endast 1 procent lyfter förstatligande som en av de viktigaste åtgärderna. Nu borde vi kunna lämna den tröttsamma diskussionen bakom oss. Men det gör inte det mindre lärarfacket LR, som skriver på SvD Brännpunkt i stället. Det verkar inte riktigt som om LR hängt med i vad som nu händer, för det de säger sig efterlysa – ökat statligt ansvar – pågår redan i högt tempo. Jag säger bara Skolinspektionen, ny skollag, ny läroplan, Lärarlyftet, ny Gymnasieskola…
Metta Fjelkner vandra den ofrivilliga komikens törnbeströdda väg:
Men nu är landets lärarkår enig om att staten måste ta ett ökat ansvar för skolan.
Jag tror inte Fjelkner vet vad “enig” betyder. Däremot kan ordföranden ha gått vilse i utbildningsministerns retoriska skola.
Jag skriver inte om min familj. Inte ens när den fyller år. Det är verkligen en fånig regel.
Tysta tankar 