På Skolverkets hemsida hittar vi de hett efterlängtade kunskapskraven för Lgr11:
Kom nu inte och säg att jag är negativ!
Skolvärlden jublar – kunskapskraven är här!
12
Om nyttan av att gå i förskola
http://twitter.com/#!/briankotts/status/34929483299430400
Börjar ni förstå nyttan av Twitter? Ett bra flöde är nästan lika spännande och lärorikt som en dag i förskolan.
Gary… Moore!
Mitt förhållande till hårdrock är kluvet och jag har svårt för aggressiviteten som många spelar upp på scen. Men jag är svag för gitarrister med personlig ton och Gary Moory var svår att ta miste på. Dessutom kunde han vara mycket känslosam i balladerna.
Gary Moore – Parisienne Walkways
Den här låten spelar vi i företagsorkestern. Blues är ändå alltid blues. Kolla gärna den här vänskapliga formen av duell. Så mycket värme och respekt!
Geronimo – medicinmannen
Yukiko Duke prisar Peter Glas nya bok om Geronimo och ger den en klar fyra.
Peter Glas: Geronimo
När apacherna i princip hade förlorat kriget om sina egna landområden och skulle tvingas iväg – som så många andra av USAs indianer – till ett gudsförgätet reservat med usel steril värdelös mark som nybyggarna ratat, trädde Geronimo in på scenen och under hans ledning fortsatte striderna i ytterligare mer än ett decennium. Apacherna var det indianfolk som bjöd USAs armé hårdast motstånd. Under en period var över 5000 soldater – en fjärdedel av USAs totala armé – sysselsatta med att jaga Geronimo i öknen och bergen i södra USA och norra Mexiko – helt utan framgång. Inte förrän Geronimo förråddes av överlöpare från sitt eget folk blev det möjligt att spåra honom.
Vi som är med i förlaget Bakhålls kärntrupp ser fram emot att få boken på posten. Peter Glas verkar ge en ny bild av de påstått blodtörstiga apacherna. Att skalpera sina motståndare ingick inte i deras tradition – däremot betalade mexikanerna ett pris för varje indianskalp.
Jag kanske valde fel sida som barn?
Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet
Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!
Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.
Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.
Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:
GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND
1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.
Att sätta ord på det informella lärandet
Läsförståelse=ordkunskap?
När Gunilla Hammar Säfström ska testa 9A-barnens läsförståelse ger hon dem en text och ber dem ringa in alla djur de känner igen under fem minuter.
Vad är det GHS tror att hon mäter? Lässkicklighet, läshastighet, ordkunskap, biologi?
De här storheterna har ett samband – men vi kan inte sätta likhetstecken mellan dem! Det är möjligt att vara en skicklig läsare med ett ordförråd som ligger utanför skolans domän. Jag säger som Stavros:
– Katastrof!
Kom igen Johnny!
På Newsmill skriver Johnny Pettersson Bilir från 9A om kritiken mot hans påstådda machostil.
Jag blev lite tagen av Gunilla Hammar Säfströms okänslighet, men ännu mer illa berörd av Stavros Lucas farbroderliga omsorg. Har vi någon gång sett en sämre version av det gamla deckarknepet “good cop – bad cop”?
“Hallå, mansrörelsen, var är du?”
Lisa Bergman skriver på Fokus om tomrummet i debatten. Den plats som borde intas av män som inser att det finns en könsmaktsordning i delar av samhället, men som inte undviker att diskutera mäns problem.
Hittills har den feministiska diskursen och jämställdhetspolitiken i Sverige främst handlat om kvinnor, att jämföra med övriga Norden där båda könen mer har stått i centrum. I Sverige får man till exempel inte särbehandla på grund av kön, och därför skrotades kvoteringen av män på kvinnligt dominerade utbildningar. Eftersom jämställdhetens företrädare inte prioriterar manliga problem är det också svårt att säga något om efterfrågan på politiska förändringar. I valrörelsen, till exempel, var det knappast slagord om manlig ohälsa eller pojkars dåliga betyg som drog storpublik till torgmötet.
Lisa Bergman visar att det är möjligt att tycka synd om män utan att vara antifeminist. Nästa steg är att göra handling av insikten.
Jag går på utvecklingssamtal
Idag slumpar det sig så att jag deltar i två samtal om mig själv. Det känns ganska ovant att vända blicken inåt när jag är van att vara den som bedömer och examinerar. Samtidigt är det en fantastisk möjlighet att få tänka över vad jag håller på med. Jag behöver nog påminna mig själv om att jag jobbar i en organisation med mål och visioner.
Kanske är det bara jag som hör en hotfull underton i den högst relevanta frågan:
– Hur ser du på ditt uppdrag som högskoleanställd adjunkt?
(Jag skiljer inte på utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, lönesamtal, återkopplingssamtal, personlig handledning – men jag vet att det är stoooooor skillnad)
Är ukulele lösningen på världsproblemen?
Mina kamrater menar att ukulele är ett underskattat instrument. De använder sina små fyrsträngade låtsasgitarrer i alla möjliga sammanhang och jag anar att det finns massor med pedagogiska möjligheter. Den här filmen knäckte mig – nu ska jag börja träna. Håkan pratar om att Malmö ska slå världsrekord i ukulele – jag tror han tänker starta en facebookgrupp?
Jake Shimabukuro plays “Bohemian Rhapsody”
Tysta tankar 