Någon viskar i mitt öra att årets prov i svenska är ovanligt enkelt och min konspiratoriska hjärna drar igång.
Vem skulle vinna på att skapa en illusion av kvalitetshöjning?
Anders Burman ifrågasätter om alla de lärare som åberopar den marxistiske psykologen verkligen har läst några texter av honom (svd):
Det är anmärkningsvärt att den revolutionäre Vygotskij från 1980-talet och framåt – mer än ett halvsekel efter sin bortgång – blivit något av en modepedagog i USA liksom i övriga västvärlden. Den så kallade sociokulturella teorin som med utgångspunkt i hans tänkande vidareutvecklats av pedagoger som amerikanen Jerome Bruner och svensken Roger Säljö har fått stort genomslag inom pedagogikämnet och lärarutbildning, inte minst i Sverige. Därmed inte sagt att Vygotskijs egna texter läses i särskilt stor utsträckning. Visserligen är ett par av hans centrala böcker översatta till svenska. Men i likhet med många andra klassiska tänkare, i synnerhet inom det pedagogiska fältet, förmedlas kunskaperna om Vygotskij oftast genom tillrättalagd och idealiserande sekundärlitteratur eller grovt förenklande översiktsverk. Kunskaperna om vad han själv faktiskt skrev och stod för framstår som begränsade.
Jag har nog läst alltför många krampaktiga studentuppsatser som har försökt förklara förhållandet mellan Vygotskij och Piaget. Anders Burman försöker men sprider inget stort ljus över frågan. Slutorden är dock inspirerande:
På så sätt kan läraren, påpekar Vygotskij med en vacker formulering, ”förvandla utbildningen till skapande liv.” Detta måste förstås som ett uppfordrande glädjebudskap för alla lärare, ett pedagogiskt evangelium i det skapande livets tjänst.
Även för en inbiten flumpedagog kan en sådan formulering kännas aningen luftig.
I morse på P1 diskuterade Johan Kant och jag problemet att pojkarna missgynnas betygsmässigt i förhållande till deras resultat på nationella prov. Det blev ett ganska vänligt samtal. Min plan var att bredda perspektivet till att handla om mer än den rent provtekniska dimensionen.
Vilka konsekvenser får det att vi har en kvinnodominerad skola som beskriver sig själv som könsneutral?
Pojkar missgynnas – ljudklipp P1morgon
P.S. Tack Johan!
Vi kanske kan ta upp tråden med genuspedagogik en annan gång. För mig handlar det om mer än pedagogernas bemötande av pojkarna. Jag vill gärna se problemet som en innehållsfråga.
http://twitter.com/#!/briankotts/status/35266470493560832
Jag tror du måste ha ett googlekonto för att öppna dokumentet – men du blir rikt belönad. För mig är det här programmet ett sätt att överbrygga klyftan mellan text och bild.
Nu är det läge att göra wordlebilder av de nya kunskapskraven. Genom att variera ordantal, ordriktning, typsnitt och färg skapar vi olika upplevelser av förändringen.
Eller rättare sagt – jag följer den på nätet.
Länk till konferens, strömmande video, Twitterflödet, Ladda hem Metodboken här, 1,71 MB
Många spännande föreläsare och jag tycker mig höra en konsekvent icke moraliserande ton. Ett viktigt budskap är: utge dig aldrig för att vara någon annan än den du är!
“Det finns många som åker runt och berättar hur de blev bemötta när de utgav sig för att vara FLICKA 12”
Uppdatering: Elza Dunkels är som vanligt lysande (även i ny hårfärg). Jag försöker twittra som ett sätt att sammanfatta mina intryck och det är kul att jämföra med #kaminski som är på plats. Förhoppningsvis kommer Elzas presentation finnas som film?
Lärarnas tidning beskriver problemet att pojkarnas betyg inte motsvarar resultaten i de nationella proven.
Johan Kant diskuterar problemet på ett sätt som markant avviker från hans vanligtvis ganska tvärsäkra hållning:
Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.
— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.
Peter Fägersten invänder mot resonemanget:
— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?
— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.
Lärare efterlyser tydligare krav
Uppdatering: Lärarnas nyheter summer det mediala genomslaget:
Lärarnas riksförbund (som dock undviker att ange källan, d v s Lärarnas tidning!)
Ledare i Norrköpings tidningar
Ledare Vestmanlands läns tidning
Bloggaren David Holman på SVT Debatt
…men har sedan den gamla teveserien Perry Mason sändes haft en olycklig kärlek till dramatik i rättssalar.
Assangefallet är en utmaning på många plan och jag vet verkligen inte vad jag ska tycka om Reinfeldts försvarstal för svenskt rättsväsende.
Här är Assanges försvarsadvokaters sammanställning. En stor del av argumentationen bygger på att de drivande är socialdemokratiska feminister och därigenom förlorat sin juridiska trovärdighet.
Witness Statement of Goran Rudling – det här blir spännande. Vilken vikt lägger domstolen vid raderade tweets?
http://twitter.com/#!/briankotts/status/34990037099610112
100 spännande ställen och plötsligt känns skolan inte lika instängd. Jag anar att det behövs en uppdaterad webbläsare och bra uppkoppling, men sedan är det bara att ge sig av på upptäcksfärd!
Vilken är din virtuella favorit?
På våren är det ofta underlig stämning på skolorna. Stora delar av undervisningen ligger nere. Barnen är nervösa och lärarna stressade. Det är provtider.
Sydsvenskan beskriver problemet med tester. Vad är det vi mäter? Varför mäter vi det? Kan vi lita på rättningen? Hur mycket styr proven undervisningen?
Johannes Lunneblad efterlyser att proven används till att förändra något i de skolor som får dåliga resultat, något som han inte tycker sker idag. Istället blir receptet ofta fler test.
– Det blir som att någon är sjuk och man ropar på fler hälsokontroller i stället för att prata om varför folk mår som de gör, säger han.