Många talar sig varma för en likvärdig skola och jag hör till dem som gärna ser skolan som en utjämnare av samhällets orättvisor. Alla barn har rätt till en bra skola och engagerade lärare. Vi kunde inte vara mer överens om det. Problemet är att uppväxtvillkor och förutsättningar är så olika.
Jag kan inte (djupt inne i min mörka själ) låta bli att tänka på friskolornas ibland skyddade världar när jag ser den här filmen:
Uppenbara, sa Bull!
Jag är hjälplöst förtjust i Gareth Malone.
Jag hittade en gång på något som jag kallade “den skrupelfria pedagogiken”!
Gareth gör det hela tiden!
Bloggen mutar in ännu ett fält och är numera även en vinblogg.
Ibland beskrivs unga kvinnor som skolans hopp och framtid. Jag läser SvD och skakar på huvudet. Länge.
“Sex av tio lärare vill ha betyg i ordning och uppförande, det visar en granskning som Lärarnas tidning har gjort. De som är mest positiva till en ändring är kvinnor och unga lärare.”
Vi gör som vi brukar och skyller på lärarutbildningen?
En av mina favoritjournalister skriver idag i Sydsvenskan om Gillettes informationkampanj på nätet.
På Gillette Venus hemsida finns en hörna för mammor och deras döttrar med företagets egna frågor och svar om rakning. Där kan man bland annat läsa:
”Pratar hon om att hon vill raka sig? Verkar hon vara generad över håret på sina ben? Rakar hennes vänner sig? Och förstås, hanterar du samtalet på ett stödjande och positivt sätt gör du det lättare för din dotter att börja raka sig.”
Som svar på det som Gillette kallar myten ”Det finns en rätt ålder när man ska börja raka sig.” Svaret är:
”Nej, det gör det inte. Vissa tjejer börjar vid 10 års ålder, andra vid 12 och några vid 16 – andra gör det aldrig.”
Jag är ett barn av vänsterrörelsen och på 70-talet rakade inte mina kvinnliga kamrater benen. Därför är jag nog ganska moralistisk i frågan och förstår inte hur samma kvinnor som idag förfasar sig över pojkarnas könsstereotypa lekar samtidigt vill förmedla ett så ytligt skönhetsideal till sina döttrar.
Min lille vän tycker som jag!
Förra veckan spelade vi Caterina och nu har jag väldigt svårt att skiljas från melodin. Eller är det den intrikata texten som trollbinder mig?
“vara missnöjd det missklär en viss liten eftersökt miss”
“du är sval men fatal när du sluter dig i ditt skal”
Jag tvingas uppsöka Wikipedia för att kontrollera skillnaden mellan olika rimformer.
https://twitter.com/lararforbundet/status/75202678245949440
Min gissning är att vi bevittnar den första i en rad kompromisser. Bakom de stolta proklamationerna väntar pragmatismen.
I Sydsvenskan läser jag om hur de nationella satsningarna på att höja elevers skolresultat har resulterat i att resurserna styrts mot skolan. I Rosengård har förskolorna inte fått ett öre av de 12 öronmärkta (se kommentar) miljonerna. Förskolecheferna beskriver svårigheterna att rekrytera kompetent personal.
Margaretha Müngersdorff tycker inte det är konstigt att så många av stadsdelens elever inte blir behöriga till gymnasiet.
– All forskning visar att om ett barn inte lär sig sitt modersmål i tidig ålder är det mycket svårare att lära sig sitt nya språk och tillgodogöra sig kunskap i skolan. Modersmålsstödet till förskolebarnen borde vara mycket större.
Hon har en egen teori om varför inga av alla miljontals kronor har gått till förskolorna under årens lopp.
– Man får inte betygsätta eller utvärdera barns utveckling på förskolan. Därför är det svårt att mäta om en satsning har gått bra eller dåligt. Att satsa på eleverna i högstadiet är enklare, deras kunskap kan mätas i slutbetyget.
Under tiden fortsätter ett av lärarfacken att anklaga förskollärarna för att ha lagt beslag på löneutrymmet.
Tysta tankar 