Skollyftet – förskoleraset? – Uppdaterad med länk

I Sydsvenskan läser  jag om hur de nationella satsningarna på att höja elevers skolresultat har resulterat i att resurserna styrts mot skolan. I Rosengård har förskolorna inte fått ett öre av de 12 öronmärkta (se kommentar) miljonerna. Förskolecheferna beskriver svårigheterna att rekrytera kompetent personal.

Länk 1 Länk 2

Margaretha Müngersdorff tycker inte det är konstigt att så många av stadsdelens elever inte blir behöriga till gymnasiet.

– All forskning visar att om ett barn inte lär sig sitt modersmål i tidig ålder är det mycket svårare att lära sig sitt nya språk och tillgodo­göra sig kunskap i skolan. Modersmålsstödet till förskolebarnen borde vara mycket större.

Hon har en egen teori om varför inga av alla miljontals kronor har gått till förskolorna under årens lopp.

– Man får inte betygsätta eller utvärdera barns utveckling på förskolan. Därför är det svårt att mäta om en satsning har gått bra eller dåligt. Att satsa på eleverna i högstadiet är enklare, deras kunskap kan mätas i slutbetyget.

Under tiden fortsätter ett av lärarfacken att anklaga förskollärarna för att ha lagt beslag på löneutrymmet.

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Bedömning, betyg, Malmö, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Skollyftet – förskoleraset? – Uppdaterad med länk

  1. Morrica skriver:

    Varför skulle förskolan ha del av de pengar som öronmärkts för skolan? Förskolan är en frivillig verksamhet, till skillnad från grundskolan som är obligatorisk.Många barn som aldrig sätter sin fot på en förskola klarar sig utmärkt i skolan ändå, så vad gör förskoleverksamheten så viktig att man bör ta av skolans medel för att finansiera den?

    Resonemanget blir snabbt absurt, inte sant? Att ställa en verksamhet mot en annan och låta dem slåss om en liten kaka gynnar ingen i det långa loppet, och hårdast av alla drabbas, som vanligt, eleverna.

    Varför överhuvudtaget jämföra? Är inte förskolan en verksamhet som är betydelsefull i sig själv? Finns det inte tillräckligt mycket värde i förskolepdagogiken för att det ska räcka som motivering till att resurserna behövs?

    Förklara värdet av förskolan, utifrån förskolans persektiv, skulle inte det ge mer eftertryck än detta ständiga jämförande?

    Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Jag är så överens med Morrica att jag bara helt instämmer i hennes ord och ger dem en applåd.

      @Morrica, hoppas du inte tycker jag är lat, du skrev helt enkelt så bra.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Nu blir det konstigt eftersom den artikeln som beskriver bakgrunden inte finns på nätet. Jag tror att pengarna var öronmärkta för språkstimulerande åtgärder – inte direkt till skolan. (När jag skriver skolan menar jag ”undervisningsområdet” – är fortfarande förgiftad av det där talet om helhetssyn på´barnens utveckling)

      Poängen är att skolans mätkultur ger den övertag i kampen om medel. Min oro är att förskolan tvingas imitera den här metoden att ge verksamheten status och på sikt pengar till personal.

      Gilla

  2. Plura skriver:

    Mats håller med om att det är viktigt med tidigt lärande.

    Det är väl därför man förtydligat förskolans läroplan Lpfö98 på det området. Det är i det stadiet av barns hjärnutveckling man kan fånga upp problem med arbetsminnets förmåga att hantera information för att lagar det i långtidsminnet.

    Men hav tröst människans hjärna mognar inte förens i 25 års åldern.

    Och det här med språkinlärning är intressant. Det finns en del i hjärnan, vid vänstra tinningsloben som heter ordformsområdet och det är det som blixtsnabbt känner igen de abstrakta tecknen som kallas bokstäver. Det man för kallade att barn föds med 100 språk men väljer bara det som finns där de växer upp.

    En annan intressant del är det matematiska lärandet. Läs om det här http://www.skolkvalitet.se/index.php?option=com_myblog&show=den-mentala-linjalen.html&Itemid=66

    Gilla

  3. Jan Lenander skriver:

    Det är väldigt tydligt att skolan varit i strykklass och försämrade elevresultat beror på detta. Det innebär att skolan bara behöver mer pengar om inte Sverige ska rasa kraftigt i välstånd i framtiden.

    Jag är också förespråkare av tidigt lärande och ser förskolan som skälet till att svenska elevers resultat inte har sjunkit mer än de gjort. Jag vill därför självklart inte ställa verksamheterna mot varandra eller ta pengar från förskolan. Det är bara så att skolan är viktigast att fokusera på nu, det är en verksamhet i kris.

    Gilla

  4. Elisabeth skriver:

    Vi vet att barns uppväxtvillkor och tidiga förutsättningar ofta avspeglar sig i skolresultat och hur det går i livet för övrigt. Ändå, och detta blir ytterligare ett exempel , har vi ännu inte lyckats, skapa ett samhälle med utrymme och goda förutsättningar för alla barn.

    Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Vi har tyvärr istället fått en skola med vikarier, obehöriga, … så att grupper av elever kan drabbas av år där de inte får någon hjälp att öka sina kunskaper. Lagens krav om att ALLA elevers behov ska bli mötta av skolan är ännu längre från sitt förverkligande än det var för 20 år sedan.

      Gilla

  5. Anne-Marie skriver:

    Läst och funderar vidare. A-M

    Gilla

  6. Anna Kaya skriver:

    Jag säger som jag brukar göra:
    http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2011/03/hur-vander-man-resultaten-i-rosengard.html

    Vi måste satsa från början och där spelar förskolan en
    oerhört viktig roll. Extra viktig i områden som Rosengård.

    http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2010/04/lamnar-grundskolan-med-samre-betyg.html

    Ledsen att jag bara länkar till egna inlägg men jag tror det ligger väldigt mycket i att man inte satsar på språkförskolor etc i områden som Rosengård och det har jag skrivit en hel del om tidigare om någon är intresserad av att läsa. Satsningar på mindre barngrupper, kompetensutveckling av sina pedagoger i språkutvecklande arbetssätt och dessutom erbjuda förskoleplats till föräldralediga och arbetslösa kostar massor men visar resultat i elevernas framtida skolframgång. Att börja satsa i skolan räcker inte. Många av barnen i ex Rosengård ligger redan vid skolstart alltför långt efter sina jämnåriga…

    Gilla

    • Anna Kaya skriver:

      Äsch, jag hade för bråttom med länkandet! 🙂 Du får gärna fixa till det!

      Gilla

    • Plura skriver:

      Anna, jag kan bara hålla med.

      Samtidigt är jag lite konfunderad över att man inte tar till sig rönen hur barns hjärnor mognar. Skulle man det skulle vi se mindre bekymmer med barn som inte har tillräcklig kapacietet i arbetsminnet från början och därmed kunna sätta in rätt padagogik. För det är försvinnande liten andel av barn som faktiskt har dyslexi, utan sen mogna av kapaciteten i arbetsminnet.

      Visst har miljö påverkan men mycket i uppväxten är hänförlig till biologin.

      Gilla

  7. Mats skriver:

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s