Jag planerar en kurs om ungdom och upptäcker förfärande kunskapsluckor hos mig!
Mer om Moshi
Jag planerar en kurs om ungdom och upptäcker förfärande kunskapsluckor hos mig!
Mer om Moshi
Katia Wagner och Andreas Ekström granskar de som reser runt och skrämmer upp föräldrar och lärare med skräckhistorier om nätets farlighet.
Larmen duggar tätt om hur farligt nätet är.
En skapad rädsla som många tjänar pengar på.
» ”Jag tycker inte att jag skräms”
» Analys: En rädsla som säljer
Jag citerar långt:
Elza Dunkels är internetforskare vid Umeå universitet. Hon är bland dem som har svårt att ta Mats Andersson på allvar.
– Han har säkert ett gott syfte, och det är ett generellt problem i den här branschen. Personer som jag i egenskap av forskare tvingar kritisera för att de inte har på fötterna, de vill egentligen väl. Då blir jag den onda som kritiserar. Men Mats Andersson riskerar att skada mer än han hjälper, säger Elza Dunkels.
Hon fortsätter:
– Mats Andersson har hållit på länge men inte uppdaterat sig, det är mitt intryck. Ett exempel kan vara rådet ”använd inte din rätta identitet”, som många med honom ger. Men då måste man fråga sig hur det funkar i praktiken. Det är ju ett råd som inte är möjligt att följa på de flesta håll i dag! De största sajterna bygger på det sociala. På 90-talet trodde man att de här förövarna letade efter bilder de blev intresserade av, och sedan försökte hitta personen bakom. Något sådant fall har jag hittills inte stött på. Det handlar i stället om att folk umgås under sina rätta namn, även förövarna. Och så sker en tillvänjningsperiod innan ett övergrepp sker. Man skyddar sig alltså inte särskilt bra genom att vara anonym.
Elza Dunkels sammanfattar med att säga att Mats Andersson skrämmer föräldrar – som därför blir sämre föräldrar, eftersom de oroar sig för fel saker.
Viktiga frågor och ett mycket välskrivet reportage!
På 50-talet var vi mer oroliga för kioskdeckarnas dåliga inflytande. Tiderna skiftar mönstren består.
Kollegan Thom Axelsson skriver om skolans tradition av sortering. Nu senast handlar det om att Vellinge har placerat barn i särskola utifrån ett bräckligt underlag. Fokus ligger på den tekniska nivån och vi ifrågasätter inte idén om att bedöma och kategorisera barn utifrån vaga föreställningar om intelligens.
Historikern Thom avslutar ovanligt personligt:
Jag vet inte om det är lämpligt eller ej att dela upp eleverna i olika klasser efter förmåga, men oavsett vilket så vore det klädsamt att inte göra alltför tvärsäkra uttalande om de förment säkra gränserna. Det vore också önskvärt att de som gör dessa bedömningar tar ansvar för det och inte bara hänvisar till ett anonymt test, en teknik eller teknologi, av det ena eller andra slaget. Flera exempel från historien visar också på det vanskliga med användandet av IQ-test och jag trodde att det mesta av denna testning dog ut i efterkrigstidens Sverige. Nu vet jag bättre.
In his recent TEDxSinCity talk titled “Freedom to Learn,” Chaltain outlines the three questions that should be at the heart of every conversation about fixing our schools:
Låt oss tala om frihet! Det var länge sedan ämnet diskuterades i skolvärlden.
Lärarutbildningen i Malmö har ett utbyte med Kings university college i Ontario och igår var det min tur att bidra till internationaliseringen.
Först visade jag dem kyrkan i S:t Olof. Jag hade läst in mig på den spännande historien men räddades av vaktmästaren som demonstrerade de förinspelade engelskspråkiga möjligheterna. Länk. Det är inte alla studenter som kan historien om Anna själv tredje.

Därefter grillade vi korv hos mig och diskuterade naturligtvis utbildning. 1996 infördes en mycket stram läroplan och utrymmet för den enskilde läraren att påverka undervisningen är begränsat. Dessutom krymptes utrymmet för estetiska ämnen och jag ser klara paralleller med svensk utveckling. Allt går att försvara med vaga hänvisningar till “likvärdighet” och “internationell konkurrens”.
Studenterna var mest imponerade av våra stengärdsgårdar. Stora delar av Ontarios södra delar är platt och lerigt. Sten är därför mycket värdefullt och eftersökt.
De stenar som småbrukarna svurit över i århundraden här på Österlens fattigjordar visar sig nu vara en dold förmögenhet. Vi måste bara lösa en del praktiska problem först.
För mig börjar sommaren när korna kommer till hagen vid sidan om vårt hus. De vuxna djuren springer runt hagen och kollar att allt är sig likt. Kalvarna försöker förstå vad all denna frihet innebär. Vad innebär det att vara en del av en flock?
Ibland önskar jag att skolan var mer som en kohage. Ett socialt system där individerna lär sig vad de behöver för att klara vardagens utmaningar. En plats där kunskaper överförs mellan generationer utan större åthävor. Det viktigaste är att inte stoppa i sig vad som helst. Smörblommorna står orörda mellan maskrosorna. Mat är viktigt.
Jag uppskattar att korna poserar villigt. I bakgrunden skymtar fåren. Högen med tentor känns lite mindre betungande just nu.
Mona Masri skriver spännande om kritiken mot Beyoncé. Hur sexig får en svart kvinna vara utan att omvärlden misstror hennes engagemang?
Länk
Kritiker älskar att säga att Beyoncé är hypersexualiserad (vilket jag håller med om), och att hon därför inte kan uttala sig om feminism (vilket jag inte alls håller med om).
Beyoncé ses enbart som ett objekt utan rätt till åsikter på grund av sin sexiga framtoning. Men när Lady Gaga dansar i stringtrosor och nätstrumpor ses det som ”frigörelse”. Skillnaden? Hudfärgen.
I boken ”Ain’t I a Woman?” skriver professorn Bell Hooks att svarta kvinnor än i dag påverkas av stereotyper som grundlades under slaveriet, då vita kvinnor utmålades som rena oskulder, medan den svarta kvinnan fick anta rollen som förförisk hora. Med andra ord: den svarta kvinnans kropp är alltid mer sexualiserad och nedvärderad än den vita kvinnans kropp.
En version med annan dansgrupp:
Tidigare tog föräldrar ansvar för sina barns utveckling. Nu är det mer komplicerat!
Ett gott missförstånd förlänger livet. Efter en kväll på twitter kan det hända att jag undrar vad vi egentligen diskuterade och i morse försökte jag söka fram gårdagens aktiviteter. Eftersom vi inte använde hashtag (#) är det svårt att rekonstruera och en del röster saknas. Några ämnen: förhållandet pedagog/lärare, värde/värdighet, identitetsbegreppet, facklig samverkan, kommunalisering (surprise!) och mycket annat.
Anna Kaya ger sin tolkning på Skollyftet och för den som orkar finns ett pdf-dokument här: twitter den 2/6 2011
Som vanligt läser du bakifrån och försöker tänka dig de bitar som saknas.
Många oroar sig för svensk skolas sjunkande kvalitet och teorierna om anledningen skiftar. Jag gillar den här lagom förenklande artikeln i The telegraph
Mrs Goddard Blythe, director of the Institute for Neuro-Physiological Psychology in Chester, said many early developmental problems could be overcome with old fashioned one-on-one interaction between parents and children.
Singing lullabies and using music gets a baby ready for language at a young age, while reading fairy tales can teach children moral behaviour and empathy, she said.
Det mesta låter bättre på engelska.