Den medelålders vite mannen – återkomsten?

Jag vårdar min distans. Andra verkar njuta av att peta i myrstacken. Pinnar saknas inte.

När vänstern inte längre trodde att klasskampen kunde samla massorna under fanorna, så letade man efter andra grupptillhörigheter att mobilisera. Man tog tacksamt till sig begrepp som intersektionalitet, genusperspektiv, strukturell diskriminering, och Den Andre. Man vädjade till människors offermentalitet. Om du är en förlorare, så måste det vara för att du är kvinna, invandrare, eller muslim. Och vem är då fienden? Den vite medelålders mannen, förstås. Alltid.

Jag har en känsla av att politiken var enklare förr.

20120302-231308.jpg

Rosa pedagogik?

Ur intervjun med redaktören:

Vilka är strategierna?
– Den ena strategin är könsneutralitet som i praktiken ofta inneburit att det maskulina lyfts fram som norm och att bara det feminina setts som könat. Man byter inte namn på byggvrån eller snickarrummet utan bara på dockvrån. Den andra strategin är den kompensatoriska pedagogiken som går ut på att få barnen att överskrida könsnormerna. Flickor får öva på att vara stora, starka och modiga medan pojkarna övar på att vara snälla och prata om känslor. Det bygger på tydliga föreställningar om flickor och pojkar och riskerar att förstärka snarare än problematisera stereotyper.

Mina erfarenheter är helt omvända. Det är inte det maskulina som lyfts fram som norm i förskolan och jag skulle uppskatta att det är mindre än 5% som har välutrustade snickarrum.

Om vi utgår från två så vitt skilda verklighetsbeskrivningar finns det en uppenbar risk att bilden av metoder och problem blir helt annorlunda.

20120302-183645.jpg

Jag gillar författarnas försök att omvärdera 70-talets dialogpedagogik och hoppas att Freire åter blir ett namn på den pedagogiska kartan. Annars hade jag gärna hört Daniel Kallos försvara kritiken mot kritiken av det som han kallade ” den rosa pedagogiken”. Första gången jag mötte Kallos var 1977 och jag tror inte att metodiklärarna vid förskollärarutbildningen i Malmö har glömt hans kraftfulla framträdande i E122. Det var väldigt livat.

Hen som är utan synd kastar första stenen?

Medier översvämmas av krönikor om det opersonliga pronominat hen. En del tycks beskriva det som en stor genuspolitisk framgång att göra språket mindre precist.

Om det är så att vi knyter egenskaper till biologiskt kön på ett förtryckande sätt – då får vi bearbeta problem på ett annat plan.

Den allra ballaste tidningen Nöjesguiden tar steget fullt ut och ersätter alla personliga pronomina med hen. Syftet är oklart men jag förstår att det gäller att ta ställning för något. Det lilla ordet hen är okontroversiellt i de fall jag inte känner till personens kön, så det måste nog ligga något djupare bakom den här manifestationen. Mycket djupare.

Nästa vecka träffas vi och stenar hen som säger fel.

Mona Masri leder den aningen nervösa hejaklacken. Jag önskar att hon hade en lite mindre högdragen attityd till personer som inte är lika trendiga som hon är. Så här beskriver hon i en annan text klubbar utan profil:

Till slut står de där med en gles publik bestående av överförfriskade studenter i fula kläder och höga tankar om sig själv för att de går på klubb istället för nation.

Elitismen ser olika ut i olika läger.

P.S. Egentligen gör jag vad som helst för att få länka till Monthy Pyton!

Sådant som gör mig glad

Delar av familjen är på väg till Indien. Den här formen av feminism gillar jag!

Länk

Idag har Gulabi Gang över 200 000 medlemmar. Det började med att Sampat Pal Devi sporrade kvinnor i hembyn att bli ekonomiskt oberoende. Hon startade en syskola och lärde upp sina medsystrar till sömmerskor, drev självhjälpsgrupper. Till slut hade hon ett följe av tusen kvinnor.

– Då beslöt jag att det var dags att ha en uniform, säger hon.

Den blev rosa. Året var 2006, det officiella födelseåret för Gulabi Gang. I början slogs de mot kvinnovåld. Gick ihop mot misshandlande makar, tog dem till polisstationen, tvingade polisen att agera genom demonstrationer. Eller gav sig på de äkta männen med sina bambukäppar – en del av uniformen – om allt annat misslyckades.

Männen blev rädda och ändrade attityd mot sina hustrur. Det fanns plötsligt någon som kunde stå upp för dem. Kvinnorna fick råg i ryggen.

Nu har Rosa gänget vidgat sin horisont till att även inkludera korruption och problem som drabbar hela samhället.

20120301-232618.jpg

Visst vill ni veta mer om Malmö högskola?

20120302-063517.jpg

Ladda hem vår nya folder i pdf-format.

Jag är stolt över att det manliga nätverket uppmärksammas och hoppas det kommer mångas studenter till lunchmötet den 9/3 kl12.00 i A234.

20120302-063323.jpg

Det skulle inte förvåna mig om den går att beställa som papper.

En Sam gör ingen sommar…

…men många Sam Olofsson skulle nog kunna förändra svensk skola. Han undervisar på IB-programmet i Malmö och hör till mina stora inspirationskällor. Den svenska debatten om studentexamen tycks vara besatt av tanken på sambandet mellan slutprov och traditionell kunskapssyn. Det finns andra värden att lyfta feam.

Länk

Sam Olofsson ser i stort sett bara fördelar med extern bedömning. Den stora vinsten är den tydliga uppdelningen mellan undervisning och bedömning. Lektionerna blir mer kreativa eftersom eleverna inte behöver hävda sig inför läraren och hela tiden säga rätt saker.

— Vi har heller inte något problem med betygsinflation, hävdar Sam Olofsson.

Lärare och skolledning analyserar resultaten från slutproven inte bara för elevernas skull. Sviktande resultat inom ett område blir en signal till läraren om att han eller hon kan behöva se över sin undervisning eller kanske fortbilda sig.

— Det signalsystemet saknas i den svenska skolan. Läraren får aldrig något externt kvitto på vad eleverna egentligen lärt sig, säger Sam Olofsson.

Jag hör till de tacksamma föräldrarna och nickar instämmande.

I soffan i personalrummets hörn sitter en av flera utländska lärare på IB. Danskan Kamilla Löfström har noterat en skillnad mellan svenska och danska elever.

— Svenska elever fjäskar oftare och säger det som de tror att läraren vill höra. Danska elever säger mer vad de själva tycker och det går att diskutera om allt. Jag tror att det beror på att vi har kvar studentexamen i Danmark och att lärarna inte sätter betyg på sina elever, säger hon.

20120301-233833.jpg

Livet från den mörka sidan

Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.

Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.

Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.

En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.

Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.

Läs mer om den mörka sidan.

Sådant jag funderar över

Vänstern blir frånåkt i den intellektuella debatten. Det beror på arbetarrörelsens ovilja till publicistiskt ansvar, men också på oförmågan att ta sina motståndare på allvar, att skärskåda deras bärande argument. Att de konservativa tjuvhugger vänsterut är föga förvånande. Likväl måste man uppfatta utmaningen i att de, med Axess försorg, förmår flytta fram sina positioner under upplysningsflagg. Vägvinnande kamp kräver självkritik. Det är hög tid för vänstern att sluta skuggboxas på den identitetspolitiska arenan; att vrida upplysningen ur händerna på de konservativa och göra den till en nödvändig del av våra strävanden efter ett solidariskt samhälle.

Fredrik Persson
Historiker

Det är förvånande många begåvade och intellektuella twittrare som INTE tillhör vänstern.

20120301-063914.jpg

I henryckningens tid

Jag följer debatten på Newsmill om ordet “hen” med förstrött intresse. Den här barnboken får mig att vakna upp. Det finns könmönster som bör diskuteras och motverkas. Kanske bör vi ägna mindre energi åt symbolfrågor på den språkliga nivån. De verkliga utmaningarna är mer än tillräckliga.

20120229-062420.jpg

Jag tror inte att motståndet inför ordet “hen” går att övervinna med pedagogiska metoder. Låt oss lägga kraften där det behövs.