Att förstå Stalin?

Fredrik Persson presenterar en ny bok om Stalins terror.

Därför är den tyske historikern Karl Schlögels bok ”Terror och dröm. Moskva år 1937” lika viktig som välkommen. Han låter sin text präglas av moraliskt patos, men hemfaller aldrig åt politisk plakathissande. Framför allt förmår han framställa det förflutna på ett sätt som gör även dess mest oförställbara beståndsdelar förnimbara.

Jag menar att det finns en tendens att som Claes Malmberg i debatt om feminism använda begreppet stalinism på ett slarvigt sätt. Det räcker inte med att vara vagt intolerant.

Vitaliteten avslöjar den kraft som krävdes för att hålla samhället i schack. 1934 utsågs 139 partisekreterare i staden Moskva. Fem år senare innehade endast sju av dessa alltjämt sina ämbeten. Resten hade arresterats, mördats eller drivits till självmord.

Så, jag rekommenderar att vi lämnar Stalin utanför debatten om feminismens brister.

20120305-090233.jpg

Vad är en dålig lärare?

I USA bedöms lärares undervisning enligt mallar. Artikeln belyser några konsekvenser.

On top of all that, I’m a bad teacher. That’s not my opinion; it’s how I’m labeled by the city’s Education Department. Last June, my principal at the time rated my teaching “unsatisfactory,” checking off a few boxes on an evaluation sheet that placed my career in limbo. That same year, my school received an “A” rating. I was a bad teacher at a good school. It was pretty humiliating.

Read and weed!

20120304-164201.jpg

Kravaller på min gata!

Jag bor i centrala Malmö på en gata som är mest känd för att Zlatan bodde här en kort tid. För några år sedan gjorde fotbollshuliganer upp nedanför mina fönster, men sedan dess har det varit ganska lugnt.

I går var det orolig stämning igen. Horder av medelålders välklädda kvinnor trängdes utanför den exklusiva affären som lockade med total utförsäljning. En bit bort samlades några förvirrade män (s.k. “medföljande”) och kontemplerade över livets skiftningar. Jag anar att de inte riktigt hade koll på hur de skulle agera om det hettade till?
– Min fru såg den först!!!!

20120304-135957.jpg

Idag är lugnet återställt. Lokalen uthyres.

Beskrivningarna av Twitter i andra media

https://twitter.com/tomasagdalen/status/176243486360743937

Jag vet inte om alla de som följer #mello2012 eller #vasaloppet ingår i den beskrivningen?

Tänk att Glenn Hysen har 30.000 ur mediemedelklassen som följer honom. Eller är det twittereliten som gör melodifestivalen till en halv upplevelse utan twitter?

Vad är det man brukar kalla personer som yttrar sig tvärsäkert om företeelser de enbart har ytlig kunskap om. Ignoranta?

20120304-115848.jpg

Vårt behov av Jonas Gardell – uppdaterad 2

Jag citerar långt och hoppas att kvällstidningarna tar till sig budskapet. Eller ännu hellre – dess läsare!

Vad vi upplever i dag är lite av de humorlösas hämnd, ledd av Aftonbladet och Expressen. Varje liten rad jag och andra komiker i dag publicerar verkar granskas av anställda på tidningarna som med lupp söker formuleringar som kan misstolkas, uppförstoras, ryckas ur sitt sammanhang och rubriceras som ett “hån”, ett “angrepp” eller en “hat-attack”.
Vilket naturligtvis är en ren lögn.

Kvällspressens relation till sanningen är som mitt rövhål: beundransvärt tänjbart.
Så åter till den käre Ranelid, vars rappande om mannens säd alltså fått mig att omvärdera min homosexualitet.
Jag har faktiskt full respekt för Ranelid när han brunbränd med skjortan uppknäppt till naveln kastar ur sig sina gamla aforismer i otakt till discodunk. När han däremot tillåter sig att bli rasande för att man skämtar om honom förtjänar han inte längre den respekten.
Fast ärligt tror jag inte att Ranelid “rasade” förrän Expressens journalist ringde upp honom för att få en kommentar till kollegan Gardells “hån”.
Är det verkligen denna bokstavs­tolkande, torftiga medietillvaro vi vill leva i, eller är det inte dags att göra lite uppfriskande uppror?
Upp till kamp mot dem som hatar humor!
Utan humor stannar Sverige

Och så en liten twist:

Och ytterligare en:

https://twitter.com/andersmi/status/175972449526099968

Varför tänker jag på Ann Heberlein? En annan begåvad person vars skörhet inte riktigt passar in i bilden av vad en författare förväntas tåla.

Vi bara skojar?

Vårtecken 2

Efter den rituellt genomförda motionsrundan tar jag itu med julgranen. Skrället är nu nedklippt och julen definitivt över (skriver jag övermodigt och sneglar på diverse ljusslingor omkring mig).

I en annan tråd diskuterar vi som vanligt manligt/kvinnligt. Jag ska inte trötta er med detaljer ur mitt familjeliv, men kan avslöja att jag är bättre på att ta ner än att sätta upp.

Ungefär så här trevligt hade vi när granen kläddes:

20120303-141213.jpg

 

Vad ska en lärarutbildning innehålla?

Många har bestämda tankar om hur en lärares yrkeskunskap utvecklas. Särintressen driver sina frågor och ibland är det svårt att se hur de olika delarna ska bilda en helhet. En klassisk tvistefråga är förhållandet mellan ämne och metod. Vad är egentligen ett ämne? Går det att frikoppla det akademiska ämnet från skolämnet – eller bör vi se på kunskap i ett bredare perspektiv? Innan vi börjar diskutera olika metoder vore det lämpligt att alla har en djupare insikt i att det finns olika former av kunskap. Filosofi och politik hör till förlorarna när lärarutbildningen gjordes om 2011. Men det är alldeles för tidigt att utvärdera.

Just nu i termin 2 är det mycket “förhållningssätt” och jag anar att det är särskilt svårt att förmedla något som borde växa fram inifrån. (Hur lär man sig att lyssna på barn – genom att lyssna på barn!)

Det saknas inte litteratur som betonar betydelsen av det goda förhållningssättet. Ibland dignar jag under denna monumentala godhet. Alla ska må bra hela tiden.

20120303-090752.jpg