Livet från den mörka sidan

Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.

Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.

Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.

En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.

Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.

Läs mer om den mörka sidan.

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Bedömning, betyg, björklund, Högskola, Lärarutbildning, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Livet från den mörka sidan

  1. Henrik Birkebo skriver:

    Vilka slutsatser man kommer fram till beror så klart alltid på vilka premisser man utgår ifrån. Du skriver att Stenlås´ text har ett politiserat tonfall. Men även Troedsson bär ju sina ideologiska glasögon med stolthet. Men sedan kanske du har samma glasögon själv, och då är det väl inte så konstigt om du gillar vad du ser (det får man väl i själva fallet nästan hoppas)? 😉

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag står ut med politiserade texter – men att tvingas bedöma studenters försök att återge de här teorierna är mer än lovligt utmanande.

      I värsta fall sker det ett osjälvständigt reproducerande. Det är ett misslyckande på många plan.

      Gilla

  2. sökaren skriver:

    Jag upplever att det som student ibland är svårt att förhålla sig till de politiska texter jag läst under utbildningen. Nu vet jag inte hur instruktionerna var till dina studenter och jag har heller inte läst igenom stenlåstexten. Men det jag upplevt är att trots att mina lärare försökt att vara politiskt korrekta och säga att det finns olika åsikter uttrycker de ändå att kurslitteraturen tillsammans med deras egna metoder och åsikter är de bästa och att vi ska lära oss att göra som dem. Då blir det svårt att förhålla sig till kurslitteratur som är tydligt politisk (eller kanske värre, inte tydligt politisk?)
    Tacka vet jag då bloggar, där är det mer tydligt att det finns olika sätt att se på saker och ting. Jag tycker mig förstå väldigt mycket mer om olika sätt att se på skolan, lärande och lärare av att läsa exempelvis din blogg och SOS än av kurslitteraturen.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Tack – jo det värsta är den förmenta neutraliteten som draperar sig i vetenskaplig grannlåt och en massa meningslösa referenser.

      Marknaden för så kallade kunskapsöversikter med ideologiska övertoner verkar vara oändlig. Ibland tror jag att forskare inte har någon heder.

      Gilla

  3. Jag använde Stenlås i min sista uppgift på utbildningen, hittade honom på Google, bra ställe. Så han är kurslitteratur i nya utbildningen? Plötsligt kände jag mig mkt modern!

    Gilla

  4. Peter Lilja skriver:

    Eftersom jag skrivit frågan i fråga kan jag ju kanske bara tillgägga att studenterna också läste en text av den heliga Ingrid Carlgren…men det kanske inte passar i ditt resonemang Mats?

    Gilla

  5. Andreas skriver:

    Troed Troedson, framtidsanalytiker? Ännu en proffstyckare som har svaren för den svenska skolan? Han tjänar naturligtvis pengar på att provocera men hans idéer om skolan är svåra att ta på allvar. Han lyckas att provocera. De är får eller inga lärare idag som tror på nämnvärd statushöjning med legitimation som beretts på ackord av nysnuten akademiker på Proffice. Men däremot blir jag allt mer trött på alla dessa som anser att skolan måste breddas och gräddfiler måste skapas för de utan behörighet. För dem anses bland vissa tyckare som ett större tillskott än de som bemödat sig att utbilda sig. Jag hör det hela tiden. Snacka om utbildningsförakt i en utbildningsverksamhet. Hade jag gått på den linjen hade jag ju sluppit 1,5 termin av pedagogisk påbyggnad på min Pol mag-examen tillsammans med näringslivserfarenhet. Vilka andra verksamheter resonerar vi på det sättet? Polis, läkare, sjuksköterska – varför sätta staket kring dessa yrken?

    ”I en modern skola råder däremot ett jämnt in- och utflöde av elever och lärare. De kommer till skolan under förmiddagen och lämnar den under eftermiddagen. Ibland är det svårt att se skillnad på vem som är lärare och vem som är elev. Raster och lektioner sker både inom- och utomhus och det är svårt att veta vad som är vad. I den nya skolan arbetar man tematiskt ämnesövergripande, i arbetslag och använder den nya tekniken. Eleven blir subjekt och använder datorn när det passa bäst.” – säger Troedson. Han måste vara konsult för Kunskapsskolan, för det är exakt så deras verksamhet fungerar. Om jag skulle få en krona för de elever som kommer desillusionerade och förvirrade från den skolformen så skulle jag ha en mindre förmögenhet.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Vi blir besvikna på olika saker. En del vänder blicken bakåt, andra försöker sia om framtiden. Båda strategierna verkar vara riskabla.

      Gilla

      • Andreas skriver:

        Jag är medveten om att mitt inlägg kan kategoriseras som bakåtsträveri. Men jag ser mig inte som det. Det är numera även regeringens ståndpunkt till allt som kan andas kritik mot deras omstrukturering av samhället, där även skolan ingår. Min största invändning mot allt tjat om statushöjning är att få punktreformer har chans att lyckas på den fronten. Visst kan det anses skråmässigt att kräva behöriga lärare (sätta staket runt yrket), alternativt är att vi faktiskt tror på att utbildning lönar sig och berikar, kanske till och med krävs (!). Alltid lyfts det fram ”superpedagoger” som kanske ”tvingas” bort för att de är obehöriga, dvs. saknar pedagogisk utbildning och utbildning i betyg och bedömning. Är det för mycket begärt att med respekt för sitt uppdrag se till att skaffa den kompetensen?

        Sällan eller aldrig har jag träffat dessa framtidsanalytiker, ledarskribenter eller för den delen skolpolitiker på de skolor där jag har arbetat. Men bestämda uppfattningar har de. Jag tror mig däremot se framåt och runt om kring mig. Där ser jag mycket kompetenta kollegor som lägger själ och hjärta i sin verksamhet och för elevers välmående och utveckling.

        Varför allt polemiserande? Både Carlgren och Stenlås har poänger värda att ta i beaktning. Till och med sk. genuspedagoger som det allt som oftast tävlas om att raljera kring ställer frågor som är värda att reflektera över i skolvärlden, anser jag.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Du har flera viktiga poänger. Jag menade inte att polarisera. Alla röster behövs och ibland kompletterar de varandra. Min irritation bygger på att den historiebeskrivning Stenlås gör bygger på bräcklig grund och våra studenter har dåliga förutsättningar att förstå de processer som ligger bakom maktkamperna om tolkningsföreträdet.

        Jag önskar att vi hade jobbat mer med yrkets utveckling genom historien innan vi försöker förstå syndafallet och dolkstöten 1991.

        Lagerbergs bok ”Lärarna” hade varit en bra utgångspunkt för att kunna se sambandet mellan striderna folksskolärare/adjunkter för länge sedan.

        Och de flesta av våra studenter ska bli förskollärare. Ur LR:s perspektiv är de inte lärare.

        Gilla

        • Morrica skriver:

          Varför ger ni dem inte bättre förutsättningar att förstå innan ni ber dem reflektera och dra slutsatser då?

          Gilla

        • Mats skriver:

          Hmmmm…

          Vi kommer ofta tillbaka till Kierkegaards ord om att möta eleven där den befinner sig.

          Det borde vi tänka oftare även här på högskolan där undervisningen i förbluffande hög grad bedrivs genom storföreläsningar och lärarlösa litteraturseminarier

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Kanske borde ni det.

          Ibland är man för nära sin egen verklighet för att riktigt få syn på de aspekter man kan ändra på själv, har jag noterat.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag pendlar mellan att vara en anonym kugge i den stora utbildningsmaskinen till att mer aktivt försöka hitta egna vägar i undervisningen. Som lärare har jag stor frihet att pröva olika undervisningsformer och jag är inte ovillig att släppa på en del av distansen.

          Om vi ska mötas på riktigt krävs det ju att vi vågar visa vem vi är.

          Gilla

  6. Anna skriver:

    Inlägget dök upp lite lägligt, vi hade just suttit och fnissat åt ”framtidsanalytikern” TT.
    Intressant benämning ”LR-pamflett” med tanke på hur Lärarförbundet lagt beslag på stora delar av pedagogetablissemanget som tidigare eller nuvarande medlemmar i deras vetenskapliga råd. Vem talar de för?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Hur lägger man beslag på ett pedagogetablissemang? Kan de inte gå själva?

      Jag brukar anklaga forskarsamhället för osjälvständighet – idag slog du mig med minst ett hästhuvud!

      Gilla

      • Anna skriver:

        Jag tänker bara att om något som skrivs av en forskare utan koppling till LR ska benämnas LR-pamflett, bara för att det råkar bekräfta många av deras medlemmars upplevelser (och säkert ett antal av Lfs också) vad ska då tänka om det som skrivs av forskare med uttalad koppling till Lärarförbundet? Ingenting tycker jag, eftersom jag tyckte att ordvalet LR-pamflett var trams och inte behöver nån motsvarighet om texter av Carlgren mfl. Den politiserade pedagogiska forskningen är ett problem, men det problemet sträcker sig långt bortom fackföreningsoenigheter.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Jo – det var väl egentligen regeringen Björklund som var beställare av rapporten så det var en onödig eftersläng. Förlåt LR!

        Jag tror att de flesta regeringar i varierande grad styr sina utredningar och expertgrupper. Just i arbetet med den nya lärarutbildningen var karaktären av beställningsarbete extremt tydligt. Utredningen HUT var styrd in i detalj och Franke levererade i stort sett den önskade texten. Några symboliska korrigeringar och en summarisk remissrunda – hej vad det går!

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s