Den goda viljan

Reaktionerna på alliansens utspel om lärarlegitimation är översvallande. DN lyckas på ledarplats kritisera förslaget på avgörande punkter och ändå hylla det. Sydsvenskan gör ungefär samma sak. Fackförbundens och oppositionens entusiasm vet inte heller några gränser.

DN, Sydsvenskan

Svd är en smula återhållsam, men dryper som vanligt av hat mot den existerande lärarutbildningen. Varför kräver ingen legitimering av ledarskribenter?

Svd

Jag tänker på slagordet från Moment 22: What´s good for the company is good for the country (var det så?)

I svensk översättning skulle det då bli ungefär: Det som är bra för lärarna är bra för barnen.

Jag hittar en kritisk röst som lyfter fram den obehagliga undertonen i diskussionen om behöriga/ickebehöriga som länge  har förgiftat stämningen på många lärarrum.

Länk Ljubomir

Just när jag håller på att ge upp hoppet om en innehållsinriktad skoldiskussion hittar jag Peter Gärdenfors text om inre och yttre motivation.

Länk Gärdenfors

Luften blir lättare att andas. Jag går till jobbet idag också.

svd gp ft hd hd hd hd hd dn dn sds sds gp exp

Den verkliga Mymlans bloggskola

Jag tycker inte om att gå på kurs. Särskilt obehagligt är kollektiva datorkurser där alla förväntas göra övningar i samma tempo. Alternativet är de självinstruerande filmer som finns i många ämnen på Youtube.

Mymlans bloggskola är en bra början för alla som funderar på att börja blogga.

Länk

Nu ska vi lärare höja vår digitala kompetens och möta den nya lärarutbildningens högt ställda krav. Det börjar väl i det egna huvudet och en insikt om att jag behöver lära mig något.

Nästa steg är PIM-utbildning för alla. Sanningens minut – nu räcker det inte med reflektion och vetenskapligt skrivande.

PIM

“Har du legimitation?”

Alliansregeringen satsar stort och lanserar kravet på legitimation (se där jag lyckades skriva rätt!) i pompös debattartikel.
DN

Duktiga lärare utför dagligen stordåd i klassrum runt om i Sverige, många gånger utan att få den uppskattning som de förtjänar. De möter varje elev med höga förväntningar och lyckas år efter år lära barn att läsa, skriva och räkna, får dem att upptäcka världen, ett nytt språk eller uttrycka sig kreativt och konstnärligt. Samtidigt vet vi att det finns lärare som inte borde vara lärare men som trots det fortsätter att utöva sitt .

Den vite riddaren har klivit ner från sin allra högsta häst och insett att nu gäller det att kavla upp ärmarna. Förslagen griper in i varandra och jag tror regeringen är på rätt väg. För mig som lärarutbildare innebär tanken på att framtidens lärare måste bekräfta sina kunskaper under ett års yrkesverksamhet innan de får sin legitimation – ja det är faktiskt en lättnad! Den lärarexamen de får efter dagens utbildning är ett ganska vagt “körkort” som inte med automatik innebär att de är mogna att möta alla utmaningar i dagens komplicerade skolvärld. Nu förläggs ansvaret att bedöma lämplighet för yrket utanför högskolan till de mentorer som ska finnas på skolorna.

Frågan är hur rättssäkert ett sådant system är? Kanske innebär det ett ytterligare krav på anpassning till den rådande skolkulturen?

Följ med strömmen?

Följ med strömmen?

Den nyttiga musiken?

Studenterna Johan och Jessica skriver examensarbete om musik i förskolan. De vill ha kontakt med folk som är intresserade av ämnet.

Länk

Jag läser deras frågeställningar och funderar över hur personalen tänker. Tyvärr tror jag att många är besatta av musikens nyttighet (Vi tränar språket, kroppsuppfattning, motorik o.s.v.) Få ser musiken som ett eget värde – misstänker jag.

Vad är en skolas prestation?

Ibland gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det som i texten handlar om elevers meritvärde och resultat glider i rubrik över till ” elevers prestation” för att i debattartikeln handla om skolans prestation – som de flesta nog menar är något helt annat!

Länk

Svensk Näringsliv har gjort en undersökning som inte oväntat hyllar friskolorna:

Det finns dock inget som tyder på att de kommunala skolorna presterar sämre till följd av friskolor, tvärtom tyder våra resultat på att friskolorna bidrar till att höja nivån något även i de kommunala skolorna. Detta bedömer vi är en effekt av ökad konkurrens som slår igenom.

En delförklaring till att friskolor presterar bättre är enligt vår bedömning att dessa generellt sett är mer konkurrensutsatta. De måste, för att attrahera elever och föräldrar, i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper.

Andra delförklaringar kan vara att friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade. Detta kan också ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna.

De avgörande aspekterna är svår att fånga med undersökningens parametrar. Om skolorna dräneras på engagerade föräldrar och högpresterande barn får det avgörande konsekvenser för den s.k. kamrateffekten.

De kommunala skolorna får looserstämpel och de glada statistikerna tror att de mäter skolans prestation – i själva verket bekräftar de klassamhällets obönhörliga logik. Sorteringen tar sig nya uttryck. För att vara effektiv ska den upplevas som rättvis och meningsfull.

Skolorna är inte längre den stora möjliggöraren av klassresor. Men det var roligt så länge vi lyckades bevara den illusionen.

Drömmarnas tempel - här är allt möjligt!

Upside down – utbildningsvetenskaplig kärna?

Diana Ross – Upside Down

Rötterna, stammen, barken och parasiten

Den uppochnedvända världen gör tillvaron svår att begripa. Vi planerar en framtida lärarutbildning och brottas med något som kallas “utbildningsvetenskaplig kärna” (UVK). Någon menar att UVK  är ungefär det samma som “Allmänna utbildningsområdet” (AUO) och det är i så fall illavarslande. HSV kritiserade lärosätena intensivt för att AUO var diffust och det finns inga förutsättningar för att  tydligheten ska bli större i det nya förslaget. Samma vaga definitioner och förhoppningar om integration och fusion.

Vad är kärnan i UVK? Vad är fruktkött? Vad är skal? När blev lärarutbildningen en persika? Eller är det ett hallon med många kärnor?

Risken är stor att vi försöker pressa in ett gammalt innehåll i en ny form. Frågan är om den är så ny? Det är nog mest form och yta.

Jag saknar bildningstanken och snubblar vidare i modulträsket.

Det normala ledarskapet

Vi arbetar med begreppet ledarskap och jag läser Svd understreckare om dr Lütz med visst intresse (länk)

Boken öppnar förresten med att slå fast att Hitler var just normal, monstruöst normal. Icke psykiskt sjuk. Liksom Stalin.

Att beskriva diktatorer som dessa som galna är att banalisera de historiska katastrofer som hör ihop med deras namn, skriver Lütz. Det var bland annat uthållig målmedvetenhet och brutal effektivitet som gjorde deras förbrytelser möjliga; ingen psykiskt sjuk är i stånd till något liknande, menar han. Illgärningarna var onda, och avskyvärda, helt enkelt.

För den klarsynte dr. Lütz är normal för övrigt något av ett skymford.

Lärarutbildningen försöker hantera spänningen mellan normalitet och normativitet på ett ganska naivt sätt. Myten om den “gode läraren” reproducerar sig själv i betygskriterier och VFU-tradition.

Rule Britannia!

England ligger 15 år före oss. År 2025 kommer landets ledare slå larm om testraseriets katastrofala effekter på undervisningens kvalitet.

Länk till the Guardian

Ministers are stripping primary school children of their basic human right to a well-rounded education, a teachers’ leader warned today.

Christine Blower, general secretary of the National Union of Teachers, said national tests for 10- and 11-year-olds, formerly known as Sats, contravene the United Nations Convention on the Rights of the Child.

Under the Convention, which Britain signed in 1991, children are entitled to a broad education which develops their “personalities, talents and abilities to their fullest potential”.

Blower told the NUT annual conference in Liverpool that Sats only gave children the right to pass exams, not the right “to be educated in the round”. They reduced children to “little bundles of measurable outputs trained in a mechanistic model of education,” she said, repeating words used last month by the children’s commissioner, Maggie Atkinson.

Frågan är om det måste ta så lång tid att erövra den här insikten? Det borde finnas ett snabbare sätt.

Jag skulle vilja citera några rader om en berömd trollkarl:

Det skedde i misshugg som ni nog förstår
och det har han ångrat i 700 år!

Trollkarlen i Indialand-Astrid Söderbraum

Morötter, morötter, morötter…

SKL erbjuder mutpengar till de lärare som vill pröva en ny arbetsorganisation.

Länk

Brevets innehåll togs fram tillsammans med Folkpartiet innan de valde att lämna förhandlingarna med Lärarnas samverkansråd.

Jag är kanske naiv som önskar att det någon gång skulle handla om annat än pengar.

DN, SvD,

Christer och Morrica kommenterar utförligt.

Går det lika bra med potatis?

Går det lika bra med potatis?