”Har du legimitation?”

Alliansregeringen satsar stort och lanserar kravet på legitimation (se där jag lyckades skriva rätt!) i pompös debattartikel.
DN

Duktiga lärare utför dagligen stordåd i klassrum runt om i Sverige, många gånger utan att få den uppskattning som de förtjänar. De möter varje elev med höga förväntningar och lyckas år efter år lära barn att läsa, skriva och räkna, får dem att upptäcka världen, ett nytt språk eller uttrycka sig kreativt och konstnärligt. Samtidigt vet vi att det finns lärare som inte borde vara lärare men som trots det fortsätter att utöva sitt .

Den vite riddaren har klivit ner från sin allra högsta häst och insett att nu gäller det att kavla upp ärmarna. Förslagen griper in i varandra och jag tror regeringen är på rätt väg. För mig som lärarutbildare innebär tanken på att framtidens lärare måste bekräfta sina kunskaper under ett års yrkesverksamhet innan de får sin legitimation – ja det är faktiskt en lättnad! Den lärarexamen de får efter dagens utbildning är ett ganska vagt ”körkort” som inte med automatik innebär att de är mogna att möta alla utmaningar i dagens komplicerade skolvärld. Nu förläggs ansvaret att bedöma lämplighet för yrket utanför högskolan till de mentorer som ska finnas på skolorna.

Frågan är hur rättssäkert ett sådant system är? Kanske innebär det ett ytterligare krav på anpassning till den rådande skolkulturen?

Följ med strömmen?

Följ med strömmen?

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Bedömning, betyg, björklund, Högskola, Lärarutbildning, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till ”Har du legimitation?”

  1. Plura skriver:

    Mats – där berörde du en intressant sak. Det borde finnas någon neutral part som utfärdar legitimationen. Inte några mentrorer som inte är kalibrerade. Rättosäkerheten blir stor där. Så det är ett fall framåt.

    • Mats skriver:

      Vi lärarutbildare har länge med varierande framgång försökt spela den här neutrala rollen. Bakom en retorik om myndighetsutövning och examensordningar har vi ibland utövat en betydande normativ makt som jag inte är enbart stolt över.

      Försök hitta en godkänd student som ifrågasätter Vygotskij – jag tror inte det…

      ”Ett fall framåt” – menar du på näsan?

      • Plura skriver:

        Man kan kanske tro det. Jag kopplade bara på juristådran igen. Och jag förstår inte vad akrediteringsordningar har att göra med läroinnehållet ni tillhandhåller.

        Det skulle vara lika knäppt som om jag skulle säga till en verksamhet att ni slaviskt måste följa struktur och upplägg i t ex ISO 9001. Däremot ska de innehålla kraven för att få ett certifikat.

        Samma måste väl gälla akrediteringen inför att få en lärarlegitimation eller???

    • Anna skriver:

      Det är väl inga mentorer som ska utfärda någon legitimation? Rätt till mentorsstöd under introduktionsperioden och sedan ska rektor intyga att du gjort en godkänd introduktion. Ansökan skickar du till Skolverket som utfärdar legitimationen. Visar du sedan grova brister kan Lärarnas ansvarsnämd varna eller dra in legitimationen.

      Tycker inte heller att lärarutbildningarna får mindre ansvar, snarast större. Vem vill vara det lärosäte som visar sig släppa ut nya lärare som inte klarar av sitt introduktionsår? Men också skönt för alla nya att slippa känna att man ska kunna allt direkt. Inte minst dem som börjar nya yrket i januari. Har man tur är det en studiedag – om inte kör det igång med en extrem rivstart. Detta kommer naturligtvis inte försvinna helt, men rektor och mentor måste i alla fall känna ett större ansvar än idag.

      • Mats skriver:

        Jag tror att det finns en hel del detaljer att fundera över i den här myndighetsutövningen. Både att utfärda och återkalla blir i högsta grad ”grannlaga” uppgifter (som det brukar kallas)

        Kanske blir det mer auktoritativt med rektors ord, men min oro inför att det riskerar att bli reproduktivt och normativt kvarstår. (Bli som vi, annars…)

        Naturligtvis vill vi inte utbilda lärare som inte klarar sitt provår – däremot gärna individer som vågar utmana skolkulturen. Det som tidigare kallades för ”skolutveckling” men som nu förväntas skötas uppifrån.

  2. Det är ett stort ansvar att bedöma om en person är lämplig som lärare eller inte. Tänk om mentorn inte är så lämplig?
    Det är också ett fruktansvärt slag att efter en lång universitetsutbildning bli underkänd i sitt yrke. Hellre en högre ribba för att komma in på utbildningen, lämplighetstester, tidig praktik på erkänt besvärliga skolor, vikarietjänst för nyantagna lärarstudenter eller något annat sätt att tidigt visa både för högskola och student om de passar ihop.

    • Mats skriver:

      Svår fråga – samtidigt har vi en förhoppning om att utbildning faktiskt ska ge redskap att hantera svårigheter.

      Idag har vi tidning VFU i utbildningen och många är tacksamma över möjligheten att själv avbryta sina studier. Men det är delvis ett annat problem. Vi försöker sortera studenterna utifrån terminsvisa kriterier och förväntad utveckling – men det är inte lätt. Ibland står de stilla och bitarna faller inte på plats förrän alla delar finns tillgängliga. Voilá!

      Men jag är inte avundsjuk på mig själv som ska ta de här livsavgörande besluten när det gäller vem som ska ha rätt att utöva yrket.

      • Mats skriver:

        Jag tycker nog att de här 250 miljonerna kunde använts bättre. Nu blir det två system för samma sak och det brukar inte bli bra.

        Jag är nog på väg att bli sådan där ISO-människa…

    • Plura skriver:

      Vore det inte lämpligt att snegla på hur läkarutbildningen för för att utfärda läkarlegitimationer. De har ju många års erfarenheter.

  3. Tidig VFU i all ära, det handlar mest om observationer och det är först när man tar plats i katedern som man får ett hum om huruvida man har något där att skaffa. Hur skulle det vara om man bakade in springvikariat i början av lärarutbildningen?

    • Mats skriver:

      Jag är så gammal att jag hade 15 veckors förpraktik innan jag började min utbildning (var det så länge?)

      Springvikariat är bra . Lite svåradministrerat kanske.

  4. Ping: Lärarlegitimation och attraktion « Christermagister

  5. Christermagister skriver:

    Skönt att du tar det på det sättet, är det en vanlig åsikt inom lärarutbildningen? Man skulle ju kunna ta förslaget som en misstroendeförklaring…

    • Mats skriver:

      Ja kanske – det har jag inte tänkt på.

      Min bild av status är att det något växer i mötet mellan människor. Jag tror inte att legitimationsknepet funkar i stor skala. Skråväsendets tid är över. och har varit länge.

  6. Ping: Är det verkligen leg lärarna vill ha? « Ekonomistas

  7. Ping: Nätetiketterna – etiketterna på nätet och hur är jag där – något om källförälskelse | Anne-Marie Körling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s