Category Archives: Skola

Om ordet “kateder” enligt SAOB

Posted on by
31

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,

Nu är det dags att visa handlingskraft herr minister!

Posted on by
15

Jag är fortfarande arg och förvånad över att inte fler reagerar på det som lärarna från Rosengård säger i lördagens Sydsvenska (finns inte på nätet):

Lärarna som Sydsvenskan träffar är alla trötta på vad de menar är ett allt för stort fokus på resultat. Ett exempel på hur snett det kan slå är att endast elever som redan är nära att klara målen får erbjudande om att gå i sommarskola och läsa upp sina betyg.
(…)
– Mina elever, som har ännu större behov, får inte den chansen. Jag anser att det är ett direkt lagbrott. Det är bara för att skolan ska få bättre statistik, säger Lars Ellborg. Dessutom anser de att statistikivern särskilt missgynnar deras elever.

Resultatuppföljningen bidrar alltså till att de svagaste eleverna lämnas i sticket och resurserna fokuseras till de grupper som har en möjlighet att bli godkända.

Jag vill att ni ska vara lika arga som jag!

Männen i förskolan – uppdaterat Newsmill!

Posted on by
20

Diskussionen om könets betydelse i skola och förskola fortsätter. Jag betonar vikten av att olika erfarenheter finns representerade i personalgruppen, men värjer mig från essentialistiska idéer om hur män egentligen är. Maskulinitet är något som förändras och förhandlas genom historien.

På bilden dansar jag och en känd pedagogikprofessor med förskolebarn i Folkets park vid barnomsorgsdagen (1979??). Jag tror att mina snickarbyxor var röda, men hade även gula och blå.

På Newsmill fortsätter debatten från TCO:s rundabordsamtal.

Länk

Alla talar om Ken (var är Barbie?)

Posted on by
1

Twitter prisar sir Ken Robinson hos Skavlan. Nu återstår att se vilket intryck han gjorde på Reinfeldt?

SvtPlay från 29:00

Missa inte  Ken Robinson på RSA, ”Changing Education Paradigms” – animation när det är som bäst.

För dem som inte får nog finns även hemsidan. Vi behöver andra hjältar än Stavros.

http://twitter.com/#!/marekh75/status/46490570218147840

Återanpassningsproblem

Posted on by
5

Min tid på Häckeberga slott är över. Ärtan var utmärkt. Nu återvänder jag till mitt eländiga vardagsliv och försöker komma över den slående bristen på service i hemmiljön.

Peter Gärdenfors diskuterar sin senaste bok Lusten att lära och vi har många frågor. Går det att översätta hans tankar om motivationens betydelse för lärandet till högskolemiljön? Vad innebär det att ta stöd i berättelser?

Jag är lite trött och citerar rakt av från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Klass 9A – ett mellanavsnitt

Posted on by
22

Kanske har mina förväntningar på nya skandalrepliker trissats upp, men det här var bara tamt och menlöst. Det mest upphetsande var nog när två lärare hämtar ut en flicka från mattelektionen för att lämna tillbaka ett prov och passar på att berömma henne för att hon använt linjal. (uppmuntran är viktigt!)

Sällsynt påfrestande är kommentatorns ständiga fiskande efter beröm från barn och föräldrar:
– Vad har projektet betytt för dig/ditt barn?

Hallå – det är barnen som behöver bekräftelse (inte superpedagogerna!)

Twitter

P.S. Spännande bakgrundsinformation var att skolan hade dränerats på duktiga lärare och  högpresterande barn när musikprofilen togs bort och friskola startade i närheten.

P.S.S. SVT försvarar beslutet att låta Stavros medverka i programmet och bekräftar ryktet om att han tillhör Jehovas vittnen. (GP, 2)

P.S.S. Max Entin beskriver imitationens helbrägdagörande kraft. Sitter det verkligen i kläderna?

“SVT borde skämmas”?

Posted on by
4

I kväll är det dags igen. Nytt avsnitt av Klass 9A och landets lärarkår bänkar sig med bävan framför teveapparaterna.

Patrik Ekelöf arbetar på Mikaelskolan i Örebro och han är inte nöjd med hur verksamheten gestaltas:

Avslutningsvis vill jag i avsaknad av ett rikstäckande Kaknästorn att kabla ut mitt budskap från – efter fem sända avsnitt, med fötterna fast förankrade i den plattpedagogiska, närkingska myllan – utbrista: “för övrigt anser jag att SVT borde skämmas!”.

Länk till Skolvärlden