Klass 9A – ett mellanavsnitt

Kanske har mina förväntningar på nya skandalrepliker trissats upp, men det här var bara tamt och menlöst. Det mest upphetsande var nog när två lärare hämtar ut en flicka från mattelektionen för att lämna tillbaka ett prov och passar på att berömma henne för att hon använt linjal. (uppmuntran är viktigt!)

Sällsynt påfrestande är kommentatorns ständiga fiskande efter beröm från barn och föräldrar:
– Vad har projektet betytt för dig/ditt barn?

Hallå – det är barnen som behöver bekräftelse (inte superpedagogerna!)

Twitter

P.S. Spännande bakgrundsinformation var att skolan hade dränerats på duktiga lärare och  högpresterande barn när musikprofilen togs bort och friskola startade i närheten.

P.S.S. SVT försvarar beslutet att låta Stavros medverka i programmet och bekräftar ryktet om att han tillhör Jehovas vittnen. (GP, 2)

P.S.S. Max Entin beskriver imitationens helbrägdagörande kraft. Sitter det verkligen i kläderna?

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Skola, Utbildning. Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Klass 9A – ett mellanavsnitt

  1. Plura skriver:

    Vilket program har du sett?

    Tyckte Thomas bekräftade eleverna fint.

    Och läs gärna mina reflexioner om kvällens avsnitt – De gråa hattarnas avsnitt, vem är skurken?

    http://pluraword.blogspot.com/2011/03/graa-hattar.html#comments

    • Mats skriver:

      Jo han var verkligen bekräftande! Scenen när han berömmer flickan för att hon har använt linjalen hela vägen är minst sagt uppmuntrande.

      Kanske på gränsen till för mycket?

      • Plura skriver:

        Ha, Ha, märker jag en syrlig ”surt sa räven om rönnbären”?

      • Mats skriver:

        Den här metoden använde jag ofta på förskolan när barnen hade lyckats på pottan, men jag trodde inte att det funkade på femtonåringar!

        • Morrica skriver:

          Vi har ju ingen som helst aning om varför han väljer att lyfta fram just detta med linjalen. Kanske har eleven tidigare ägnat sig åt att gissa istället för att mäta? Kanske har hennes uträkningar redovisats så rörigt att läraren inte kunnat följa dem? Det kan finnas många olika orsaker, trots att det låter så ytligt och överdrivet.

        • Mats skriver:

          Tevedramaturgins baksida! Vi gissar utifrån fragment. Jag väljer en kritisk position men är öppen för andra tolkningar.

          Nästan.

  2. Morrica skriver:

    Kläderna gör mannen?

  3. Om inte Stavros blandar in sin tro i sin undervisning är det totalt ointressant vad han är med i för kyrka eller om han har kofta.

    Klass 9A tar upp relevanta problem och engagerar många tittare. Programmet väcker förhoppningsvis tankar och lust till förändring bland många elever, föräldrar, pedagoger, mentorer, rektorer, kommuntjänstemän/politiker… Även om så inte verkar vara fallet med alla.

    Jag kan inte förstå varför det är så farligt? Att det blir förenklingar och görs dramaturgiskt engagerande – är det fel?

    Vi har ett skolsystem som står inför stora förändringar, att fler blir engagerade och medvetna är bra. Sen får väl ni experter se till att på ett pedagogiskt sätt bemöta de diskussioner som uppstår. Och på ett lämpligt sätt ta hjälp av andra att driva frågorna som behöver lösas för att lösa de problem som finns och ytterst drabbar eleverna.

    Engagemang är inte fel. Få människor som engagerar sig är dumma och låter sig luras att tro att det finns någon enkel lösning. Men många,många vill nog gärna hjälpa till genom att ställa krav på skolledning, kommuntjänstemän och politiker. Använd folkets engagemang till att förbättra skolan.

    • Jan Lenander skriver:

      Jag upplever att de kritiska diskussionerna behövs för att vi ska hitta praktiska angreppsätt som balanserar de lite väl förenklade grepp som används i 9A. Jag är ganska positiv till programmet men upplevde det som oerhört viktigt att kritisera deras coaching-upplägg för jag tycker de går för ovarsamt fram med de unga lärarna. Jag tycker det är viktigt att kritisera superpedagogerna för de ska bara fungera som inspirationskällor, inte som mallar för hur lärare ska uppträda.

      Sen tycker jag programmet lyfter fram oerhörda mängder viktiga synvinklar kring obehöriga lärare, svagt ledarskap och att man låter skolproblem pågå allt för länge utan att göra något åt dem. Skolan har en rent katastrofal uppföljning och dålig kraft i att åtgärda problem.

      • Ja Jan,, jag kan hålla med dig om att superpedagogerna går hårt fram. De ”vanliga” lärarna kunde gott få lite mer beröm av ”speakern” för de är mycket modiga och ambitiösa som vill och vågar vara med. superpedagogerna ger en hel del beröm, men den hårda kritiken de ger gör att det inte riktigt kommer fram. eller kanske uppfattas

        Sen tror jag inte att de ses som mallar. De är väl valda för att de tar ut svängarna? Vem i skolan, utan TV-kameror får ett sådant mandat som de fått?

        • janlenander skriver:

          Det är möjligt och bra om de alldeles naturligt inte ses som mallar för lärare av den breda publiken men det är också förståeligt om man hyser misstro mot att de inte kan uppfattas så.

          I skolans värld har till och med skolforskare satt upp någon typ av ideallärare som krav på vad den vanliga läraren ska åstadkomma. Då är misstron ganska närliggande inom lärarkåren.

        • Morrica skriver:

          Vilken eller vilka forskare är det du syftar på, Jan, och i vilket sammanhang har detta skett?

        • Jan Lenander skriver:

          På en konferens hävdade skolverksrepresentanten att heterogena grupper alltid går bättre att undervisa och att majoriteten av skolforskarna tyckte det. De vanliga lärarna tycker det är svårare att undervisa elever med olika förkunskaper. Det är bara någon typ av ideallärare som passar i deras mall.

        • Morrica skriver:

          Aha. Ja, man kan inte alltid så noga veta vilka forskare någon annan hänvisar till, och då blir det lätt lite luddigt när man själv hänvisar till hänvisningen. Så tråkigt, det hade varit intressant att veta om det faktiskt finns någon grupp forskare som säger det du hörde skolverksrepresentanten antyda att de säger, och i så fall i vilket sammanhang och vad de faktiskt sagt. Med så här många led från vad som ursprungligen sades kan det ju faktiskt ha blivit visklek av allt sammans, vad vet man?

        • Jan Lenander skriver:

          Jag har letat efter någon skolforskare som säger att de har motsatta uppfattningen men inte hittat någon. Det är nog ett område som det är politiskt känsligt att uttala sig om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s