Om ordet ”kateder” enligt SAOB

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri ”kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
(2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i betyg, björklund, Högskola, Lärarutbildning, Normativitet, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Om ordet ”kateder” enligt SAOB

  1. Johan Kant skriver:

    Jag måste säga att du är nere och grotta på ordnivå – du vet mycket väl vad den moderna definitionen av katederundervinsning handlar om.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag menar att det råder en strid om ordet och bildning hjälper oss att förstå komplikationen.

      Det finns andra ord som för en del människor är helt oskyldiga men som för andra kopplas till rasism.

      Ord är viktiga och även en minister bör se problemen med att försöka reducera en komplex fråga till slagord.

      Gilla

      • Morrica skriver:

        Hur definierar du då begreppet bildning i sammanhanget?

        Gilla

      • Mats skriver:

        Att förstå ordet i dess historiska sammanhang menar jag är en bra start. Vilka rivaliserande definitioner har funnits? Vilka överlappande tolkningar ser vi?

        Vilka förutsättningar finns för att befria ordet från dessa associationer och skapa en helt ny sådan?

        Jag tror att LR och Björklund försöker köra trick som svarta och homosexuella delvis har lyckats med. Men för oss som lärt oss att undvika N- och B-orden är det påfrestande.

        Att definiera bildning låter sig nog inte göras – men att kunna tolka en ordbok är en bra start!

        Gilla

        • Morrica skriver:

          Jag bad inte om en generell definition, utan en förklaring på hur just du definierade det i just det här sammanhanget, för att rätt förstå vad det är du säger.

          Är det skillnad, menar du, mellan begreppet ”bildning” och begreppet bildning?

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag menade nog i den lite vaga och moderna betydelsen ”literacy” som vi använder när vi försöker betona att det finns olika färdigheter som måste samverka för att det ska bli något. Det krävs liksom en dimension av förståelse och analytisk förmåga.

          Den klassiska och delvis rivaliserande definitionen är att ha läst många böcker och vara förtrogen med det borgerliga kulturarvet – den är inte riktigt detsamma.

          Förstår jag din fråga?

          Just i det här fallet menar jag att SAOB faktiskt förankrar diskussionen i historien. Ordet kateder har länge använts i en förklenande mening.

          Gilla

        • Monika skriver:

          Bildning och kunskap är en upplysande skrift

          Kan hämtas på Skolverket och laddas ner som pdf. så man slipper den gula färgen som finns på denna länk

          http://66.206.7.141/reformpedagogik/SOU%201992%2094%20Kap%201.htm

          Gilla

        • Morrica skriver:

          @Mats Eftersom du frågar, så nej tyvärr, det var inte vad jag frågade om, jag försöker omformulera mig så att det blir tydligare:

          Betyder ordet bildning något annat om jag skriver det ”bildning” eller betyder det precis samma sak med eller utan citationstecken?

          Literacy? Hur, menar du, är det synonymt med antingen bildning eller ”bildning” (eller båda?)

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag är verkligen inte bra på citationstecken och försöker undvika dem. De förutsätter ett samförstånd som sällan finns och i det här fallet tror jag är helt uteslutet.

          Det finns en uppenbar risk att själva begreppet bildning är exkluderande och i exemplet ovan finns det massor av referenser som jag inte förstår – men jag har en hyfsad aning om hur jag gör för att ta reda på det!

          Det som Johan Kant kallar ”att grotta ner sig” ser jag som ett spännande tillfälle att dyka ner i historien.

          Gilla

    • Mats skriver:

      Intressant är att kritiken mot katederundervisningen formulerades redan på sent 1800-tal!

      Gilla

    • Monika skriver:

      Johan kant

      För mig är din och Björklunds definitioner på katederundervisningen helt nya. Jag vet inte att vi fått några indikationer på att den traditionella definitionen inte längre gäller. När i så fall skedde denna ändring. Finns det något beslut på detta? Och i så fall vem har tagit det.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Det tycks vara LR som har tolkningsföreträdet. Se inlägget där katedern knyts till vem som egentligen är ”lärare”.

      Då blir det mer logiskt.

      Gilla

  2. janlenander skriver:

    Katederundervisning är i grunden något fult men många började använda det alldeles för brett för att solka ner all undervisning där läraren tar ett tydligt ledarskap. Vilket ord ska vi använda för all den positiva välgjorda tydligt ledda väl strukturerade undervisning som vi vill behållla och utveckla i svensk skola?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag står för lägereldsundervisning. Då betonar vi samvaron och vikten av ett gemensamt intresse. Dessutom lutar vi oss mot en tradition av berättande som går tillbaka till forntiden.

      P.S. Nu med powerpoint…

      Gilla

      • janlenander skriver:

        Min lägereldsundervisning kallar jag projektuppstart. Jag hämtar inspiration från mitt tidigare arbete som projektledare, samlar gruppen, tydliggör målen, lyssnar till diskussionen och modifierar vart vi ska samtidigt som jag hela tiden har stort fokus på att motivera. Då bygger vi ett gemensamt intresse från kursplanemålen.

        Gilla

    • Monika Ringborg skriver:

      Lärarledd undervisning – varför krångla till det och använda ett begrepp som så många definierar på det traditionella sättet.

      Gilla

      • Jan Lenander skriver:

        Vi behöver betona ledarskapet mer.

        Gilla

      • Jan Lenander skriver:

        Vi behöver betona storgruppsinteraktionen mer.

        och vi måste tydliggöra när det inte är en handledarroll.

        Gilla

        • Jan Lenander skriver:

          ”lärarledd” kan omfatta nästan alla sorters av undervisning och till och med distansundervisning.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Problemen uppstår på högskolan när de här studenterna förväntas ta ansvar för sina studier.

          En litteraturlista och kursmål utgör en väldigt skör bas för de studenter som har lotsats genom 12 år av ledare som slagit knut på sig själv för att ”förmedla” kunskaper under dessa lärarledda lektioner.

          Jag tror att tendensen går emot att barn lär sig själva och idag är Youtube vår största skolform. (vem går i gitarrskola idag?)

          Gilla

        • Jan Lenander skriver:

          Ifall man också inser att lärarens ledarskap ska handla lika mycket om utmaning som omsorg och gradvis innehålla mer och mer av utmaning så kan man inse att det här är en väg för att förbereda för ansvarstagande.

          Ett felaktigt situationsanpassat ledarskap där man säger att eleven ska ta ett ansvar som de inte har mognad och förkunskaper för leder inte till ökad förmåga att ta ansvar. Det leder bara till bristande självinsikt.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Och nu är vi sådär underbart överens!

          Talar vi även om barnets rätt att misslyckas?

          Gilla

  3. tråkmagistern skriver:

    är det inte självklart så att det är smartare att förklara samma sak en gång istället för tjugo? Därefter får jag gå till dem som behöver ytterligare förklaringar. Detta i motsats till att läsa i för 12-åringar obegripliga wikipedia.

    Vad jag verkligen saknar är den upphöjning som fanns framme vid svarta tavlan.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Det lilla podiet gillar jag också! Då markerar vi ledarskapet och den kommunikativa sidan av läraryrket. (Jag vill dessutom ha en strålkastare)

      Men när jag går ner från min lilla scen är det andra processer som står i centrum!

      Gilla

      • tråkmagistern skriver:

        Den som jobbat som lärare vet att de lägsta 20 cm av tavlan är obrukbara eftersom de som inte sitter längst fram inte kan se dem. Det är av den anledningen som jag vill ha ett podium. Och av den anledningen att man ser bättre vad som händer i klassen. Mycket praktiskt, om man nu inte har ideologiska glasögon på sig.

        Jag har förstått att du jobbar på högskola. Då gissar jag att ni har det så att läraren står nedanför eleverna (jag vet inte vad det kallas heller). Är det en symbol för att läraren har lägre status? Bara i en postmarxist-feminists huvud, skulle jag tro. (jag är på dåligt humör idag, hoppas man inte tar illa upp.)

        Gilla

      • Mats skriver:

        Den formen av arenor är ganska plågsamma. För mig är det konstigt att bara se studenterna huvuden som sticker upp.

        Ett alternativt synsätt är att vi har så hög status att vi inte behöver bekymra oss om den kommunikativa aspekten. Då kan vi gå och mumla i egen upphöjd visdom…

        Gilla

  4. tråkmagistern skriver:

    Noterar att flumpedagogerna som vanligt duckar när det handlar om praktiska saker. Vem är det som är upphöjd?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Menar du frågan om hur jag ser på föreläsningsformen i sig?

      Jo – den lär behövas även i framtiden. Ibland föreläser jag för 400 studenter och på ytan är det nog en effektiv form. Ofta undrar jag vad de egentligen lärde sig? Lyckades jag utmana deras tankar? På vilket sätt förhåller sig till kurslitteraturen?

      Det är alltid ett äventyr i heterogena grupper!

      Gilla

    • Mats skriver:

      Vilken fråga är det jag duckar för? Din fundering om status uppfattade jag inte som en regelrät fråga.

      Effektiviteten i föreläsningsformen tror jag är ett ämne för diskussion.

      Gilla

  5. Pingback: Flumpedagogik vs. katederpedagogik? « Tysta tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s