Det tycks vara många som gärna vill polarisera. Jag ser ingen anledning till att förhållandet mellan arv och miljö skulle vara möjligt att sortera in på den politiska skalan.
Men när GP:s nykonservativa ledarsida på Internationella kvinnodagen lyfter sveket mot pojkarna är det svårt att inte se det kamikazeaktiga anslaget i tilltaget.
Jag vill gärna slå ett slag för att män tar ut mer föräldraledighet
Njut av den här reklamfilmen och beundra modet hos upphovsmännen.
Jag delar inte Wolodarskis analys av datorspelens betydelse.
Men är glad att diskussionen lever och att begreppet ANTIPLUGGKULTUR inte nämns.
Hittade den här intervjun från en annan tid. Oron för pojkarna är ingen ny fråga.
Tanken på att barns förmåga att ständigt välja fritt har ökat behöver inte vara ett tecken på kompetens. Jag återkommer till den här bilden.
Och det här radioprogrammet:
En provisorisk styrelse är konstituerad och årsmötet är planerat. Den 17/4 träffas vi på Orkanen i Malmö. Läs mer på hemsidan
Länk
I min värld är förskolan en form av pedagogisk omsorg. Det är dags för förskolan att ta tillbaka det.
Den här definitionen borde även innefatta förskolan.
Jag får ett tips från Anders och behöver tänkhjälp. Vad betyder det här egentligen? Hur ska vi se på de kort- och långsiktiga förändringarna för fattiga män och kvinnor?
Från Forskning & Framsteg.
Jag funderar på om det här avslutande citatet i Mia Heikkiläs intervjustudie med 19 män på förskollärarutbildningen sammanfattar budskapet? Om männen är ensamma blir de liksom mindre patriarkala.
Varför tänker jag på gisslansituation och Stockholmssyndrom?
Tack Fredric Gieth och Christian Eidevald för bra samarbete!
