Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet

Kommer den egyptiska revolutionen att tevesändas?


Jag brukar inte gilla musikvideofilmer där bilderna ligger väldigt nära texten. Här behöver jag det visuella stödet för att ta in budskapet.

Jag ser förfärliga bilder från Kairo och fruktar en blodig kontrarevolution. Skakade reportrar yttrar sig på ett sätt som visar att det inte längre är möjligt att inta en neutral position.

Diktatorn ska bort.

Robert Fisk möter Elbaradei, Elbaradei överger Mubarak

Olle Holmberg summerar

Skola och samhälle fortsätter att  diskutera Cambridgerapportens slutsatser och det är svårt att inte se parallellerna med svensk skolutveckling.

”Weʼre impressed by the Cambridge Reviewʼs evidence. We like the ideas. We want to take them forward. But we darenʼt do so without permission from our Ofsted inspectors and local authority school improvement partners.”

Så säger flera engelska lärare i diskussioner med forskarna bakom Cambridgerapporten. De vill gärna, men… Detta är kanske det mest nedslående med ett i övrigt överväldigande positivt offentligt mottagande. Undantaget i hyllningskören är annars politikerna. De flesta politiker håller inte med om slutsatserna i Cambridgerapporten. Politikerna vill alltså inte se några alternativa lösningar – och lärarna vågar inte!

Olle Holmberg sammanfattar vad som krävs för att återerövra det professionella initiativet och stärka bandet till skolforskningen:

  • Låt rektor och personal vara delaktiga i själva granskningen
  • Låt rektor och personal vara delaktiga i analys och tolkning
  • Låt rektor och personal få ta ansvaret för utvecklingsplanerna
  • Avsätt resurser (för utvecklingsarbete inom lärarnas tjänstgöring)
Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingen många ansikten – pdf

Egypten i mitt hjärta

När jag var elva år åkte jag till Egypten med min ogifta faster Anna-Margit och lika ogifta farbror Gunnar. Det var ett stort äventyr.

Nu hör jag att regeringsbyggnaden står i brand och lågorna slickar egyptiska museet. Rykten florerar om att det är ett sätt att göra sig av med oönskade dokument.

Det här är ett större äventyr. Hur monterar man ner en diktatur?

Cecilia Uddéns rapporter rymmer all dramatik

Rektorstillsättningen – beredningsgruppen föreslår Stefan

Länk till Sydsvenskan

I Malmö är vi vana vid att kalla rektor vid förnamn. Jag hoppas Stefan Bengtsson kommer att uppskatta det.

Intervjun med de två slutkandidaterna finns inte på nätet.

Styrelsens ordförande verkar vara mycket nöjd:

Eva Ollén Östling säger att Stefan Bengtsson företräder just det som styrelsen önskade.

– Han är van att arbeta utåtriktat och har en mycket stark forskningsbakgrund.

Bengtsson förväntas bli mer säljande för Malmö Högskola.

– Visa vad vi kan, säger Eva Östling Ollén.

Det blir säkert spännande. Nu går vi vidare.

Andreas Ekström trodde på motkandidaten:

http://twitter.com/#!/andreasekstrom/status/31308082168467456

Vad vet han som inte vi vet?

Havsutsikt till folket! Nu med rätt länk

Utsikt från högskolans bibliotek

Utsikt från högskolans bibliotek

Jag har skrivit om många ämnen, men stadsplanering tror jag är underrepresenterat bland inläggen. Det är dags att ändra på detta.

Malmö högskolas femte våning är ett stort bibliotek som är öppet för alla. Det innebär att stadens innevånare kan njuta av utsikten över Öresund mot Köpenhamn i väster och Barsebäck i norr. Denna möjlighet saknas annars i staden. Turning Torso är en sluten byggnad.

Nu har stadsbyggnadsnämnden gett tillstånd för ett höghus som blockerar utsikten och det blåser upp till politisk strid i frågan. Jag har hamnat i dåligt sällskap: läs mer här

Högskolan till vänster

Högskolan till vänster

Det är gentagelserna som är helvetet…

Jag kommer inte ihåg exakt hur Strindberg formulerade sig om det här med gentagelser (det är ett begrepp som är hämtat från Kierkegaards filosofi) men när jag läser Metta Fjelkners text om teveserien 9A drabbas jag av en oresonlig matthet. Den obehagliga känslan av att befinna sig i en oändlig rad av repriser kryper under skinnet. Gunilla Säfström Hammar och Metta Fjelkner talar till mig med sina uppfodrande och stränga lärarröster:

“Och var har staten varit under de nio år klass 9 A gått i skolan? Varför har Sverige som nation under denna tid inte brytt sig om det allra viktigaste, nämligen att alla elever skall ges förutsättningar att nå goda resultat?”

Det är jag som är staten.

 

 

Varför gör Aktuellt reklam för teveserien 9A?

Det känns hederligt med reklamkanalerna – de försöker i alla fall hålla nyhetsprogrammen fria från den här formen av  låtsasreportage om skenhändelser:

  • Elevens råd till lärare: “Samla mod och bli hård”
  • Stavros Louca och Gunilla Hammar Säfström om Klass 9A
  • Vem blir först med  att lansera moralpredikanten Gunilla Hammar Säfströms frisyr som norm för den goda läraren? Så ska det se ut i framtidens klassrum!

    Länk till tidigare inlägg om GHS

    Finns det någon chans på jorden att jag som lärarutbildare kan undvika det här spektaklet?

    Nähä – inte det…