“Blame the educators movement”

Ibland är det skrämmande likt.

De senaste veckorna har vi diskuterat vem som bär ansvaret för tillståndet i svensk skola och Helena von Schantz har i en serie inlägg beskrivit tendensen att lägga skulden hos lärarna (Allt är lärarnas fel 1, 2, 3 och 45678910 och 11, 12, 13.)

I USA finns en motsvarande debatt som jag tror kan hjälpa oss att se mönster. En federal myndighet vill styra upp de yviga delstaternas skolsystem och redskapen är rigorösa kursplaner och omfattande tester. I Sverige motsvarar detta maktkampen mellan stat och kommun. Vi rusar in i förändringen utan att fundera över konsekvenserna på den lokala nivån.

Vad händer när resultaten inte blir de önskade? Diann Woodard sammanfattar i Huffington Post:

In both the assault on public employee pensions and the blame-the-educators movement, the failures of elected officials and their corporate benefactors are projected onto the victims of these failures — and public schools have certainly been among those victimized.

When federal experiments with school curricula fall short, the thrust of the attack on educators and students is to label them “failures” when the experiments themselves have failed largely as a result of excluding front-line educators from the design of reforms.

And when poorly designed data-driven tests are adopted by Democrats as well as Republicans as a panacea, it’s difficult not to conclude that the same corporate interests that now dominate both parties are dominating the debate about the best way to educate our children.

Jag är rädd att Helena inom en snar framtid kommer att tvingas skriva en ny serie med den ironiska rubriken Det är barnens fel!


 

 

“My favorite anarchist” – vad är tillåtet att säga?

Jag minns min utbildning på 70-talet. Barnstugeutredningen 1973 var ett ambitiöst försök att kombinera svårförenliga teorier som  t.ex. Piaget och Homburger Erikson. I grunden fanns en stark tro på förskolans frigörande möjligheter och Paolo Freires ande svävade över sidorna. Vi skolades in i något som kallades “dialogpedagogik” och hade antagligen blivit stämplade som anarkister idag.

Steve Wheeler råkar nämna Ivan Illich namn på en konferens och drabbas av det onda ögat (länk):

During a presentation in Manchester two years ago, I happened to mention that Illich’s 1970s notion of deschooling society could now be achieved through new web based tools, but that we were in danger of turning the Web back into a funnel if we persisted with wholesale implementation of institutional VLEs that constrained rather than liberated learning. He is one of my favourite anarchists, I said.

In an online discussion group later, someone suggested that my mention of Illich was enough to brand me as a member of the ‘lunatic fringe’. I smiled, because I wasn’t offended by this, but genuinely encouraged. A similar thing happened to me during the plenary session of the ICL conference in Austria. I asked a question of one of the keynote speakers, and cited Illich’s deschooling position. He lost his cool and declared “No-one quotes Illich anymore!” It’s not always a bad thing to be labelled a lunatic. It often means that people just don’t fully understand what has been said. It’s the same when someone is labelled an anarchist. It is often used as a perjorative description, without a clear understanding of what it actually means.

Det bästa sättet att beskriva en diskurs är fortfarande att ta reda på vad det är vi INTE får prata om. Jag funderar över vilka tabuiserade omåden som idag finns i svensk skolpolitik. Pojkarnas skolprestationer? Könsbalansen i lärarkåren?

Ni anar nog var tipset kommer ifrån:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/38764709884862464

Lärarnas fel? Det är debattprogrammens fel!

Länk till programmet SVT play – spola fram 14 minuter

Twitterflödet

Debatt är ett brokigt program. Sven-Eric Liedman, Johnny från 9A, missnöjd gymnasist, besviken lärarstudent, Sveriges bäste lärare Gunnar Kihlberg, moraliserande förälder, moderata Meta Påhlsson, pensionerade Maria, rektorn från Borås, Mikael Damberg (s), Ingegerd Palmér från Mälardalens lärarutbildning.

“Det är klart att man kan inte kan vara erfaren förrän man har erfarenhet”

“Tiden går till att sköta elevvård och konferera”

“Det har inte varit modernt att undervisa”

“fokus på de mindre bra lärarna – vi har många bra lärare. Som rektor skapar jag en grogrund”

“Trötta lärare måste få stöd att utbilda sig till ett annat yrke” (Och nu började Dambergs valkampanj)

“Ingen grupp möter en arbetsmarknad som så lite tar sig an dem”

“Vi saknar metodiska tips”

“Farligt att enbart fokusera på lärarna”

“Lärarnas främsta uppgift är att träda i en relation med barnen”

(En frustrerad Liedman avbryts av okänd herre – djärvt!)

“Jag jobbar med språk och läser många bloggar”

“Mycket sär skrivningar”

Damberg pratar om grodkokning “Hur ska introduktionstiden användas?” Politik och lärarlegitimation.

“Jag måste hålla ordning på 30 jag-fixerade ungdomar”

“Det måste vara en systematiserad kunskap som går att reproducera”

“Att ge varje barn en dator så att de kan sitta själv hjälper ingenting”

“Ungdomar av idag styrs inte av plikt – de styrs av lust”

“Nu pratar jag och du är tyst (ursäkta mig det sitter i)”

Om jag någon gång får erbjudande om att vara med i det programmet och tackar ja – skjut mig!

Varför avbryter studenter sina högskolestudier?

Jag är hemma igen efter en intensiv resa från Stockholm. Konferensen handlade om breddad rekrytering till högre utbildning och vi talade en hel del om varför studenter avbryter sina studier. Fyra förklaringar presenterades och vi fick välja vilken vi trodde var den vanligaste.

Twitterflöde #include11 som pdf – läs nerifrån!

Vår store ledare och inspiratör?

Jag missade Brutus Östlings foton på Kommendanthuset och försöker trösta mig med en påkostad utställning om Malmö stads satsning på temat Hållbar utveckling. Det går inte så bra:

Länk

Förstora

Förstora

Det finns något självförhärligande i tonen som gör mig tveksam. Den store ledaren Repaluu och de duktiga tjänstemännen solar sig i glansen från varandra.

Behöver jag påpeka att miljöarbetet är viktigt?

Tidigare bedrevs här en mycket spännande pedagogisk verksamhet i samarbete mellan SIDA och Malmö stad. Min negativa reaktion kan bero på att jag saknar Zenit!

Är jag “genusdebattör” nu? Uppdaterat

Lärarnas tidning beskriver problemet att pojkarnas betyg inte motsvarar  resultaten i de nationella proven.

Jag är glad och smickrad över att reportern ringde upp mig. Risken finns att jag börjar uttala mig i diverse frågor som jag inte har en aning om – säg till mig då!

Johan Kant diskuterar problemet på ett sätt som markant avviker från hans vanligtvis ganska tvärsäkra hållning:

Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.

— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.

Peter Fägersten invänder mot resonemanget:

— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?

— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.

Lärare efterlyser tydligare krav

 

Uppdatering: Lärarnas nyheter summer det mediala genomslaget:

Ekot

Studio Ett

TV4 Nyheterna

Sveriges radio P3

Lärarförbundet

Lärarnas riksförbund (som dock undviker att ange källan, d v s Lärarnas tidning!)

Ekots tidningskrönika

Ledare Sydsvenskan

Ledare i Norrköpings tidningar

Ledare Östgötacorrespondenten

Ledare Vestmanlands läns tidning

Signerad ledare Norran

Ledare Västerbotten-Kuriren

Panelen i Godmorgon världen

Bloggaren David Holman på SVT Debatt

Bloggen Genusnytt

Bloggen Aktivarum

Bloggen Prestationsprinsen

Webbtv Hela Gotland

Fria tidningen

 

Jag blev aldrig jurist…

…men har sedan den gamla teveserien Perry Mason sändes haft en olycklig kärlek till dramatik i rättssalar.

Assangefallet är en utmaning på många plan och jag vet verkligen inte vad jag ska tycka om Reinfeldts försvarstal för svenskt rättsväsende.

Här är Assanges försvarsadvokaters sammanställning. En stor del av argumentationen bygger på att de drivande är socialdemokratiska feminister och därigenom förlorat sin juridiska trovärdighet.

Witness Statement of Goran Rudling – det här blir spännande. Vilken vikt lägger domstolen vid raderade tweets?

Borta bra men hemma test

På våren är det ofta underlig stämning på skolorna. Stora delar av undervisningen ligger nere. Barnen är nervösa och lärarna stressade. Det är provtider.

Sydsvenskan beskriver problemet med tester. Vad är det vi mäter? Varför mäter vi det? Kan vi lita på rättningen? Hur mycket styr proven undervisningen?

Länk till Sydsvenskan

Johannes Lunneblad efterlyser att proven används till att förändra något i de skolor som får dåliga resultat, något som han inte tycker sker idag. Istället blir receptet ofta fler test.

– Det blir som att någon är sjuk och man ropar på fler hälsokontroller i stället för att prata om varför folk mår som de gör, säger han.

Kerstin Bergöö skriver mer i ämnet

Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet