Lärarnas fel? Det är debattprogrammens fel!

Länk till programmet SVT play – spola fram 14 minuter

Twitterflödet

Debatt är ett brokigt program. Sven-Eric Liedman, Johnny från 9A, missnöjd gymnasist, besviken lärarstudent, Sveriges bäste lärare Gunnar Kihlberg, moraliserande förälder, moderata Meta Påhlsson, pensionerade Maria, rektorn från Borås, Mikael Damberg (s), Ingegerd Palmér från Mälardalens lärarutbildning.

”Det är klart att man kan inte kan vara erfaren förrän man har erfarenhet”

”Tiden går till att sköta elevvård och konferera”

”Det har inte varit modernt att undervisa”

”fokus på de mindre bra lärarna – vi har många bra lärare. Som rektor skapar jag en grogrund”

”Trötta lärare måste få stöd att utbilda sig till ett annat yrke” (Och nu började Dambergs valkampanj)

”Ingen grupp möter en arbetsmarknad som så lite tar sig an dem”

”Vi saknar metodiska tips”

”Farligt att enbart fokusera på lärarna”

”Lärarnas främsta uppgift är att träda i en relation med barnen”

(En frustrerad Liedman avbryts av okänd herre – djärvt!)

”Jag jobbar med språk och läser många bloggar”

”Mycket sär skrivningar”

Damberg pratar om grodkokning ”Hur ska introduktionstiden användas?” Politik och lärarlegitimation.

”Jag måste hålla ordning på 30 jag-fixerade ungdomar”

”Det måste vara en systematiserad kunskap som går att reproducera”

”Att ge varje barn en dator så att de kan sitta själv hjälper ingenting”

”Ungdomar av idag styrs inte av plikt – de styrs av lust”

”Nu pratar jag och du är tyst (ursäkta mig det sitter i)”

Om jag någon gång får erbjudande om att vara med i det programmet och tackar ja – skjut mig!

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

80 kommentarer till Lärarnas fel? Det är debattprogrammens fel!

  1. Erik skriver:

    Hej Mats! Tänkte du på att de inte vid ett enda tillfälle debatterade den odugliga läroplanen? Alltså Jonny (9A) var på väg åt det hållet men han var inte smart nog att dra kopplingen. Istället så pratade han om hur han skulle vilja ha ”tricks” SUCK!

    Alltså inga tricks i världen kommer att hjälpa Jonny, grundläggande för mänsklig kommunikation är att den är genuin (autentisk) och sålunda krävs det lång tid av träning för att människor skall bli bra nog på tricks att kunna använda dem (ge dem intrycket att vara genuina)

    Vi kan jämföra det med magiker/illusionister, de tränar i åratal för att kunna få tricks att se genuina ut. För en magiker är det mer presentationen än tricket som är det viktiga för utan bra presentation så köper publiken inte tricket. Vi vet det är bluff trots allt. Presentation är allt!

    Så vad lärarna behöver är BASICS i presentation. De måste kunna presentera sitt material trovärdigt. Tricks kommer inte att göra detta. Anledningen det funkar för Stavros är att han är genuin. Om de andra börjar göra likadant ser det bara ”fake” ut för publiken/eleverna.

    Och seriöst vad är det för stolle som babblar om hur eleverna känner sig trygga som om det var nåt för en skola med elever som inte kan läsa/skriva/räkna att vara stolta över? Elevvård får man göra SEDAN, när man först lärt dem något.

    Annars är ju eleverna trygga – i förvissningen att de inte är på en skola där de måste lära sig någonting! Jag ordinerar en dubbel dos av David Eberhard – I trygghetsnarkomanernas land. /Erik

    Gilla

    • Mats skriver:

      Hej Erik! Tack för dina klargöranden.

      Vilka delar av läroplanen ( nya eller gamla) är det som du menar är ”odugliga”?

      Finns det inte redan idag ett fokus på basfärdigheter snarare än det vaga ”bildning”?

      För mig är det besvärande att du spelar ut trygghet mot effektivitet. Ur mitt högskoleperspektiv är det intressant att se vilka studenter som aldrig känner att de passar in på högskolan och hur detta påverkar deras resultat.

      Gilla

      • Anders B Westin skriver:

        Mats Jag svarar

        1) Alldeles för lite utbildning i teknik.

        2) Alldeles för lite utbildning i evolutionslära.

        3) Alldeles för mycket av flummiga grupparbeten som leder till av vissa elever kan allt om Lappland men inte ett dugg om Skåne bar för att ta ett exempel.

        4) Alldeles för hög ljudnivå i klassrum och korridorer. Dvs bristande utbildning i bullrets negativa effekter på inlärning och personlig stabilitet.

        Jag kan fortsätta men då blir det för snårigt.

        Men jag kan väl tillägga att mycket är bra. Jag vill inte förändra allt.

        Gilla

        • Anna skriver:

          Anders. Varken grupparbeten eller ljudnivå regleras i läroplanen.
          När det gäller teknik så finns det en kursplan men ingen timplan – vilket är en omöjlig ekvation. Dessutom är det ett av de ämnen där elever oftast undervisas av lärare som inte har utbildning i ämnet. Så problemet hänger nog mer på genomförandet än på styrdokumenten.
          På evolunånting så passar jag – har inte fått tillräckligt med utbildning i det 😉

          Gilla

      • Erik skriver:

        Mats:

        ”Vilka delar av läroplanen ( nya eller gamla) är det som du menar är ”odugliga”?”

        Det är inte jag som menar läroplanen är oduglig, snarare för att hänvisa till Stavros Louca (Klass9A) är det resultaten som visar den är det oavsett vad jag säger eller tycker. ”Snack bakom kulisserna” Sverige skriver nya planer och får sämre och sämre resultat. Det är inte svårt att se sambandet även om vissa personer i debatt vill skydda sin egen rygg.

        Vad gör Liedman där egetligen? Han har ju noll koll på detta ämne. Han tycker alltså vi skall lära ut skådespeleri till lärare? Varför isåfall inte låta skådespelare lära ut saker istället om nu det är sådan kompetens som funkar på eleverna? Om Zlatan slösade halva dagen skulle han nog vara bättre på presskonferenser – men sämre på planen. Är det bara i idrott som man inte behöver förklara något så självklart?

        Det är vidare inte delar av läroplanen som är odugliga, det är hela läroplanens grundtanke som är oduglig. Den är ju inte skriven för att förbättra lärande utan för att utöva Micro-management – Vilket alla insatta i effektivt ledarskap vet inte fungerar alls, men är ett tydligt tecken på osäkerhet hos just ledningen. De vågar helt enkelt inte släppa iväg lärarna på egen hand och mäta resultaten.

        Istället skickar de på lärarna sådana härl kontrollverktyg. För kommunikativt är det vad läroplanen är. Ett kontrollverktyg för att se till lärare tycker rätt. Värdegrund och genusvärderingar med byråkratiglorifiering och FN-krameri i en salig röra. Ledningen är livrädda, att få en lärare som kan råka ha en för ungarna ”skadlig” åsikt.

        Vad är då skadligt för ungarna? Ja som källa för det tar vi dokument sammanfattade av bland annat FN:s HR-råd. Alltså länder som har både barnarbete och barnsoldater sätter sig till doms över Sverige. Man gråter åt dumheten.

        Författarna (vilka det nu är, det står inga namn på PDF:en) verkar vidare inte ha en aning om vad demokrati innebär. I deras beskrivningar dominerar tvärtom intrycket de tror demokrati är ett universalord för ”generell godhet” och man skall sålunda droppa ordet demokrati till höger och vänster för att verka vara fin och god och snäll.

        Det här med Micro-management-önskemålen är inte förvånande.

        Att ledarskapet på statliga myndigheter är uselt är ingen nyhet. Nu senast var det DO:chefen som avslöjades som ett stort skämt. Som dessutom ledde en myndighet mot diskriminering där en stor del av personalen anser sig diskriminerad på jobbet. En lektion i trovärdighetens betydelse för effektivt ledarskap vore välbehövd.

        Vi kan se läroplanen som skolans bibel och skolinspektionen som det religiösa över-rådet som godtyckligt bestämmer den rätta tolkningen av bibelns texter för den är så oprecist skriven att man inte med säkerhet utan tolkning KAN utröna konkret betydelse. Skolinspektionen bestämmer – det är iaf vad Christianmagister sade.

        Och det intrycket gav Jonny också. Lärarna behöver inte kunna något, för de följer iaf ”kursplanen” Jonny kan följa kursplanen och hans elever kan inte ett dugg men i hans värld är han ändå än rätt bra lärare. Seriöst går man självbedrägeri 20 p på lärarhögskolan numera eller vad pågår?

        Gilla

        • Mats skriver:

          Oj – så yvigt du svarar! Jag blir lite matt eftersom du blandar detaljkritik med ganska yviga utfall.

          Författare till Läroplanen – är Utbildningsdepartementet och bygger på regeringens tolkning av riksdagsbeslut, som ofta innefattar kompromisser av olika slag. Värdegrunden i Lpo94 är verkligen en uppvisning i motsägelsefullhet och jag ger dig rätt i din kritik där. Torbjörn Tännsjö har utvecklat kritiken i en ytterst tänkvärd artikel:
          http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/avskaffa-skolans-vardegrund_318102.svd

          Sverige har varit unikt i världen med en ytterst kortfattad läroplan (16 sidor) med stort utrymme för lokala tolkningar och lärarinitiativ. Till hösten får vi mer central styrning och jag är orolig för att vi kommer vandra den engelska vägen med deprimerade lärare som enbart lyder. Arbetsglädje stavas FRIHET.

          Liedmanhar nog lite mer än NOll koll. Läs gärna hans senaste bok Hets som avslöjar djupa kunskaper.

          Gilla

        • janlenander skriver:

          Jag rekommenderar Liedmans ett ”Oändligt äventyr” i första hand, det finns tendenser till att han inte är lika skarp nu och i detta debattprogram gjorde han ett dåligt intryck. Boken ”Hets …” är läsvärd men inte som den av mig nämnda föregångaren.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Håller med – ett verkligt intellektuellt äventyr som skrämde upp våra nyaantagna lärarstudenter 2002 när den ingick i kurslitteraturen för första terminen.

          Det var ett flagrant exempel på överskattning av deras förkunskaper.

          Gilla

        • Erik skriver:

          Mats:

          ”Oj – så yvigt du svarar! Jag blir lite matt eftersom du blandar detaljkritik med ganska yviga utfall.”

          Då yvigt kan betyda lite vad som helst så är det lite svårt att svara på det där. Men låt vara att det var yvigt, vad är fel med det? På vilket sätt påverkar det argumentet? Jag kan rent hypotetiskt göra en yvig beskrivning av Paris men betyder det man kan hävda jag har fel om jag säger Eiffeltornet och Triumfbågen finns där?

          ”Författare till Läroplanen – är Utbildningsdepartementet och bygger på regeringens tolkning av riksdagsbeslut, som ofta innefattar kompromisser av olika slag.”

          Nu befinner du dig på för hög nivå. Som jag förklarade i min första ”handlingsplan” så börjar det med målsättning. Riksdagen skall rösta, vad är MÅLET de röstar om? Och om de röstar fel (dvs vad de röstade leder inte till vad de röstade om) skall vi då ha kvar felet med ”argumentum världsförbättring” (det vore kanske värre annars) som ursäkt?

          Då allt som krävdes för att bli av med en minister var blotta påståendet han köpt sex så betvivlar jag regeringen ser sig som allsmäktig part i Sverige. Byråkrater på myndigheter är ju kvar långt efter att regeringen bytts ut. Det är väl chefen på nåt kansli (som ingen vet namnet på) som är hjärnan bakom svenska skolans katastrofala resultat kan jag tänka mig? Det är han/hon som tolkat politikernas uppdrag.

          ”Värdegrunden i Lpo94 är verkligen en uppvisning i motsägelsefullhet och jag ger dig rätt i din kritik där. Torbjörn Tännsjö har utvecklat kritiken i en ytterst tänkvärd artikel:”

          Men Tännsjö är lika mycket ute och slirar åt andra hållet i sin relativism. En värdegrund har Sverige redan vare sig folk pratar om den eller inte (enligt listorna hos Trompenaars är det dessutom en rätt extrem värdegrund vi har i Sverige) Poängen är att det skolan lär ut inte är den sanna värdegrunden utan en utopisk fabrikation där man inbillat sig man kan tvinga folk att tycka rätt.

          Denna fabricerade värdegrund sprids på skolorna trots att de ansvariga ofta inte ens själva delar den åsikt de vill andra skall ha. Det enda sättet som finns att få svar på hur den sanna värdegrunden ser ut är numera statistiskt mätning av folks privatliv. Exempelvis är det bara att googla hur många mångfaldsförespråkare (politiker och journalister)

          som har placerat sig själva, familjen eller sina barn i mångfaldsområden. Skrämmande läsning! Inte ett dugg annorlunda än valstugeresultatet för några år sedan med dold kamera.

          ”Sverige har varit unikt i världen med en ytterst kortfattad läroplan (16 sidor) med stort utrymme för lokala tolkningar och lärarinitiativ.”

          Det spelar ingen roll hur kort/lång läroplanen är. Vad som spelar roll är om den skrivits av en effektiv kommunikatör med klart definierad målsättning.

          ”Till hösten får vi mer central styrning och jag är orolig för att vi kommer vandra den engelska vägen med deprimerade lärare som enbart lyder. Arbetsglädje stavas FRIHET.”

          Alltså om styrningen är bra är den bra, om styrningen är dålig så är den dålig men poängen är att styrningen och målet måste vara konsekvent. Sålunda kan man slänga ut precis all styrning som är neutral eller negativ för målet. Den som är positiv däremot kan man behålla – eller blir lärarna deprimerade av att lyckas bra med eleverna?

          Isåfall har vi hittat den sanna orsaken till problemet.

          ”Liedmanhar nog lite mer än NOll koll. Läs gärna hans senaste bok Hets som avslöjar djupa kunskaper.”

          Nej han verkar faktiskt ha noll koll på det här ämnet (hans ämne är som jag förstått historia).

          Han förstår inte funktionen hos vetenskap. Vilket inte är särskilt konstigt då det var trion Liedman, Aspellin och Ling som på den gamla goda revolutionstiden marknadsförde åsikten att olika vetenskaper numera skall ha olika uppgifter.

          Liedmans misstag är helt uppenbart för elever som har varit med i PBL-baserade klasser och stavas – proportioner. Eller ännu tydligare, medfödd oförmåga att på egen hand som ung ta hänsyn till dem.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          @Erik Du frågar ”Men låt vara att det var yvigt, vad är fel med det? På vilket sätt påverkar det argumentet?”

          När du deltagit i samtalet online ett tag och börjat få lite erfarenhet kommer du att upptäcka att i långa svamliga eller yviga texter blir argumenten ofta svåra att se.

          Det blir lite samma effekt som att peka på en massiv norrländsk granskog och säga ‘ser du den där granen där?’ Visst ser man granen, men det är väldigt svårt att veta att man faktiskt pratar om samma gran när det finns så många och de står så tätt ihop att man knappt ser var den ena börjar och den andra slutar.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag är ledsen Erik – det är väldigt svårt att följa dina tankar och det känns mer som om du vill slå fast saker du redan är fullständigt övertygad om.

          Det samtalet behagar inte mig.

          Gilla

        • Erik skriver:

          Mina tankar om värdegrund är att Sverige redan har en sådan. Vi behöver inte en ny.

          Mina tankar om utbildningen är att det tycks vara en principfråga om vem som bestämmer över metod/teknik. Inte en fråga om vad som funkar när det handlar om att öka elevernas kunskap. Ingen pratar om elevernas kunskap.

          Och nej jag är inte övertygad om någonting annat än att folk som vill påstå saker måste lägga fram belägg för att jag skall tro dem. Jag tror inte på saker för att det är mode/populärt att tro på dem.

          Det finns retoriskt tre kategoriseringar av samtal, argumentativa, informativa och sociala. De beömds inte efter hur de ser ut. De bedöms efter syfte. VI har idag en argumentativ skola, PISA mäter informativ förmåga och Liedman vill ha en social skola.

          Gilla

        • Mats skriver:

          @Erik – tack! det är inte min mening att försöka uppfostra dig!

          E:
          ”Mina tankar om värdegrund är att Sverige redan har en sådan. Vi behöver inte en ny.”

          Mats: Min åsikt är att det vi kallar värdegrund är något ytterst klassbundet och varje försök att göra det till ett nationellt projekt är ett praktexempel på det som Marx skulle kallat ”Falskt medvetande”.

          E:
          ”Mina tankar om utbildningen är att det tycks vara en principfråga om vem som bestämmer över metod/teknik. Inte en fråga om vad som funkar när det handlar om att öka elevernas kunskap. Ingen pratar om elevernas kunskap.”

          Mats: Jag förstår inte varför det skulle vara en principfråga och känner inte igen din beskrivning. På lärarutbildningen har metodfrågorna haft låg status de senaste åren. Fokus ligger på vetenskaplighet och reflektion. Innehållsfrågorna har aldrig varit omoderna även om det finns ett ökat intresse för något vi kallar ”förhållningssätt”.

          E:
          ”Och nej jag är inte övertygad om någonting annat än att folk som vill påstå saker måste lägga fram belägg för att jag skall tro dem. Jag tror inte på saker för att det är mode/populärt att tro på dem.”

          Mats: Här kunde vi inte vara mer överens!

          E:
          ”Det finns retoriskt tre kategoriseringar av samtal, argumentativa, informativa och sociala. De beömds inte efter hur de ser ut. De bedöms efter syfte. VI har idag en argumentativ skola, PISA mäter informativ förmåga och Liedman vill ha en social skola.”

          Mats: Nu har du för bråttom och blandar banala konstaterande – med helt ogrundade påståenden om PISA och Liedman

          Gilla

    • Mats skriver:

      Jag håller med om att den där längtan efter tricks är pinsam. Det råder ingen brist på metodböcker.

      Gilla

  2. Monika Ringborg skriver:

    Trygghet skapar grunden för lärande …
    Och vad alla hårdrar – en skola med elever som inte kan läsa/skriva/räkna … det är ett visst antal som inte når upp till godkänt. Det betyder inte att de inte kan, utan att det inte är tillräckligt.

    Jag tror alla skulle tjäna på att försöka förmedla något som liknar sanningen och inte överdriva så förbaskat.

    För övrigt var den här debatten en av de bättre med tanke på att flera saker än lärarnas eventuella bristande kompetens kom fram och att de var representanter för lärarna, lärarutbildningen och elever. Det sämsta med programmet Debatt är att ingen får tala till punkt. Hon som leder det hela avbryter hela tiden.

    Gilla

    • Monika Ringborg skriver:

      Jag svarade Nej och vill tillägga Aldrig i livet att jag ställer upp i Debatt.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Tack Monika!
      Jag tror också att det måste finnas värdigare former att samtala!

      Men det kunde nog ha varit värre. Mycket värre!

      Vi lever i polariseringens tid.

      Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Jag tror att man ska tänka efter väldigt noggrant kring vem man är och öva på hur mycket man hinner säga på 15 sekunder. Det här var bredare och mycket allsidigare än mycket annat om skolan och jag tror verkligen programformen har kommit för att stanna och att den kommer sprida sig till fler sorters forum. Jag debatterade fiske med den här typen av korta inlägg och en styrande ledare på en kurs jag gick.

      Gilla

    • Erik skriver:

      Monika Ringborg

      ”Trygghet skapar grunden för lärande …”

      Och det påstår du på basis av vilken grund? Vilka belägg? Vilken teori?

      ”Och vad alla hårdrar”

      Det är så riktiga människor funkar, de hårddrar, generaliserar, de gör misstag och de ljuger… Men att de gör det ibland är inte på något sätt belägg för att det är fel. Människan har överlevt så här länge genom att vara människa. Inte genom att följa teoretiska rekommendationer.

      ” – en skola med elever som inte kan läsa/skriva/räkna … det är ett visst antal som inte når upp till godkänt. Det betyder inte att de inte kan, utan att det inte är tillräckligt.”

      Vilket för normala människor betyder precis samma sak. Att inte kunna spika betyder just att inte uppnå den allmänt godkända nivån av att hantera hammare och spik. Det betyder inte man saknar fingrar och inte ens kan hålla i en hammare. ”Just a figure of speech” men det här vet alla redan.

      ”Jag tror alla skulle tjäna på att försöka förmedla något som liknar sanningen och inte överdriva så förbaskat.”

      Vilket är anmärkningsvärt då du implicit själv både ljuger och överdriver när du ovan låtsas tro att när folk säger de inte ”kan” något betyder det något annat än att de inte har uppnått godkänd nivå på ämnet. Något precis alla redan vet! Det är oärligt av dig att ens antyda folk tror nåt annat.

      ”För övrigt var den här debatten en av de bättre med tanke på att flera saker än lärarnas eventuella bristande kompetens kom fram och att de var representanter för lärarna, lärarutbildningen och elever.”

      Ingenting kom fram. Jonny var inte smart nog att inse att om hans elever inte lär sig bra när han följer läroplanen så är planen ett dåligt verktyg för lärande. Men planen diskuterades aldrig överhuvudtaget.

      ”Det sämsta med programmet Debatt är att ingen får tala till punkt. Hon som leder det hela”

      Hon som leder det hela ”Kallas inom retoriken för moderator” har som uppgift att se till att publiken har bägge sidorna av ett argument presenterade. Då den ena sidan pratar mer än andra sidan måste hon klippa dem för annars så slutar det med att när publiken skall ta ställning har de hört mycket mer av den ena sidan än av den andra.

      Gilla

      • Monika Ringborg skriver:

        Vilka belägg har du för att trygghet inte är grunden för lärande? Innan du kan ge mig dem beläggen uppfattar jag ditt inlägg innehålla en hel del tyckande liksom mitt eget.

        Gilla

        • Erik skriver:

          Monika Ringborg:

          ”Vilka belägg har du för att trygghet inte är grunden för lärande?”

          Ber du dig att presentera vilka inte-belägg för saker jag har? Vet du inte hur ”burden of proof” funkar?

          http://en.wikipedia.org/wiki/Russell%27s_teapot

          ”Innan du kan ge mig dem beläggen uppfattar jag ditt inlägg innehålla en hel del tyckande liksom mitt eget.”

          Så innan du kan ge mig belägg för att gud inte finns så får jag betrakta det som bevisat att gud finns? Not likely, andras brist på motbevis är i sig inga bevis.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag tänker att detta är en plats där vi inte tillämpar stikt bevisprövning – men jag vill gärna att åsikter förankras i personliga erfarenheter eller exempel. Om Erik har varit med om att trygghet har motverkat lärandet växer hans trovärdighet avsevärt.

          Jag är säker på att Monika gärna ger exempel på att de här två faktorerna samverkar och förstärker varandra.

          Det kan naturligtvis vara så att en miljö kan vara föööör trygg och att lärarna inte vågar utmana barnen!

          Tryggheten ligger i att våga misslyckas utan att riskera sin sociala situation eller framtid.

          Gilla

        • Monika Ringborg skriver:

          Ja, vad skall man svara på det där …

          Tror nog att du får utveckla detta. … Att lämna en länk till Wikipedia ger IG. 🙂

          Gilla

        • Monika Ringborg skriver:

          Mats

          Jag är inte i tjänst är jag är på den här bloggen! Och därför tycker jag till och även om en del av det jag tycker har grund i forskningen och jag kan ge flera belägga på detta, har jag helt enkelt ingen lust att göra det. Speciellt inte om den som kräver det av mig också ger uttryck för att tycka till.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag är lite bekymrad över Eriks debattstil och har försökt hitta en annan ton i svaret en bit upp i tråden. Samtidigt har jag en romantisk bild av mångfald.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag menar inte att du ska behöva argumentera på det strikt akademiska sätt som jag är säker på att du är kapabel till. Min idé om bloggen är att vi gärna håller en personlig ton och utgår från oss själva. ”Då var jag trygg och lärde mig det”

          Gilla

        • Erik skriver:

          Mats:

          ”Om Erik har varit med om att trygghet har motverkat lärandet växer hans trovärdighet avsevärt.”

          Snanare skulle det i så fall vara så att om jag har varit med om att jag lärt mig bättre i otrygga situationer så växer min trovärdighet avsevärt. Och ja just sådana erfarenheter av att lära mig bättre utanför min ”comfort zone” än inuti den har jag också.

          Jag lärde mig exempelvis mycket mer om kvinnor generellt när jag steg utanför comfort zone och tillämpade principer från ”The Game” än jag gjorde när jag var trygg i åsikten att det enda man får tycka är att alla är individer.(Ungefär lika lärofullt som att tycka att bilolyckor sker i alla hastigheter)

          Och jag lär mig mycket mer här nu när jag inte är beroende av den trygghet som det ger att anpassa tonläge, budskap och framförande efter publikens emotionella behov. Däremot är det inte direkt positiva saker jag lär mig men det är också saken med lärande – Man lär sig inte bara positiva saker.

          Framför allt har jag nu lärt mig att när Monika Ringholm tillämpar dogmatism är det enligt vissa fel av mig att påpeka hon enligt alla universella principer för vetenskap är den som skall motivera det förespråkade dogmat, inte jag som skall hitta bevis mot dogmat ifråga.

          PS: Grunden för lärande är sanning, om lärare inte tror på vad de säger och visar det – Varför skulle eleverna göra det? De är ungdomar, inte korkade!

          Gilla

        • Anders B Westin skriver:

          Sanningen är ju att trygghet är grunden för en viss typ av lärande.
          Otrygghet för en annan typ av lärande.

          Det är ju just därför man studerat och definierat den sk anknytningsteorin.

          Individer med tryggt anknytningsschema har en tendens att prioritera en viss typ av kunskap medan desorganiserat anknytningsschema leder till andra kunskapsfokus.

          Ingen vet egentligen den optimala fördelningen av anknytningsschema.

          Vilken mix av sk mentala scheman skapar det ultimata välståndet och hur undviker man de scheman som ligger bakom dystopin i Kongo.

          I vart fall har alla scheman funktionen att selektera – dvs snyggt eller fult.

          Skolans främsta syfte är att skapa mentala scheman för normalfördelat snygg selektion.

          Gilla

        • Mats skriver:

          @Erik – bra poäng. Jag skrev (eller tänkte?) fel!

          Det blir mycket lättare att förstå dig när du ger exempel. Att utforska relationen mellan sig själv och världen innebär alltid ett risktagande. Frågan är när man är beredd att ta dessa risker?

          Jag anar vad Monika skulle svara…

          Gilla

        • Mats skriver:

          @Anders!
          Vi har tidigare diskuterat det här med trygghet och risker. Då hamnade vi funderingar kring sådana personer som Göran Kropp och Esbjörn Svensson, som båda levde i någon form av mer eller mindre inspirerande risktagande. (Jag vet inte om Eriks exempel med raggningshandboken”the game” går att jämföra här – för mig verkar det lite som att försöka ersätta interaktion med ”säkra kort” för att få ligga)

          Det här med snygga normalfördelningar kanske jag förstår på en statistisk nivå (jag har vuxit upp under den femgradiga betygsskalans tid) men undrar om du verkligen menar att det är skolans uppgift att fördela och sortera människor? Och dessutom på ett så snyggt sätt att folk accepterar sin plats i hierarkin?

          Det är en tolkning som jag tror att många reagerar starkt emot. Kanske för att vi ser ”allas lika värde” som att hierarkierna inte är viktiga?

          Jag gissar att din bild av ”värde” har ett annat perspektiv och har något med evolution att göra? Vad behövs för att vårt samhälle ska fungera på sikt?

          Gilla

        • Anders B Westin skriver:

          Mats
          Är det inte skolans uppgift att försöka understödja varje individ till att hitta sin optimala/maximala plats i normalfördelningen. Lyckas man med detta så går arbetslösheten mot noll och välståndet mot oändligheten.

          Kallar du detta för sortering så tycker jag att du har en pessimistisk livssyn.

          Selektionen går det inte att kriga emot. Däremot så kan man samarbeta med selektionen. Ge varje person förutsättningar till att kunna använda sina inneboende resurser.

          Det är då vi kommer som närmast ”allas lika värde”.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag förstår din poäng. Samtidigt är vi nog förgiftade av amerikansk framgångteologi: ”Du kan bli en stjärna om du verkligen vill”. Baksidan av den här mytologin är att alla går omkring och är frustrerade över att inte ha fått chansen att visa sin fulla potential.

          ”Jag har rätt att bli befordrad till min full inkompetensnivå!”.

          Å andra sidan finns det något statiskt i de här normalfördelningskurvorna som inte ser individens potential – och är särskilt blind för dynamiken som finns att några medelmåttigt begåvade personer skapar en grupp med kreativt klimat och plötsligt har uppfunnit något fullständigt briljant!

          Gilla

        • Morrica skriver:

          @Anders du sätter fingret på något ohyggligt viktigt – betydelsen av att varje individ ges möjlighet ”att hitta sin optimala/maximala plats i normalfördelningen” och att vi, i betydelsen samhället, har full respekt för att även städare, diskare, sopkörare och andra tunga serviceyrken faktiskt är fullt ut så viktiga som de är. Inte automatiskt något man gör i väntan på något bättre utan ett yrke man kan utöva med stolthet, väl vetande att ens arbetsinsats gör skillnad i samhället.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag vill bara passa på att tacka Anders för spellistan som snurrar hos mig:

          Anders har inte bara koll på evolutionen – han har god musiksmak också!

          Gilla

        • Anders B Westin skriver:

          Värst vad snälla människor det finns på den har tillställningen. Hit vill man återvända.

          Puss

          Gilla

      • Monika Ringborg skriver:

        Erik

        Nu är det barn och ungdomar vi talar om. Jag kan ta flera exempel från min egen värld och sätt att lära sig som jag inte kan se gäller för alla och envar. Och speciellt inte gällande den yngre delen av befolkningen.

        Om vi vill att nästa generation skall lära sig negativa saker och allt annat än ämneskunskaper i skolan, så visst okey. Otrygghet skapar också ett lärande. För min del är det svårt att förstå hur någon kan lära sig något i skolan om h*n sitter och är rädd för att det skall ringa ut och han eller h*n måste ut i *kylan* där vargarna väntar. Eller hur någon skall lära sig något av en lärare som signalerar allt annat än trygghet.

        Vad lär man sig då?

        Vill också påpeka att du inte kan utifrån ett inlägg och ett tyckande från min sida avgöra vem jag är och hur jag tänker, om jag är dogmatisk eller inte. Skippa personangreppen och försöken att sätta in mig i ett fack.

        Jag ser det snarare som att du skall bevisa att mitt påstående inte håller, när du nu anser att de är så fatalt fel att du t.o.m anklagar mig för att implicit ljuga … vilket skulle vara oerhört intressant att diskutera vad det innebär.

        Och, för att vara lite petig – när man debatterar med någon kan man väl åtminstone vinnlägga sig om att ta reda på vad personen heter.

        Gilla

        • Erik skriver:

          Monika Ringborg:

          Jag vet det är barn och ungdomar vi pratar om (barn är för övrigt människor med samma biologi som du och jag) Jag har varit ett av de där barnen och jag har i senare ålder studerat och jobbat med de där ungdomarna. Jag har även haft jobb där man pratar med föräldrarna och får ta del av deras åsikt om skolan. Och jag bloggar om ämnet på Aktivarum.

          ”Om vi vill att nästa generation skall lära sig negativa saker och allt annat än ämneskunskaper i skolan, så visst okey.”

          Fakta lär de sig redan idag mycket sämre än de gjorde förut så det hotet finns knappast. Beträffande fakta finns inga belägg att vi måste göra som vi gör idag. Eleverna kan redan ofta för lite för att kunna göra kritiska bedömningar. För exempel på detta läs Jonas Thentes recension i DN av Liedmans bok Hets, jag kommer även att blogga om det.

          Beträffande att lära sig negativa saker så varierar ju åsikten om vad som är positivt/negativt från person till person eller hur? En samhällskunskapslärare sade exempelvis i TV att elever som var Sverigedemokrater fick IG av honom. Var det positiv kunskap de fick?

          ”För min del är det svårt att förstå hur någon kan lära sig något i skolan om h*n sitter och är rädd för att det skall ringa ut och han eller h*n måste ut i *kylan* där vargarna väntar.”

          Varför? Hur har du förvärvat dig din kunskap på det området? Utifrån historia och evolutionsteori så kan jag se att ju mer trygga vi varit ju sämre utveckling har vi haft. Europa var ett av de otryggaste områdena på jorden vilket ledde till världsdominans. Är det tecken på att man lär sig lite?

          ”Eller hur någon skall lära sig något av en lärare som signalerar allt annat än trygghet.”

          Om man tittar till historien så skapades några av de idag mest beundrade människorna långt innan Dr.Brandens teorier om självkänslans betydelse fanns i undervisningen i USA. Detta medan det var längesedan modern pedagogik skapade en Leonardo, Shakespeare, Darwin eller Freud.

          ”Vad lär man sig då?”

          Uppenbarligen en hel del då vad du förespråkar är något som man i decennier har klarat sig utan i de flesta mänskliga samhällen. Som David Eberhard påpekar har människor lärt sig saker tidigare och överlevt. Det är ett genomgående tema i boken ”I trygghetsnarkonamernas land”

          ”Vill också påpeka att du inte kan utifrån ett inlägg och ett tyckande från min sida avgöra vem jag är och hur jag tänker, om jag är dogmatisk eller inte. Skippa personangreppen och försöken att sätta in mig i ett fack.”

          Jag har aldrig påstått jag vet vem du är eller hur du tänker. Jag har påstått att ditt uttalande att Trygghet skapar grunden för lärande är ett dogmatiskt uttalande då motivering och resonemang saknas.

          ”Jag ser det snarare som att du skall bevisa att mitt påstående inte håller”

          Det har jag flera svar på.

          Hur skall det gå till när jag inte har en aning om vad du påstår Monika? Det är kopplingen mellan dina belägg (orsak att tro det) och påståendet (vad du tror) som avgör om dina tankebanor är logiska och väl grundade i empiri.

          För övrigt varifrån har du fått det synsättet? Att allt jag säger som andra inte kan motbevisa – är sant för att de inte kan motbevisa det lärs inte ut inom någon existerande vetenskapsteori. Det kallas ”Omvänd bevisbörda” och lärs ut som ett felslut!

          Och det är inte det första felslutet jag har påpekat i mina fåtaliga inlägg här. Jag är oroad för här upprepas relativt ofta felslut i grundläggande kunskap. ”Appeal to authority och Appeal to numbers” borde man kunna slippa.

          För övrigt… HUR bevisar man icke-existens menar du? Och varifrån har du fått det synsättet för övrigt? Det är rätt intressant för mig du säger så eftersom det enligt vetenskapsteorin och argumentation 101 är ett felslut att påstå mitt påstående är sant om du inte kan bevisa motsatsen.

          Sist jag kollade kallas det där för ”Omvänd bevisbörda”

          Du vill ha ditt påstående dogmatiskt accepterat som sant och sedan sedan skall vi ha utgångsläge att det var sant – detta trots att vi inte vet mer än ”för att jag säger det”

          ”när du nu anser att de är så fatalt fel att du t.o.m anklagar mig för att implicit ljuga”

          Den anklagelsen rörde ett helt annat ämne: Ditt försök att rätta vad jag menade när jag sade elever inte kan läsa eller skriva som om du trodde folk menade detta ordagrant

          ” … vilket skulle vara oerhört intressant att diskutera vad det innebär.”

          Den implicita delen innebär att det osanna påståendet inte är uttalat utan en förutsättningen för argumentationen i sig. Dvs för att ditt påstående skall vara sant måste vi tro att du tror folk när de säger ”du kan inte köra bil” menar de saknar förmåga att ens starta bilen.

          ”Och, för att vara lite petig – när man debatterar med någon kan man väl åtminstone vinnlägga sig om att ta reda på vad personen heter”

          Det gjorde jag, däremot såg jag fel men sånt är mänskligt.

          Gilla

        • Monika skriver:

          Du får ursäkta mig Erik, men jag orkar inte svara på allt du tar upp, även om det kanske ligger en hel del i det du skriver. Men som jag ser det är du en bit ifrån den verklighet som präglar svensk skola idag.

          Jag behöver inte bevisa det jag tycker och frågan är hur det skall bli möjligt att göra det. Ett tyckande är bara ett tyckande. Håll med eller inte. Men om du ser det här som ett ogrundat påstående som behöver bevisas för att kunna uttalas på en blogg är det väl din sak att bevisa varför det är det. Och om du nu inte förstår vad jag talar om, kan du be mig utveckla hur jag menar.

          Jag vill inte jobba jämt. Det är skönt att bara få tycka till utan att avkrävas att det man tycker skall vara empiriskt grundat. Speciellt eftersom ett tyckande inte är det. För då upphör det att vara ett tyckande. Och vilken empiri duger då?

          Gilla

        • Erik skriver:

          Monika:

          ”Du får ursäkta mig Erik, men jag orkar inte svara på allt du tar upp, även om det kanske ligger en hel del i det du skriver. Men som jag ser det är du en bit ifrån den verklighet som präglar svensk skola idag.”

          Du får ursäkta Monika men vad du gör och säger signalerar du inte KAN svara på vad jag tar upp. Du lägger lika mycket tid på att ursäkta icke-svar som det hade tagit att prestera konkreta svar.

          ”Jag behöver inte bevisa det jag tycker och frågan är hur det skall bli möjligt att göra det. Ett tyckande är bara ett tyckande. Håll med eller inte.”

          Nej du behöver inte bevisa vad du tycker. Du behöver bevisa varför du tycker det. Detta av en mängd anledningar. Bland annat eftersom vi sedan upplysningstiden bestämt våra samhällen baseras på vetenskap – inte religion/tro.

          ”Men om du ser det här som ett ogrundat påstående som behöver bevisas för att kunna uttalas på en blogg är det väl din sak att bevisa varför det är det.”

          Jag kan inte svara på varför du tycker så, det är bara du som vet varför du tycker så. Att hitta på ursäkter åt dig skulle vara härskarteknik.

          Det intressanta ur vetenskaplig synpunkt är inte vad man tror utan varför man tror det. Exempelvis många sociologer tror att kvinnor arbetar mer total tid än män, Ok varför tror de det? Jag ifrågasätter inte ATT de tror det, jag frågar vad den tron är grundad på.

          ”Och om du nu inte förstår vad jag talar om, kan du be mig utveckla hur jag menar.”

          Det gjorde jag. Jag frågade på basis av vilken grund du gjorde påståendet.

          ”Jag vill inte jobba jämt. Det är skönt att bara få tycka till utan att avkrävas att det man tycker skall vara empiriskt grundat. Speciellt eftersom ett tyckande inte är det. För då upphör det att vara ett tyckande. Och vilken empiri duger då?”

          Jag har inte bett om empirisk grund, jag har bett om någon grund alls, vilken som helst annat än ”…för jag säger det” (appeal to authority – fallacy of relevance)

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Erik, det du önskar tycks vara att Monika utvecklar, förtydligar, motiverar, visar, indikerar, belyser eller möjligen påvisar det sammanhang i vilket hon grundar sin åsikt. Att använda ordet ‘bevis’ i sammanhanget leder tankarna fel, då ordet, i synnerhet i vetenskapliga sammanhang, har en mycket specifik betydelse och kopplas till visshet snarare än åsikt.

          Jag vill understryka att jag inte alls är ute efter att sätta åt dig på något vis, men kommunikation enbart i text kräver tydlighet i ordval på ett helt annat sätt än kommunikation där man har möjlighet att förstärka budskapet med andra metoder, kroppspråk t ex.

          Här kan du läsa mer om begreppet bevis, om du vill:
          http://www.ne.se/bevis

          Gilla

        • Monika skriver:

          Morrica

          Du har helt rätt … För mig har bevis den betydelsen. Och det är mycket lite som kan bevisas. Det enda vi kan göra i de flesta fall är att komma överens om vad som skall gälla, tills något nytt kommer fram som bidrar till att vi måste revidera den tidigare överenskommelsen.

          Sen finns det alltid en del människor som tror sig sitta inne med sanningen om allt här i världen, oavsett vad andra säger. Och vad skall man göra åt det. Huvudsaken är väl att det inte är dom som innehar makten.

          Gilla

        • Erik skriver:

          Morrica:

          Det är bara ett litet problem med dina ursäkter. Jag använde överhuvudtaget inte ordet BEVIS när jag pratade med Monika första gången.

          Basis, Grund och Belägg var vad jag frågade henne om.

          Fast det är klart, när mobbare på mellanstadiet får sin ursprungliga orsak att bete sig som de gör förstörd brukar de inte sluta mobba, de brukar hitta på en ny orsak.

          Gilla

        • Monika skriver:

          Erik

          Från början kanske du inte nämnde bevis men lite längre fram och här är du väl mycket tydlig att det är bevis du önskar få.

          Monika skriver: Jag behöver inte bevisa det jag tycker och frågan är hur det skall bli möjligt att göra det. Ett tyckande är bara ett tyckande. Håll med eller inte.”

          Erik skriver: Nej du behöver inte bevisa vad du tycker. Du behöver bevisa varför du tycker det. Detta av en mängd anledningar. […]

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Erik, jag har inte levererat några ursäkter för något, och i den kommentar jag kommenterar på ber du om bevis för en åsikt på ett sätt som får mig att misstänka att du inte är helt säker på vad begreppet ‘bevis’ faktiskt innebär. Därför, och enbart därför, förklarar jag begreppet.

          Frågor på det?

          Gilla

        • Erik skriver:

          Monika:

          ”Från början kanske du inte nämnde bevis men lite längre fram och här är du väl mycket tydlig att det är bevis du önskar få.”

          Jo det låter verkligen logiskt och genomtänkt. Anledningen, du svarade på det sätt du gjorde vid det tillfället var att jag svarade på det sätt jag gjorde vid ett senare tillfälle.

          Tidsböjning på hög nivå.

          Och bäst av allt är att jag svarade i precis de ord som du själv använde när du ställde frågan. Vid det tillfället var det alltså du som fick mig att tänka på bevis – inte omvänt.

          Gilla

        • Monika skriver:

          Visst Erik – för att få slut på det här
          Du har rätt!

          Gilla

    • Monika skriver:

      Erik

      Jag behöver ingenting … Om jag vill låta en åsikt eller ett tyckande hänga i luften så gör jag det. Sen kan du dra vilka slutsatser du vill. Vi lever i ett fritt land, än så länge.

      Gilla

  3. Ping: Tweets that mention Lärarnas fel? Det är debattprogrammens fel! « Tysta tankar -- Topsy.com

  4. Jan Lenander skriver:

    Jag skulle skjuta på dig istället Mats. Nu ska jag sticka ut hakan och hävda att din blogg och det här programmet har lite liknande ansatser med att bjuda in till många perspektiv och skapa många kreativa dialoger. Sen kan nog många tycka att Björklunds envetna steg för känns ganska skönt efter det här brokiga kalaset.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Tur att du siktar så illa ;))))

      Du har en poäng – den envetne terriern i statsmannens kostym kanske är att föredra framför det här!

      Gilla

    • Mats skriver:

      Jag går nog fortfarande på nedvarvning efter den där direktsända radiodebatten med Johan Kant. Vi var två och jag tyckte det kändes stressigt. Kanske beror det på mitt skånska temperament eller en grundläggande brist på aggressivitet (och självkännedom) men för mig måste ett bra samtal innefatta någon form av lyssnande. Annars kan vi klistra upp lappar på väggar i stället.

      Jag läser att Johan menar att jag vann debatten:
      http://johankant.wordpress.com/2011/02/12/fel-fokus-i-debatten/#comments

      Det känns inte riktigt bra – men jag förstår vad han menar. Jag hade en plan för vilket budskap jag ville föra fram…

      Gilla

      • janlenander skriver:

        Ja, jag tycker att du vann debatten där du och Johan var med men jag tycker inte att Johan förlorade eftersom samtalet var så bra, ni klarade det stressiga tempot. Jag har ju en liknande erfarenhet från i höstas och vet hur svårt det är.

        Den tv-sända debatten är förstås en helt annan form där man bara får tillfälle till en eller två one-liners som man bör ha förberett noggrant. Lyssnandet är viktigt även då men bara för att göra mindre modifieringar och eventuella nya tankemönster får vänta till efter programmet.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Jag anar att man borde träna på det här – och låta barn och studenter träna på formatet!

        Gilla

  5. anne-marie skriver:

    Mats, underbara människa, jag skulle ställa mig vid din sida och säga NEJ också.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Tack Anne-Marie! Vi gör det tillsammans!

      Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      NEJ! Anne-Marie snälla! vi bara måste ha med de kunniga debattörerna i den offentliga debatten. Den här formen av debatt har kommit för att stanna, människor tycker den är rolig, vi ska vara med för i framtiden finns de snabba medierna med i allt som görs.

      Jag förlorar hellre en debatt mot Anne-Marie än att jag vinner på knock-out mot någon stackare som inte vad de talar om. Vi bygger ju skola tillsammans.

      Gilla

  6. Ping: Tysta Tankar | Anne-Marie Körling

  7. Ping: Debattprogram i TV | socialliberal

  8. Ping: Nyårslöftet och Debatt « You're no different to me

  9. Janne skriver:

    Jag såg debatt, men tyckte inte att det gav något. Man sköt över målet liksom. Är det lärarens fel att han/hon inte orkar vara entusiastisk/kreativ på grund av arbetssituationen?
    Vi kan diskutera läroplaner och mål bäst vi vill, men utan vettiga arbetsförhållanden så spelar det ingen roll. T ex när hade man tid att sitta och prata färdigt med en elev senast?

    Ingen verkar vilja diskutera de verkliga problemen tror jag.
    (Ungefär som att alla skäller på SJ när tågen är sena men ingen går på djuoet och ser att det är dåliga satsnigar på infrastruktur och nedskärningar (och vinstkrav)inom fd banverket mm som är boven i dramat…)

    Gilla

    • janlenander skriver:

      Så sant Janne, men debattprogram ska inte hitta lösningarna, de ska visa var vi är just nu och jag tyckte att de som debatterade var närmare målen än tidigare. Då har det ju inte kommit längre än till stökiga elever och dåliga lärare nu nämndes i alla fall förutsättningarna för att få duktiga elever och lärare.

      Gilla

  10. Jonas Vlachos skriver:

    Du har en sund instinkt som jag delar. Jag blev faktiskt inbjuden att vara med i just detta program. Ditt referat gör mig tacksam för att jag tackade nej.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Kanske var det just din röst vi saknade? ;<)))
      (Jag är hemskt dålig på smileys)

      Samtidigt finns det något kittlande och lockande i att på 20 sekunder nå ut till svenska folket med ett komprimerat budskap. Men något samtal är det inte. I värsta fall har de laddat upp med 15 agitatorer som har bestämt sig för vad de ska säga och tränat på det framför spegeln.

      Kanske har teve sin egen logik?

      Gilla

  11. Andreas skriver:

    @Mats: Om du läser Eriks blogg http://aktivarum.wordpress.com/ så får du en bättre helhet vad han tycker och hur han resonerar. Han är en självutnämnd retorikexpert där sammanhang, insinuationer, utfall och krav på belägg ofta är svåra att följa. Just tolkningen av Burden of proof är intressant, för den verkar nämligen endast gälla alla andra än honom själv, i alla lägen.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Tack Andreas!
      Min entusiasm för att debattera med Erik är begränsad. Du beskriver anledningen bra.

      Gilla

    • Erik skriver:

      Andreas:

      ”Han är en självutnämnd retorikexpert där sammanhang, insinuationer, utfall och krav på belägg ofta är svåra att följa.”

      Just eftersom jag kan retorik så känner jag till hur man anpassar budskapet till publiken. De flesta av mina vänner och läsare är helt enkelt på en högre nivå och har inga problem att följa mina resonemang där heller.

      Personer på en lägre nivå styrs i högre grad av popularitet, och pga chivalry så kommer de ämnen som jag skriver om aldrig vinna popularitetstävlingar. Att man sedan gärna drar in ”tonläge” eller ”yvighet” istället för att vara sanningsenlig är en annan femma.

      ”Just tolkningen av Burden of proof är intressant, för den verkar nämligen endast gälla alla andra än honom själv, i alla lägen.”

      Ja det måste vara därför bloggen är full av hänvisningar till höga akademiker som Steven Pinker. För att jag inte bryr mig om bevisning. Din logik är verkligen fantastisk!

      Gilla

      • Morrica skriver:

        Erik, du är ju riktigt rolig när du sätter den sidan till. Ett klokt drag att välja humor istället för aggression, du vet väl vad Oscar Wilde sa om saken?

        If you want to tell people the truth, make them laugh, otherwise they’ll kill you.

        Kloka ord från en man som kom undan med många vassa sanningar i många år.

        Gilla

  12. Plura skriver:

    Men Mats, tillhör du inte de debattglad?

    Och det förvånar mig storligen att hemmablindheten är så stor i skolans värld.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Denna tråden är inte glasklar. Vad syftar du på Plura?

      Gilla

    • Plura skriver:

      I ett svagt ögonblick igår kände jag att man gräver ner sig och vänder taggarna utåt mot en oförstående värld när man råkat bli hackkyckling i debatten.

      Istället för att lyfta blicken och se kan det vara någon utanför som ser saker och som kan hjälpa att få bort hemmablindheten. Du vet det där att lära av andra.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Jag har en teori om varför debatten mellan Erik och övriga blev så konstig – men det känns nog bättre att låta det rinna lite vatten under broarna i stället för att börja älta.

      Min grundidé med bloggen är lyssnandet och just det du säger: att lära av andra. För många och höga sockerlådor skrämmer mig.

      Gilla

  13. Plura skriver:

    För att spä på debatten om lärare har jag skrivit lite om senaste avsnittet om Klass 9A här:

    http://pluraword.blogspot.com/2011/02/osedd-klass-9a.html#comments

    Osedd var ordet, sa Bull.

    Gilla

  14. Martin skriver:

    Jag halkade in på den här bloggen efter att jag sett en länk om SVT debatt på lärarförbundets hemsida. Kommentarerna här är många och jag har inte orkat läsa alla men en person sticker verkligen ut på den här sidan.

    Detta får mig att tänka på min gamla far som frågade en vän som arbetat i skolan och nu pensionerat sig om det inte var skönt att slippa alla jäkla elever. Hon hade svarat honom: ”eleverna var det inget fel på, det var de jäkla kollegorna som var jobbiga.”

    Skolans stora problem är inte läroplaner, styrdokument eller dålig undervisning utan det är lärare som inte kan enas. Jag har själv arbetat som högstadielärare sedan 1998 och brukar ibland skämtsamt tala om LR-mentalitet hos vissa kollegor. Med LR mer jag lärarnas riksförbund. Att få en väl fungerande skola på lokalplanet är svårt när vissa lärare sitter och räknar minuter och kan ägna 20 minuter av ett arbetslagsmöte till att diskutera frågan om det verkligen ingår i hans eller hennes arbetsbeskrivning att kunna ta ut papper som fastnat i kopiatorn, eller kotrollera att fönster och dörrar är låsta när man lämnar skolan.

    Det är inte eleverna, rektorer eller politiker som gör mig trött och får mig att misströsta utan det är de andra lärarna i lärarrummet.

    Jag kan känna igen lärrarumsdiskussionen på den här bloggen.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Välkommen hit Martin!
      Hoppas du ska trivas. Ibland finns kanske den där tendensen du beskriver men oftast är det mer konstruktiva stämningar.

      Som förskollärare har jag också väldigt svårt för den där arbetsbeskrivningsrigiditeten du beskriver. Barnen kom alltid i första hand och det fanns verkligen inte utrymme för någon form av avancerad arbetsdelning.

      Jag tror du hittar andra trådar som är mer generösa.

      Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Välkommen hit Martin, Mats har en blogg med väldigt högt i tak och även om ett enskilt inlägg kan bli ganska dominerat av någon som kommenterar så kan man välja något annat inllägg istället. Det finns verkligen ett brett spektrum av åsikter men däremot använder sig alla av ett väldigt positivt sätt. Mats är en bra förebild när det gäller detta.

      LR är det särklassigt bästa av lärarfackförbunden med medlemmar som har så mycket att lära ut kring sina ämnen och sådan härlig positiv inställning till elevernas rätt till kunskap. LR är envetna i sin kamp för en bättre skola med behöriga lärare, fokus på att hinna med mycket kunskapsförmedling och engagemang för en skola utan segregation och orättvisor. De sätter sig inte i knät hos en arbetsgivarpart som har oerhört mycket att lära om hur skolor ska skötas.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s