Artikeln ger många exempel på hur barn utforskar skriftspråket. Bra böcker är en av nycklarna till språket.
Men det visste ni.
I kölvattnet på den obehagliga Lööf-debatten sätter Margareta Rönnberg ner foten. Det räcker nu. Pedagoger som inte förstår leken ska inte kunna luta sig mot läroplanen för att slå ner barns aktiviteter.

Serien är från ETC och har hyllats som “klockren” på Facebook. Jag funderar över vad det är som gör att debatten om män på förskolan måste föras på en så erbarmligt låg nivå?
Det borde finnas fler lägen än likhetsfeminism och styckmordssexism. Vem tjänar på den här polariseringen?
Kan verkligen männen i förskolan vara ett så allvarligt hot att de måste förlöjligas? Jag tycker att det räcker med den statliga mobbningen från Delegationen i högskolan.
Länk.
När jag var liten trodde jag att allt som kom från USA var sant. Det visade sig inte stämma. Men den här texten är värld att fundera över.
I still recall the days of preschool for my oldest daughter. I remember wanting to desperately enrich her life in any way possible – to give her an edge before she even got to formal schooling. I put her in a preschool that was academic in nature – the focus on pre-reading, writing, and math skills. At home, I bought her special puzzles, set up organized play dates with children her age, read to her every night, signed her up for music lessons, put her in dance, and drove her to local museums. My friends and I even did “enrichment classes” with our kids to practice sorting, coloring, counting, numbers, letters, and yes….even to practice sitting! We thought this would help prepare them for kindergarten.
Like many other American parents, I had an obsession: academic success for my child. Only, I was going about it completely wrong. Yes, my daughter would later go on to test above average with her academic skills, but she was missing important life skills. Skills that should have been in place and nurtured during the preschool years. My wake-up call was when the preschool teacher came up to me and said, “Your daughter is doing well academically. In fact, I’d say she exceeds expectations in these areas. But she is having trouble with basic social skills like sharing and taking turns.” Not only that, but my daughter was also having trouble controlling her emotions, developed anxiety and sensory issues, and had trouble simply playing by herself!
http://barnisten.blogspot.se/2016/05/myten-om-dodade-modrar-i-animerad.html
Margareta Rönnberg är välgörande skarp. Jag är rädd att det här räknandet av huvuden i barnfilm och litteratur ersätter en djupare förståelse för vad som döljer sig under ytan på berättelserna.
Jag är väldigt imponerad av allvaret i samtalen. Frågan är om det går att göra plats i utbildning för de här grundläggande frågorna om vad det innebär att vara människa.
Jag tror att föräldralediga män har mycket att vinna på att träffas. Om vi nu ska omdefiniera maskuliniteten kan vi göra något roligt av det.
I princip är jag mot könsseparerade grupper. Men bara i princip.
Frågan är om män i förskolan också behöver en egen dans?
“Könskvotering kan komma att tillämpas generellt i Norge
Psykologprogrammen i Bergen och Oslo vill införa s.k. guttekvoter. På båda orterna är det en stor övervikt av kvinnor som söker detta program. Mot bl.a. denna bakgrund ber nu Stortinget (Riksdagen) att regeringen ska pröva om extrapoäng för underrepresenterat kön ska införas generellt sett. Det ska i så fall gälla utbildningar där 80 procent eller mer av de sökande tillhör det ena könet.
Redan idag finns en modell med extrapoäng för underrepresenterat kön till vissa utbildningar. Ett exempel är extra poäng för manliga sökande till vissa sjuksköterskeprogram. Extrapoäng till kvinnliga sökande ges på vissa utbildningar, t.ex. tekniskt inriktade program. Det är f.n. Kunnskapsdepartementet som avgör vilka utbildningar som får använda extrapoäng.
Statistiken över sökande visar att i år är det mer än 80 procent kvinnliga sökande till 15 grundutbildningsprogram vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA). Inom 11 program var situationen den omvända, dvs. andelen manliga sökande var mer än 80 procent.
Vid Universitetet i Oslo har flera åtgärder prövats för att minska snedfördelningen inom psykologiprogrammet. Till dessa hör särskilda ”guttedager”, uppsökande verksamhet på gymnasieskolor och marknadsföring särskilt riktad till pojkar. Dessa åtgärder har dock inte haft någon positiv effekt på könsbalansen.
Rektor Curt Rice vid HiOA menar att könskvotering mycket väl kan vara legitimt på vissa program. I varje enskilt fall måste dock frågan ställas om den sneda könsfördelningen är ett samhällsproblem. Studentkårens ordförande vid HiOA, Christoffer Alsvik, säger att lärosätet måste vidta åtgärder för att få en bättre könsbalans. Han anser att poäng till underrepresenterat kön kan vara en sådan åtgärd.”