NU är jag nog “genusdebattör”!

Posted on February 10, 2011 by Editor

I morse på P1 diskuterade Johan Kant och jag problemet att pojkarna missgynnas betygsmässigt i förhållande till deras resultat på nationella prov. Det blev ett ganska vänligt samtal. Min plan var att bredda perspektivet till att handla om mer än den rent provtekniska dimensionen.

Vilka konsekvenser får det att vi har en kvinnodominerad skola som beskriver sig själv som könsneutral?

Pojkar missgynnas – ljudklipp P1morgon

Bakgrund

Studio Ett

P.S. Tack Johan!
Vi kanske kan ta upp tråden med genuspedagogik en annan gång. För mig handlar det om mer än pedagogernas bemötande av pojkarna. Jag vill gärna se problemet som en innehållsfråga.

Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Posted on February 8, 2011 by Editor

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Nio tips – så motiverar du eleverna

Att sätta ord på det informella lärandet

Läsförståelse=ordkunskap?

Posted on February 7, 2011 by Editor

När Gunilla Hammar Säfström ska testa 9A-barnens läsförståelse ger hon dem en text och ber dem ringa in alla djur de känner igen under fem minuter.

Vad är det GHS tror att hon mäter? Lässkicklighet, läshastighet, ordkunskap, biologi?

De här storheterna har ett samband – men vi kan inte sätta likhetstecken mellan dem! Det är möjligt att vara en skicklig läsare med ett ordförråd som ligger utanför skolans domän. Jag säger som Stavros:
– Katastrof!

Jag går på utvecklingssamtal

Posted on February 7, 2011 by Editor

Idag slumpar det sig så att jag deltar i två samtal om mig själv. Det känns ganska ovant att vända blicken inåt när jag är van att vara den som bedömer och examinerar. Samtidigt är det en fantastisk möjlighet att få tänka över vad jag håller på med. Jag behöver nog påminna mig själv om att jag jobbar i en organisation med mål och visioner.

Kanske är det bara jag som hör en hotfull underton i den högst relevanta frågan:
– Hur ser du på ditt uppdrag som högskoleanställd adjunkt?

(Jag skiljer inte på utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, lönesamtal, återkopplingssamtal, personlig handledning – men jag vet att det är stoooooor skillnad)

Malin Siwe och ansvaret?

Posted on February 6, 2011 by Editor

Helena von Schantz serie Allt är lärarnas fel går in på sitt elfte avsnitt och det är fortfarande lika spännande att följa hur Svarte Petter till sist alltid hamnar hos lärarna (fast ibland får lärarutbildningarna och SKL ta delar av kritiken)

Malin Siwe gör ett obehagligt inlägg i FOKUS:

Länk

Den här typen av moraliserande debattörer trycker på mina barnsligaste knappar:
– Gör det själv om du tror det är så lätt!!!!

Att överge förlegad kunskap

Posted on February 4, 2011 by Editor

Många menar att barns utveckling följer en form av trappstegsformad kurva där de genom erfarenheter och reflektion blir allt mer kloka och mogna.

Jack Uldrich anser att skolor och förskolor slarvar med att lära barn “unlearning” – konsten att göra sig av med gammal och onyttig kunskap.

Länk

One of my favorite quotes comes from Alan Kay who once said that “The best way to discover the future is to create it.” My way of creating a better future is to help all people — but most especially the young — appreciate the fact that, often, we must first unlearn the past — or, perhaps I should say, “unlearn those ideas which have passed” — before we can seize a new and better future. I can think of no better place to plant the seed of unlearning than Kindergarten.

Det här behöver jag fundera vidare på.

Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Posted on February 2, 2011 by Editor

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

IT-agenda för Sverige?

Posted on February 1, 2011 by Editor

Den nya lärarutbildningen ska “präglas och genomsyras” (jo det hette så i utredningen) av ett IKT-perspektiv. Nu sitter jag och försöker bevaka den aspekten i utformningen av de nya kursplanerna.

Jag läser regeringens generösa inbjudan och anar en möjlig samarbetspartner. Det finns några problem i texten och min tolkning är inte glasklar – antagligen är jag bara trött. (Länk)

Den digitala agendan kommer att vara en horisontell och sammanhållen strategi för hela Sverige som syftar till att till fullo dra nytta av de fördelar som informationstekniken innebär. I den digitala agendan ska målsättningar definieras för samtliga relevanta områden, så att Sverige även i fortsättningen kan vara den mest framgångsrika digitala ekonomin.

Frågetecknen är flera:

Hur många hattskämt har ministern hört?

Filosofiska rummet om lek och kreativitet

Posted on January 30, 2011 by Editor

En baksida av lärarutbildningens kursuppbyggnad är att studenterna tentar av en kurs och därefter tror att de behärskar ämnet. Den förra kursen handlade om lek, kultur och kommunikation. Det är tre svåra begrepp som ger utrymme för djupa tankar och som är grundläggande för att förstå vad som händer i läroprocesser. Jag är inte säker på att alla studenter förstår att leken kan ha ett eget värde.

Därför önskar jag att de hittar Filosofiska rummet som tar ett allvarligt grepp om ett spännande ämne!

Länk

Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull?

Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts.

Är dagdrömmeri en form av lek?

Vad är lek egentligen?

Vi leker att det finns gränser

Olle Holmberg summerar

Posted on January 30, 2011 by Editor

Skola och samhälle fortsätter att diskutera Cambridgerapportens slutsatser och det är svårt att inte se parallellerna med svensk skolutveckling.

”Weʼre impressed by the Cambridge Reviewʼs evidence. We like the ideas. We want to take them forward. But we darenʼt do so without permission from our Ofsted inspectors and local authority school improvement partners.”

Så säger flera engelska lärare i diskussioner med forskarna bakom Cambridgerapporten. De vill gärna, men… Detta är kanske det mest nedslående med ett i övrigt överväldigande positivt offentligt mottagande. Undantaget i hyllningskören är annars politikerna. De flesta politiker håller inte med om slutsatserna i Cambridgerapporten. Politikerna vill alltså inte se några alternativa lösningar – och lärarna vågar inte!

Olle Holmberg sammanfattar vad som krävs för att återerövra det professionella initiativet och stärka bandet till skolforskningen:

Låt rektor och personal vara delaktiga i själva granskningen
Låt rektor och personal vara delaktiga i analys och tolkning
Låt rektor och personal få ta ansvaret för utvecklingsplanerna
Avsätt resurser (för utvecklingsarbete inom lärarnas tjänstgöring)

Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingen många ansikten – pdf

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

Category Archives: Lärarutbildning