Länk

Att det är vanligt med könstereotypa förväntningar på flickor respektive pojkar i förskolan är väl känt. I framgångslandet Norge har männens inträde till viss del bidragit till att förstärka könsskillnaderna. Det beror på att de anställda männen och kvinnorna utför delvis olika arbetsuppgifter.

Jag är inte säker på om mäns inträde på förskolan verkligen kan bidra till att “förstärka könsskillnaderna”? Om männen inte är där så tänker jag att dessa skillnader (utifrån barnens perspektiv) är fullständiga – eller obefintliga eftersom det inte går att jämföra något om den ena parten saknas.

Utifrån dessa erfarenheter anser Skolverket att det inte räcker med att männen blir fler. Medvetenheten måste stärkas på förskolorna oavsett könsfördelningen i personalen. Dessutom bör förskollärarutbildningens innehåll granskas ur ett genusperspektiv.

Ständigt dessa halmdockor. Ingen har påstått att “det räcker med att männen blir fler”. Men det är då de intressanta förhandlingarna börjar.

Förskolan behöver flera perspektiv och talet om “medvetenhet” riskerar att bli normativt. Vad är det för sannng som ska avtäckas?

Jag förstår inte det här textavsnittet ur Skolverkets rapport. Är det någon som har påstått att män inte behöver utbildning? Eller att kompetens inte är viktigt?

På internetspråk skulle jag vilja kalla detta en rejäl halmdocka. Bilden av en korkad biologist som tycker att det räcker med att vara man – eller att alla män passar för yrket…

Det finns verkligen ingen anledning att ställa lägre krav på män än kvinnor och det är ganska pinsamt sexistiskt att utredarna tycker sig behöva påpeka detta! Vad har de för bild av oss som arbetar för att rekrytera män till förskolan?

Den långa texten:

män i förskolan – kartläggning oh analys av insatser

Jag har varit misstänksam mot Skolverkets utredning om fler män till förskolan. När jag läser presentationen på hemsidan anar jag att det finns hopp. Just så här vill jag att arbetet ska bedrivas:

Skolverket ser behov av ett långsiktigt, nationellt samlat arbete med insatser på flera samhällsnivåer samtidigt, och lyfter också fram betydelsen av långsiktig attitydpåverkan. Vi föreslår en nationell strategi för att öka andelen män som arbetar i förskolan. Exempelvis genom att utöka lärarkampanjen till att särskilt öka mäns intresse för förskolläraryrket.

För att en strategi ska bli framgångsrik krävs att myndigheter med ansvar inom förskoleområdet (Diskrimineringsombudsmannen, Skolverket, Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen samt lärosäten med examensrätt för förskollärarexamen) ges i uppdrag att samarbeta, planera och genomföra attitydförändrande insatser för könsöverskridande yrkesval med särskilt fokus på att öka andelen män som arbetar i förskolan.

Förhoppningsvis kommer landets lärarutbildningar att vara en viktig del av det här arbetet. Det finns mycket att ta igen. Det tyska exemplet är mycket inspirerande. Vi kan gå in och följa utvecklingen på kommun- och delstatsnivå. Andel män och förändring illustreras grafiskt. Länk

Nu ska jag läsa den långa utredningen!

män i förskolan – kartläggning oh analys av insatser