Suck…

   


Länk

Jag har länge undrat över varför det varit så svårt att diskutera pojkars och mäns utsatthet i skola och förskola med Skolverket och SKL. Efter den här artikeln av Mia Heikkilä råder det inga tvivel om orsaken till våra svårigheter att kommunicera.

Det finns andra grupper som det går sämre för. Klass och etnicitet samverkar med kön och förstärker svårigheterna i skolan. Killarna får väl skärpa sig. 

I en värld av alarmister kanske det är uppfriskande med den här idylliseringen. Eller inte. Jag läser texten som ett ideologiskt försvar av förskolans och skolans svek mot pojkarna. Allt är bra och mer forskning behövs.

Pojkar kan per definition inte vara offer i ett patriarkalt samhälle.

Den här synen på män i förskolan?

Jag läser Helene Lumholdts sammanställning av Skolverkets insatser för att öka andelen män i förskolan och studsar inför en del formuleringar.

Länk
Jag fick 0,2 tilläggspoäng och kom in på högstatusutbildningen 1976. De flesta av mina studiekamrater hade gått tvåårig gymnasieutbildning (vårdlinjen) och mina 3,5 från treårigt naturvetenskapligt linje räckte inte långt i den konkurrensen. Om jag hade vetat som 14-åring vad jag ville bli kanske jag hade gjort ett mer taktiskt utbildningsval.

Men det gick knappt ett decennium innan det var dags för kvoteringens återinträde. Fast nu gällde det förskolan. Under 1970-talet började enskilda lärosäten ge män extrapoäng att använda i antagningskonkurrensen till förskollärarutbildningen, blott och bart för att de var män. Utbildningsdepartementet skrev i ett PM 1970 att syftet med de förändrade antagningsreglerna var att öka andelen av det underrepresenterade könet. Till en början ledde det också till att fler män sökte, antogs och startade sina studier. Men efter några år minskade kvoteringens betydelse. Män sökte fortfarande in till utbildningen men fler och fler gjorde det på samma villkor som kvinnorna och så värst många blev de aldrig. De som examinerades som förskollärare stannade inte heller länge ute i barngrupperna. De klev vidare upp för stegen och blev daghemsföreståndare eller något annat jobb med ledningsfunktion. De blev chefer i en, i övrigt, kvinnodominerad verksamhet.

Beskrivningen av männen som blir chefer eller slutar är både nedlåtande och fördomsfull. Problemet placeras resolut i knät på männen och ingen diskussion är möjlig om alternativa förklaringsmodeller. Ville inte kvinnor bli chefer? Vem lät männen bli chefer?

Jag arbetade 25 år i barngrupp och känner inte igen mig i de här beskrivningarna som mest tycks bekräfta bilden i Wernerssons och Granboms text: Vi gjorde allt rätt och ändå blev det fel.

Så går det när segrarna skriver historia.

I andra branscher tror jag det hade varit möjligt att diskutera mäns flykt från fältet utifrån andra perspektiv. Blev de verkligen insläppta – eller tilldelades männen en symbolisk funktion? 

Exotiska och väldigt lätt att förlöjliga – vem vill representera ett kön?

Nyfiken på det nya Malmö

Jag smyger in på Malmö Live och åker hissen upp till skybaren på våning 25.

   
        

Utsikten är fin och jag lyckas identifiera en del byggnader.

   

 

Restaurangen är välbesökt och själva baren ganska liten.

  

Jag får vara med om ett brandlarm.

  

Det pågår någon form av konferens. 

Konsertlokalen är fantastisk.

Orkestern verkar lite vilsen.

  
Jag pustar ut i loungen.

  
Utanför huset blåser det snålt. Mitt Malmö.

Alla alarmisters dröm

https://twitter.com/lenaforsman/status/595113790645100544

Twitter exploderar i en våg av lärarhat och folk tävlar om att håna den obildade lärarkåren.

Tills Viralgranskaren avslöjar att det är en bluff.

Men efter att Metro pratat med skolans rektor är det tydligt att ”uppgiften” är påhittad.
– Det här är väldigt märkligt, vi har ingen klass som heter 9a och vi har ingen lärare eller vikarie som heter Måns. Det här är taget helt ur luften, säger rektorn.
Skolans personallista bekräftar det rektorn säger.
– Varenda historielärare vet att Berlinmuren byggdes på 60-talet.
– Jag utgår ifrån att alla mina SO-lärare har koll på fakta, vi har bara bra lärare här på skolan, säger rektorn.
När Metro meddelar att skolan varken har en klass 9a eller en lärare vid namn Måns svarar mannen som publicerat inlägget att han måste ta reda på hur det kan ha gått till.
– Ja, då blir jag väldigt förvånad. Ingen aning vad som kan ha hänt.
Mannen säger att han inte har några som helst motiv att sprida ett felaktigt rykte.
Han meddelar att han tänker ändra i Facebookinlägget. Han antyder att bilden kan ha varit ett spratt från eleverna. Alla eleverna har enligt mannen avstått från att kommentera.

På något sätt känns det logiskt att många har starka åsikter om lösningen för svensk skola och PISA-resultaten. Det är liksom fritt fram för alla stollar att lufta sina fördomar idag.