På våren är Stenshuvud galet vackert

 
Jag är inte helt förtjust i det här konstverket.

  

Facebook hjälper mig att identifiera Majbaggen. Det kan också vara den hotade Korthalsade varianten?

 
Jag använder Jenny Lind som referenspunkt.

   

 

Vi går längs alekärret väster om huvudet och njuter av stillheten. Naturens eget reningsverk fångar upp kvävet.

 
Jag tror de här spångarna är tillverkade på platsen av nersågade träd.

  

En annan dag vill jag gärna se långbensgroda.

  

Vid fyren dånar vågorna.

  

Vi passerar labyrinten – och jag försöker komma på sången om laboranten som lubbar runt den…

  

Backsippan växer rikligt.

  

Ek i lövsprickning.

  

Parasiten kramar björken. De verkar ha det ganska bra.

  

Nej Mats – du får inte plocka Ramslök i nationalpark. Och förresten börjar det bli för sent.

Sen kom regnet.

 

…annars skjuter jägarn mig?

En av de mest älskade svenska barnvisorna handlar om en hare som söker hjälp hos en tomte. I texten nämns en jägare som hotar att skjuta haren.

De här våldsamma raderna har länge plågat pedagoger och många har försökt skriva fridfulla versioner om jägare som fångar, kittlar eller “tar” (???) harar.

Jag tröttnade på tramset och skrev en egen version 1996.

I en grav – dropbox

En sorts sammanfattning

  

Länk till Lärarnas tidning

Jag läser och nickar igenkännande. Samtidigt blir Mia Heikkiläs text allt mer obegriplig. Det är ingen som vill generalisera eller polarisera frågan.

Länk till tidigare blogginlägg

Jag känner igen en halmgubbe när jag möter en. I det här fallet handlar det snarare om ett fält av nypressade rundbalar.