Nu är dotterns bröllop över och jag återvänder sakta till vardag och plikter. Det är ett äventyr att ordna fest – just nu kunde jag inte vara nöjdare.  

Tack för lånet av bild Bertil!

Jag läser om en undersökning där forskare studerat förskollärares uppfattningar om kvalitet.

Länk

I slutsatsen problematiseras sambanden:

För de intervjuade förskollärarna tycks slutsatsen vara enkel, stora barngrupper är negativt och små barngrupper leder per automatik till större möjligheter att leva upp till läroplanen och därmed bedriva en verksamhet av hög kvalitet.
Men enligt forskargruppen är sambandet inte fullt så enkelt. Resultatet av deras studie visar visserligen att uppdelningen i mindre grupper är avgörande för att få till en högkvalitativ lärmiljö. Detta eftersom en mindre grupp skapar bättre möjligheter för barnen och förskollärarna att kommunicera och se varandra.
Fast allra viktigast, menar forskarna, är att förskollärarna har kompetens att fokusera på ett medvetet lärande i stället för ett omedvetet. Något som ibland brister. Vid nio av de tolv förskolorna i intervjustudien reflekterade förskollärarna först efteråt om ifall att aktiviteterna som barnen deltagit i bidragit till deras lärande, och i så fall hur.
Men vid tre av förskolorna utgick förskollärarna från barnens lärande och skapade situationer och aktiviteter som fördjupade barnens kunskaper. Därmed fick de till en högre kvalitet och måluppfyllelse oavsett om barngruppen de arbetade i var stor eller liten.

Jag tycker nog att slutklämmen är underlig – har forskarna först intervjuat förskollärarna om deras funderingar kring kvalitet och därefter gått in och värderat verksamheten utifrån graden av “kompetens att fokusera på ett medvetet lärande”?

Det var länge sedan jag läste något så ideologiskt. Och jag är osäker på hur de arbetat