När det Manliga nätverket på lärarutbildningen hade möte senast diskuterade vi bland annat att ordna klädbytarfest. Min garderob behöver rensas ut.
Mer Fredagsfärger
Fredagsfärger – vitt och rosa
9
It ain’t over ’til the fat lady sing
Vi är några som har förundrats över den rödgröna oppositionens ihållande tystnad och tolkat den som en undergivenhet gentemot Jan Björklunds kraftfulla retorik. Nu tycks det som om Marie Granlund & co har vaknat och samlat sig till en motion om propositionen till ny lärarutbildning.
Den viktigaste invändningen riktas mot förslaget om fyra åtskilda lärarexamina. Om det tas bort från propositionen är jag inte helt säker på vad som blir kvar. Men jag måste nog läsa noga!
Riksdagen avslår regeringens förslag att riksdagens tidigare ställningstagande om att det ska inrättas en samlad lärarexamen inte längre ska gälla utan att dagens lärarexamen i stället ska ersättas av fyra nya yrkesexamina; förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.
Jag säger bara :It ain’t over ’til the fat lady sings
Yrkeslivsberättelser – när uppstår de?
En fördel med att arbeta inom högskolan är att tillfällena till fortbildning är närmast oändliga. Jag får en inbjudan licentianseminariet och läser med viss förvåning.
Birgitta Lansheim lägger fram sin uppsats med titeln:
”Förståelse av uppdraget specialpedagog: Blivande och nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser.”
Opponent: Docent Peter Karlsudd, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Fredag den 26 mars, kl. 13.15 i sal E 439
I min värld är det konstigt att tala om blivande och nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser. Borde inte dessa yrkesliv först få äga rum innan vi konstruerar berättelserna? jag tänker att en berättelse ska ha en summerande karaktär – och gärna någon form av poäng eller moral.
Det kanske är så att yrkeslivet räknas från den dagen vi slutar skolan och att just specialpedagogen är en typisk påbyggnadsutbildning?
Kanske har jag missat någon teoretisk finess i begreppet? En del av oss väljer att leva livet baklänges och Framtiden är idag.
“Garbage in – garbage out”
Diskussionen om Lars Pålsson Sylls liknelse “rutten frukt” rullar på. Vi lärare skämtar lite nervöst och informatörerna hoppas att de förväntansfulla studenterna som söker sig till det Öppna huset (länk) inte läser Sydsvenskan.
Samtidigt är formuleringarna milda jämfört med vad Lars skriver på Newsmill. (Länk). “Garbage in – garbage out” – nej, det är verkligen inte OK.
I dagens tidning går Lars till motattack mot Nanny Hartsmars kritik.
I en kommentar till min debattartikel om regeringens proposition om ny lärarutbildning (Sydsvenskan 26.2) har Nanny Hartsmar (Sydsvenskan 2.3), universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, medvetet valt att missuppfatta vad jag skriver.
Eller så kan hon inte läsa innantill.
Det är en ynkedom att en universitetslektor inte förmår bättre. Vad jag pekar på i artikeln är att det inte går att diskutera utbildningars kvalitet utan att också ta hänsyn till vad man utbildar sig till. I Sverige är läraryrket sedan länge sorgligt underbetalt och lärares arbetsvillkor överlag dåliga. De som har bra betyg söker sig oftast till andra yrken med högre lön och bättre arbetsvillkor.
Att påstå att jag talat om studenter som rutten frukt visar att Hartsmar inte förstår liknelsers funktion. Studenter är överhuvudtaget inte frukt – vare sig rutten eller färsk.
Jag funderar över hur poliserna som i stridens hetta kallade demonstranter för “apadjävlar” fick löpa gatlopp i pressen. Kanske är det grövre att i en debattartikel likna en grupp människor vid sopor eller rutten frukt.
Antagligen menar inte poliserna att demonstranterna verkligen ä-r apor – men det är en rimlig tolkning att poliserna försöker lyfta fram en central egenskap hos dem. Det är så liknelser fungerar.
Diskussionen om läraryrkets framtida status kunde fått en mycket bättre start. Det aningen banala påståendet om att studentgruppens sammansättning är betydelsefull för resultatet av utbildningen tror jag inte någon ifrågasätter. Frågan är hur vi höjer kvalitet, effektivitet och status – utan att sälja ut idealet om en högskola som är öppen för studieovana grupper. Jag tror inte att stora dramatiska löneökningar är att vänta och menar att vi måste hitta andra vägar.
Och nu har Studentkåren vaknat. Länk
50 förbättringsområden – för föräldrar?
Jag stöter på en obehaglig ” leksak” i bokhandeln. Det är bokförlaget MIGO som försöker omvandla Nannyakutens belöningssystem till en säljbar barnuppfostransmodell. Den manipulativa behaviorismen firar triumfer och en färgglad belöningstrappa utlovar snabba förbättringar av barnens beteende.
MigoTrappan är ett stöd för dig som förälder att coacha ditt barn på ett positivt och utvecklande sätt.
Den ska hjälpa dig som förälder och ditt barn att sätta upp mål tillsammans för att underlätta samarbetet i familjen. MigoTrappan används till allt från att få ditt barn att själv vilja klä på sig, äta upp maten, hänga upp ytterkläder, göra läxor till att hjälpa till i hemmet eller begränsa datorspelande. Trappan är positiv, rolig och visuell. Den bygger på uppmuntran i stället för tjat. Steg för steg mot ett bättre samspel i familjen.
Utan att förringa de problem som jag tror förekommer i de flesta familjer tror jag att det är viktigt att skilja på coach- och föräldrarollen. I den nya världen kommer barnen att utsättas för åtgärder inom föreslagna förbättringsområdena:
Göra läxorna. Vara snäll mot lillebror/lillasyster. Stanna i sängen efter läggning. Göra mellanmål. Ta eget ansvar för t.ex. gymnastik och aktiviteter. Packa i och plocka ur gymnastik- påsen. Komma ihåg sin skolväska. Göra rent akvariet. Gå ut med hunden. Mata katten. Vattna blommorna. Dammsuga. Slänga smutskläder i tvättkorgen. Lägg in tvättade kläder i sin garderob. Vika egen tvätt. Stryka (rekommenderas endast till äldre barn). Hämta posten. Gå ut med soporna. Upp-plockat i rummet innan läggdags. Hänga upp ytterkläder. Hänga upp kläderna man använt. Inte slänga på golvet. Sätta på sig de kläder som lagts fram – utan gnäll. Klä på sig själv. Packa skolväskan. Duka bordet. Äta själv. Äta upp allt på tallriken utan tjat. Plocka bort tallriken från bordet. Plocka i eller ur diskmaskinen. Diska efter middagen. Sitta ner vid middagsbordet. Sluta skrika och tala med normal röst. Sova i egen säng. Gå till dagis med gott humör. Sluta med nappen. Tillaga en enklare måltid t.ex. pasta och köttbullar. Plocka bort efter aktiviteter. Städa upp på rummet innan läggdags. Få tänderna borstade utan skrik. Borsta tänderna själv (barnen bör dock få hjälp av föräldrarna för att säkerställa att det är ordentligt gjort). Visa respekt, t.ex. inte störa när någon talar i telefon. Artighet, säg tack och varsågod. Gott humör i duschen eller badet. Inte använda fula ord. Äta grönsaker. Ha helt datorfria dagar. Utelek istället för dator- och tv-spel. Inget TV-spelande förrän mamma eller pappa sagt okej.
En självbelåten föräldrageneration skyr inga medel att ta makten över sina barn. I bästa fall säljs Migotrappan med kräkpåse. Om vi omvandlar barnen till utvecklingsobjekt (eller s.k. projekt) med hjälp av den här målrationalismen kommer det att få svåra konsekvenser för möjligheten att skapa äkta subjekt-subjektrelationer.
Jag funderar på att skapa en motsvarande lista för föräldrar. Kan ni ge exempel på “förbättringsområden”?
Anna - själv tredje
Plumpt och dumt – uppdaterat
Min kollega Lars Pålsson Syll skriver en debattartikel som ondgör sig över problemet med att de studenter som söker sig till lärarutbildningen inte håller måttet:
Lärarstudenter rekryteras i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också sjunkit under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter således försämrats, ställs allt högre krav på lärarutbildningens akademiska nivå.
(…)
Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.
Jag undrar var Malmö Högskolas vision tog vägen? Vi skulle öppna akademin för nya grupper och hitta utbildningsformer som utmanade de etablerade strukturerna.
Pang, sa det när dörren smällde igen.
Uppdatering 1:
Nanny Hartsmar svarar klokt och nyanserat.
Uppdatering 2:
I en arrogant och aningen desperat replik försöker Lars ta tillbaka initiativet genom att anklaga Nanny för bristande kunskaper i innantillläsning. (länk) Det fungerar inte. Trots det goda uppsåtet kommer Lars Pålsson Syll att få dras med ryktet om bristande språkkänsla i framtiden. Jag rekommenderar dubbeldoktorn att göra en dubbel kungspudel snabbt – innan media och studentkår upptäcker övertrampet.
Jag är en stor vän av yttrandefrihet och imponerad av högskolans ledning som inte reagerar. Det är en professors oavvisliga rätt att både skjuta sig själv i foten och samtidigt tappa byxorna. Samtidigt finns det en infoavdelning som ska skydda Malmö högskolas varumärke. Behovet av intranät har aldrig varit större.
Debatten om läraryrkets status förtjänar en bättre start.
Uppdatering 3:
Studentkåren ger sin syn (länk)
Uppdatering 4
SKL 3 menar att vi ska sluta förtala skolan (Länk)
Glastak över lärarutbildningens ljusgård
Den slarviga kampen mot flummet
Lagrådet är inte nådigt i sin kritik av det nya skollagsförslaget:
Lagrådet slår ner på det mesta. Centrala begrepp har inte enhetliga definitioner. Begreppet elev får därför olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det förekommer.
”Lagrådet får närmast intrycket av att många av de noterade bristerna, som här enbart beskrivits med ett fåtal exempel, beror på att en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet. Enligt Lagrådets mening måste en sådan genomgång och överarbetning ske under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet”, skriver Lagrådet.
Språkliga otydligheter i förslaget öppnar för tolkningar som gör vissa av bestämmelserna grundlagsstridiga. Det gäller när regeringen ska meddela föreskrifter till myndigheter om vilka ämnen som ska ingå i det nationella programmet i gymnasiesärskolan, och kunskapskraven för betygen A, C och E i det nya betygssystemet.
Lagrådet anser generellt att det finns ”ett anmärkningsvärt stort antal brister” i hur lagparagraferna är formulerade i författningskommentarerna och i lagtexten:
Jag försöker dölja min skadeglädje över att Björklunds starkt ideologiska iver att driva igenom förändringar resulterar i en undermålig produkt. Är det så här kampen mot flummet ska bedrivas? Genom slarv?
Frågan är hur han gör för att runda lagrådet?
Nu vet jag vad lycka är
Om du absolut behöver de här upplevelserna finns det några säkra kort:
- inleda ett förhållande
- befordrad
- gravid
- klara ett prov
- att köpa något stort
Att knarka verkar också vara effektivt lyckoknep, men knappast någon långsiktig lösning. Jag tror att blogg är ett oskyldigare njutningsmedel.
Aaaaaaaaahhhh….
Tisdagstema – “Tillåt mig småle”
Ibland blir jag besviken på Internet, Google och civilisationen. Jag försöker ta reda på ursprunget till det klassiska förnedringsuttrycket “Tillåt mig småle” och får 280.00 träffar. När jag lägger till “+Bildt” krymper summan till 4.800 – men det är fortfarande ganska imponerande!
Jag säger bara:
– Tillåt mig småle!
Är det någon som känner till uttryckets ursprung?
Mer skrämmande tisdagstema
Gör mig lycklig nu!
Ikväll går jag nog på skiftesföreläsning om lycka.
Tysta tankar 