”Garbage in – garbage out”

Diskussionen om Lars Pålsson Sylls liknelse ”rutten frukt” rullar på. Vi lärare skämtar lite nervöst och informatörerna hoppas att de förväntansfulla  studenterna som söker sig till det Öppna huset (länk) inte läser Sydsvenskan.

Samtidigt är formuleringarna milda jämfört med vad Lars skriver på Newsmill. (Länk).  ”Garbage in – garbage out” – nej, det är verkligen inte OK.

I dagens tidning går Lars till motattack mot Nanny Hartsmars kritik.

I en kommentar till min debattartikel om regeringens proposition om ny lärarutbildning (Sydsvenskan 26.2) har Nanny Hartsmar (Sydsvenskan 2.3), universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, medvetet valt att missuppfatta vad jag skriver.

Eller så kan hon inte läsa innantill.

Det är en ynkedom att en universitetslektor inte förmår bättre. Vad jag pekar på i artikeln är att det inte går att diskutera utbildningars kvalitet utan att också ta hänsyn till vad man utbildar sig till. I Sverige är läraryrket sedan länge sorgligt underbetalt och lärares arbetsvillkor överlag dåliga. De som har bra betyg söker sig oftast till andra yrken med högre lön och bättre arbetsvillkor.

Att påstå att jag talat om studenter som rutten frukt visar att Hartsmar inte förstår liknelsers funktion. Studenter är överhuvudtaget inte frukt – vare sig rutten eller färsk.

Jag funderar över hur poliserna som i stridens hetta kallade demonstranter för ”apadjävlar”  fick löpa gatlopp i pressen. Kanske är det grövre att i en debattartikel likna en grupp människor vid sopor eller rutten frukt.

Antagligen menar inte poliserna att demonstranterna verkligen ä-r apor – men det är en rimlig tolkning att poliserna försöker lyfta fram en central egenskap hos dem. Det är så liknelser fungerar.

Diskussionen om läraryrkets framtida status kunde fått en mycket bättre start. Det aningen banala påståendet om att studentgruppens sammansättning är betydelsefull för resultatet av utbildningen tror jag inte någon ifrågasätter. Frågan är hur vi höjer kvalitet, effektivitet och status – utan att sälja ut idealet om en högskola som är öppen för studieovana grupper. Jag tror inte att stora dramatiska löneökningar är att vänta och menar att vi måste hitta andra vägar.

Och nu har Studentkåren vaknat. Länk

Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Lärarutbildning. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till ”Garbage in – garbage out”

  1. Anders B Westin skriver:

    I Lars språkbruk skiner en påfrestande människosyns igenom.

    Uttrycket ”Skit in -Skit ut” – brukar jag själv flitigt använda i ett helt annat sammanhang – dataprogram. Stoppar man in skräp så kommer det ut skräp.

    Men här pratar vi om människor och då ger man tusan i denna typ av jämförelser.

    Men inte desto mindre har mannen rätt när det gäller löner, kommunalisering, minskad status och den olyckliga feminiseringen av grundskolan.

    Visst måste lönerna öka. Men framförallt så måste vi våga diskutera en återgång till staten som huvudman och dessutom min käpphäst att återföra teknik och naturvetenskap på kunskapens altare.

    Lars vill kanske väl, men så speciellt strategisk är han inte och om han betraktar människor som boskap har han hamnat en aning snett med världsbilden.

    Gilla

  2. Pingback: Syll igen… « eldklotter

  3. MrsS skriver:

    Kanske gör det inget att råttorna kröp en masse över europakartorna i journalfilmerna vid tiden för judeutrotningen? EN råtta är ju en råtta, är en råtta, är en råtta. Är Syll helt symbolblind eller?

    Gilla

  4. lars p syll skriver:

    Hej Mats,
    Tack för att du pushar för min artikel på newmill!
    Sån reklam är alltid välkommen. Säkert ger det fler läsare
    möjlighet att ta del av min argumentation för behovet av att stärka lärarkårens status genom höjda löner och bättre arbetsvillkor. Kul också att läsarna – än en gång – får ta del av ett försök att framställa min beskrivning av kokkonstens vedermödor som om det var yttranden om studenter. Nu vet vi att det tydligen finns inte bara en, utan två, personer i personalen på lärarutbildningen i Malmö som tydligen inte ens klarar av att läsa innantill. Det brukar våra fina studenter klara av långt innan de påbörjar sin högskoleutbildning. Kanske du kan be dem hjälpa dig med läsövningar?
    Beste hilsen,
    Lars

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag tänker att det måste finnas någon auktoritet som kan ta på sig uppgiften att reda ut skillnaden mellan beskrivning, liknelse, analogi, allegori, symbol, metafor o.s.v. Det handlar inte om läskunnighet utan om stilkänsla och jag tror att du börjar förstå vidden av ditt misstag. En snabb och grundlig pudel kanske skulle lösa det akuta problemet och återföra oss till det viktiga ämnet som riskerar att komma i skymundan.

      En annan gång vore det spännande att fundera över retoriska traditioner. Finns det någon avgörande skillnad mellan statsvetenskapliga institutionen och lärarutbildningen? Lund och Malmö?

      Diskussionen om status och studentkvalitet är inte ny här. Hur ser du på FORES och Vlachos undersökningar?
      https://lumaol.wordpress.com/?s=Vlachos

      Gilla

  5. sökaren skriver:

    Lars!
    Jag är en student på Malmö Högskola och har precis som Mats och många andra tolkat din mening om kokkonst som en metafor eller liknelse vid högskolan eller lärarutbildningen och råvarorna som studenter. Du menar att vi inte kan läsa. Jag undrar vad du egentligen menade? För jag antar att du skrev om kokkonst av någon anledning, eller var det bara en lösryckt mening som du klistrade in och inte alls hade något samband med resten av texten? Jag vill att du förklarar istället för hånar dina läsare. Jag skulle ju kunna skriva att du inte kan skriva för att ge tillbaka med samma mynt men det ger inte debatten något. Sluta gärna med sånt.

    Gilla

  6. Plura skriver:

    I kock konsten finns de en gyllenregel. Utan bra kvalitet på råvarorna blir det inge god anrättning.

    Hurvida detta kan överföras på lärarnas kvalitet i råvaran kunskapsförmedling ska jag låta var osagt. Men min personliga erfarenhet från den akademiska världen är att det inte var de brigthaste hjärnorna som har förmågan att vara stephöns.

    Gilla

  7. Pingback: Att förädla råvaror « Christermagister

  8. Pingback: Rutten känsla « Sökarens skoltankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s