Fast loppmarknaden i Gyllebo missar vi inte.
Nödvändig skyddsutrustning?
Presenter till släkten?
Investera i finporslin?
Har vi tillräckligt många stentroll?
En bild av framtiden?
En spännande barnbok från förr i tiden?
Nej – jag satsar på lite vinyl med en ung Kicki!
Det finns många olika lim.
Länk. Respekten för hantverket förutsätter materialkännedom.
Jag funderar på att bli en pysselbloggare.
Det bästa sättet att bekämpa tävlingshysteri är genom att tävla. Barn som aldrig har förlorat riskerar att bli odrägliga.
Tack för tipset Anders!
Jag brukar lida mig igenom #svtdebatt.
Kvällen avslutas med en diskussion om små flickors rätt att sminka sig.
När genusvetaren blir förälder och använder ett barnperspektiv – då rämnar den ideologiska fasaden. Varför skulle det vara ok att sminka sig till katt och häxa, men inte prinsessa? Hon formulerar sig väl och debattmotståndaren framstår som hopplöst moralistisk.
Nu ser jag fram emot att samma tolerans används mot pojkars lekar.
Jag har inte många idoler. Lennart Hellsing var en av dem.
https://twitter.com/ur_pedagogerna/status/669573733040988160
Länk till Våra visor – bästa sångboken
Reaktionerna har varit måttliga. Den här bilden gör mig fortfarande glad. Jag var tre år och vi bodde i Bagarmossen.
Jag ser inte att det bedrivs någon krigsfostran i svensk skola och förskola – gör ni?
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/killar-behover-inte-leka-krig/
Artikeln är lite glidande i sin retorik. Jag tycker att talet om “rollen” är förenklande och inbjuder till demonisering av mönster. Det blir liksom lite löjligt med manliga stridsberedda hingstar – och svårt att kunna diskutera vilka goda sidor som finns inom maskuliniteten.
Intressant om debatteknik. Man vinner inte diskussioner genom att uppmana motståndaren att “läsa på”.
Frågan är om detta verkligen är ett utmärkande drag för vänster och feminism?
Tyvärr tror jag skribenten har en poäng. Allt bygger inte på en maktanalys.
Tysta tankar 