I en kurs om matematiken i förskolan läser studenterna Anna Palmers bok Hur blir man matematisk.
Författaren lägger stor vikt vid mediers bild av hur vi formas att tänka om matematik utifrån kön. Jag tycker att hon förenklar och gör det lite lätt för sig när hon lyfter fram det manliga geniet som en stark förebild i dagens skola.
I den länkade texten möter jag en annan förståelse för hur man skulle kunna utveckla ett matematiskt tänkande utan att förlora sig i poststrukturalistiska teorier,
När ras, klass och kön samspelar:
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/11/23/why-girls-do-so-much-better-than-boys-in-school/
“They found that boys start to fall behind girls at an early age. They are less likely to be kindergarten-ready according to a state checklist of skills — less likely to identify letters of the alphabet, less likely to be able to communicate their needs. The differences are most dramatic among children who are black and those from disadvantaged households.”
Fast loppmarknaden i Gyllebo missar vi inte.
Nödvändig skyddsutrustning?
Presenter till släkten?
Investera i finporslin?
Har vi tillräckligt många stentroll?
En bild av framtiden?
En spännande barnbok från förr i tiden?
Nej – jag satsar på lite vinyl med en ung Kicki!
Det finns många olika lim.
Länk. Respekten för hantverket förutsätter materialkännedom.
Jag funderar på att bli en pysselbloggare.
Det bästa sättet att bekämpa tävlingshysteri är genom att tävla. Barn som aldrig har förlorat riskerar att bli odrägliga.
Tack för tipset Anders!
Jag brukar lida mig igenom #svtdebatt.
Kvällen avslutas med en diskussion om små flickors rätt att sminka sig.
När genusvetaren blir förälder och använder ett barnperspektiv – då rämnar den ideologiska fasaden. Varför skulle det vara ok att sminka sig till katt och häxa, men inte prinsessa? Hon formulerar sig väl och debattmotståndaren framstår som hopplöst moralistisk.
Nu ser jag fram emot att samma tolerans används mot pojkars lekar.
Jag har inte många idoler. Lennart Hellsing var en av dem.
https://twitter.com/ur_pedagogerna/status/669573733040988160
Länk till Våra visor – bästa sångboken
Reaktionerna har varit måttliga. Den här bilden gör mig fortfarande glad. Jag var tre år och vi bodde i Bagarmossen.
Tysta tankar 