Mångfald – det amerikanska exemplet

Om lärarna är en del av den statliga maktutövningen är det viktigt att lärarkårens sammansättning motsvarar befolkningen. I Sverige är lärarens kön, etnicitet, hudfärg eller klassbakgrund inget problem eftersom vi lever i den bästa av världar och talet om olikhet skulle kunna förstärka bilden av skillnader.

I USA är synen på mångfald och jämställdhet mer direkt. Obamas utbildningsminister och regissören Spike Lee beskriver allvaret i Huffington Post

Duncan told an audience that more than 1 million educators are expected to retire in the coming decade and that federal officials are hoping to harness that opportunity to create a more diverse teaching work force, noting that less than 2 percent of the nation’s 3 million teachers are black men.

“Everybody can’t be a business major,” Lee told the auditorium packed with male high school and college students. “We have to educate ourselves. We have to educate our young black men.”

Diskussionen påminner inte alls om de svenska förhållandena där det tycks vara svårt att diskutera könsobalans i skolan utan att bli anklagad för antifeminism.

Social activist Jeff Johnson is joining the effort. The MSNBC contributor has launched a task force that aims at putting 80,000 more black male teachers in classrooms across the country in the next four years.

Johnson told the audience that being a teacher isn’t considered “cool” in the black community and that perception must change.

Går det att förändra synen på läraryrket? Frågan är om de efterfrågade 80.000 svarta männen skulle kunna ändra innehåll och arbetssätt i amerikanska skolor. Är misstänksamheten mot män lika stor i USA  som i Sverige?

IT-agenda för Sverige?

Den nya lärarutbildningen ska “präglas och genomsyras” (jo det hette så i utredningen) av ett IKT-perspektiv. Nu sitter jag och försöker bevaka den aspekten i utformningen av de nya kursplanerna.

Jag läser regeringens generösa inbjudan och anar en möjlig samarbetspartner. Det finns några problem i texten och min tolkning är inte glasklar – antagligen är jag bara trött. (Länk)

Den digitala agendan kommer att vara en horisontell och sammanhållen strategi för hela Sverige som syftar till att till fullo dra nytta av de fördelar som informationstekniken innebär. I den digitala agendan ska målsättningar definieras för samtliga relevanta områden, så att Sverige även i fortsättningen kan vara den mest framgångsrika digitala ekonomin.

Frågetecknen är flera:

Hur många hattskämt har ministern hört?

Hur många hattskämt har ministern hört?

Hem till gården

Jag känner mig lite matt och yr efter att försökt bemöta kommentarerna på Newsmill. Gunilla Madegård är en personlighetstyp som jag sällan möter i vardagen och min första reaktion var att någon drev med mig, men hon tycks finnas i verkligheten. Jag hade inga fördomar mot ölänningar och musiklärare tidigare – nu vet jag inte.

Länk till Gunilla Madegårds inlägg.

Antagligen har jag lyckats trampa på alla hennes ömma tår och de verkar vara ganska många. Jag tror att den där genusdebatten är lite väl spännande och längtar tillbaka till den här trygga bloggen.

Jag vet ett bra ställe att vila upp sig.

Anna Hellsten ser delvis samma mönster som jag:

”Klass 9A” kapitaliserar bitvis rätt hårt på skräcken för skolan. Jag har bara sett det första avsnittet ännu, men hittills tycker jag serien främst verkar vilja formulera en kritik mot modern lärarutbildning – i synnerhet en pedagogstil där läraren helst av allt vill vara elevernas kompis. Inledningen låter närmast som en reklamfilm för alliansen anno 2006, till Jan Björklund och alla andra som pratade om ”flumskolan”.

9A – nu på Newsmill

Vi har i olika omgångar diskuterat en aktuell teveserie här på bloggen och nu sammanfattar jag mina invändningar på Newsmill. Debattredaktören har satt en rubrik som jag hickar till inför. Kanske borde jag ha sett lite mer än trailern för att göra ett så kategoriskt påstående?

Länk till Newsmill

Uppdatering: Jag läser kommentarerna och förvånas över den hårda tonen. Ska det vara så?

Mats till höger - Bagarmossen 1959

Mats till höger - Bagarmossen 1959

De sista illusionerna om Skolinspektionen och friskolorna

En pedofil, en kopplerska och en förskingrare – alla får de tillstånd att driva friskolor.

Länk till TV4, Svd

En generad chefsjurist lyckas inte förklara hur det har gått till eller vilka regler som gäller. Jag är inte säker på att Skolinspektionen skulle få mata mina guldfiskar – om jag hade haft några.  Det är ett uppdrag som kräver större ansvarstagande än inspektionen visar vid tillståndsgivandet för friskolor.

Skolans viktigaste utvecklingsområden

Anne-Marie Körling skriver fortfarande Sveriges bästa och mest envetna inspirationsblogg inom skolområdet. Detta är hennes viktigast punkter för utveckling. Jag citerar rakt av (som Morrica)

  • Öppna upp klassrummen och skolan. Verka i en lärande miljö. Dela ut, med och av varandra. Riv väggar för omvärldsutblickar.
  • Se till lärandet och förklara skolan via innehåll och eleven utifrån detta perspektiv.
  • Ta ansvar fullt ut och verka för detta ansvar. Tydliggör ansvaret och lägg det i professionen där det hör hemma, inte i elevernas knän.
  • Tro på professionen. Tro på lärarens roll och lärarens innehåll.
  • Starta lektionerna i tid och håll fokus.
  • Ta ansvar för hur interaktioner påverkar dig som lärare emotionellt.
  • Ansvara för demokratiuppdraget och omsätt det i handling.

Följ bloggen!

“Lärare” är ett omodernt ord?

Stephen Downes tycks mena att ordet “lärare” är förlegat och att den traditionella tolkninge skymmer alla de nya roller som ryms i en undervisningskontext. Downes ger 23 exempel i artikeln.

Länk

The problem with focusing on the role of the teacher, from my perspective, is that it misses the point. Though there may still be thousands of people employed today with the job title of “teacher” or “educator”, it is misleading to suggests that all, or even most, aspects of providing an education should, or could, be placed into the hands of these individuals.

Det här resonemanget känns både väldigt gammal och väldigt nytt. Jag är inte säker på att våra studenter uppskattar denna komplexitet. Slideshare

The facilator

The facilitator?

Filosofiska rummet om lek och kreativitet

En baksida av lärarutbildningens kursuppbyggnad är att studenterna tentar av en kurs och därefter tror att de behärskar ämnet. Den förra kursen handlade om lek, kultur och kommunikation. Det är tre svåra begrepp som ger utrymme för djupa tankar och som är grundläggande för att förstå vad som händer i läroprocesser. Jag är inte säker på att alla studenter förstår att leken kan ha ett eget värde.

Därför önskar jag att de hittar Filosofiska rummet som tar ett allvarligt grepp om ett spännande ämne!

Länk

Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull?

Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts.

Är dagdrömmeri en form av lek?

Vad är lek egentligen?

Vi leker att det finns gränser

Vi leker att det finns gränser

Olle Holmberg summerar

Skola och samhälle fortsätter att  diskutera Cambridgerapportens slutsatser och det är svårt att inte se parallellerna med svensk skolutveckling.

”Weʼre impressed by the Cambridge Reviewʼs evidence. We like the ideas. We want to take them forward. But we darenʼt do so without permission from our Ofsted inspectors and local authority school improvement partners.”

Så säger flera engelska lärare i diskussioner med forskarna bakom Cambridgerapporten. De vill gärna, men… Detta är kanske det mest nedslående med ett i övrigt överväldigande positivt offentligt mottagande. Undantaget i hyllningskören är annars politikerna. De flesta politiker håller inte med om slutsatserna i Cambridgerapporten. Politikerna vill alltså inte se några alternativa lösningar – och lärarna vågar inte!

Olle Holmberg sammanfattar vad som krävs för att återerövra det professionella initiativet och stärka bandet till skolforskningen:

  • Låt rektor och personal vara delaktiga i själva granskningen
  • Låt rektor och personal vara delaktiga i analys och tolkning
  • Låt rektor och personal få ta ansvaret för utvecklingsplanerna
  • Avsätt resurser (för utvecklingsarbete inom lärarnas tjänstgöring)
Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingens många ansikten!

Skolutvecklingen många ansikten – pdf