“Då blev jag en vuxen man”

Jag sneglar på Jacques Werups bok Medan jag levde och är lite sur över att den redan är slut. Ni vet den där rastlösa tomheten som gör att att det är svårt att ta sig för något nyttigt. DN

Boken är på ett plan berättelsen om en obotlig egocentrikers resa mot ödmjukhet. Det är särskilt ett kapitel som dröjer sig kvar.

På sidan 289 berättar författaren om hur han äter middag med sin fru och dotter i en liten fransk stad. Efter middagen leker barnet på torget och plötsligt är hon försvunnen. Efter några skräckfyllda minuter återfinner de henne i famnen på en tiggare.

“Då blev jag en vuxen man”

Jag gjorde samma känslomässiga resa på en strand i Spanien. En gång räcker. Budskapet om livets allvar är mottaget.

Svd

Min entusiasm för pedagogiska spel är begränsad

Kanske är jag besviken över att de uppblåsta förväntningar om pedagogiska vinster från 90-talet inte har infriats. De flesta spel är banala drillövningar och kunskapssynen ofta bedövande enkel.

Å andra sidan lär någon ha sagt att “de lärare som skulle kunna ersättas av en maskin bör också ersättas”.

Öpedagogen tipsar om det här spelet som hon hittade på Länkskafferiet. Jag anar att en nyfiken förskoleklass med smartboard skulle kunna ha ganska kul på den här hemsidan.

Jag fortsätter att fundera över hur IKT-mål ska skrivas in i den nya förskollärarutbildningens kursplaner. Mål eller metod?

Vad innebär det att “bli förstådd”?

Min vän Håkan startar en diskussion på Facebook utifrån den här tidningsartikeln i Sydsvenskan:

Förstora

Förstora

Ulf Törnberg sammanfattar Epleys forskning förtjänstfullt men frågorna hänger kvar:

P: Så om man säger “min fru förstår mig inte” så kan man räkna med att ingen annan heller gör det?

M: Om jag tror att min fru förstår mig – betyder det att alla andra också gör det? Eller att jag inte har en aning om någonting…

Jag drabbas av en insikt om kommunikationens bräcklighet och anar att den här lockande övertygelsen om att vara “förstådd” antagligen är en form av raffinerat självbedrägeri.

Genuspedagogik i min smak

Jag har i olika sammanhang kritiserat genuspedagogiska ansatser för att vara moraliserande och alltför inriktade på att korrigera pojkars beteende. Den traditionella manliga könsrollen är hårt ansatt och kritisk maskulinitetsforskning har inga svårigheter att hitta problematiska mönster inom männens värld. Det är ungefär lika spännande som att anklaga reklam för att vara sexistisk.

Någon har uppfattat mig som traditionellt macho och det bjuder jag gärna på. Lite tråkigare är tendensen att avfärda kritiken som antifeministisk och jag brukar framhålla Faludi, Badinter och Chodorow som avgörande inspirationskällor.

När jag kör bil är jag ganska känslig för musik. På motorvägen drabbar mig den här spolingens sång med oväntad kraft:

Jag ligger nog utanför målgruppen.

Eller inte?

På förskolebesök IRL!

Den roligaste och mest ansträngande delen av mitt lärarutbildaruppdrag är att besöka studenterna på den verksamhetsförlagda tiden av deras utbildning. (Nej vi säger inte “praktik” eftersom vi inte vill dela upp tanke och handling!)

Idag var jag på en förskola och drogs in i barnens lekar. I ett avgränsat utrymme byggde de koja och lekte mamma-pappa-barn. Jag frågade hur de fördelade rollerna och förstod att familjen bestod av mamma-mormor-syster-bror-bror-hund. Ingen ville vara pappa och jag tog på mig den otacksamma rollen med viss tvekan. Barnen hade olika tankar om vad pappor egentligen gör och jag prövade olika tolkningar: arg pappa, glad pappa, ledsen pappa, rädd pappa och trött pappa.

Hur lekar man mamma-pappa-barn nu för tiden?

Kommer den egyptiska revolutionen att tevesändas?


Jag brukar inte gilla musikvideofilmer där bilderna ligger väldigt nära texten. Här behöver jag det visuella stödet för att ta in budskapet.

Jag ser förfärliga bilder från Kairo och fruktar en blodig kontrarevolution. Skakade reportrar yttrar sig på ett sätt som visar att det inte längre är möjligt att inta en neutral position.

Diktatorn ska bort.

Robert Fisk möter Elbaradei, Elbaradei överger Mubarak

Jag förstår inte vad universitetskanslern menar?

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) kritiserade HSV för brister i sitt jämställdhetsarbete (DN). Den viktigaste indikatorn på framgång skulle kunna vara andelen kvinnliga professorer och en bonus på 50 miljoner anses skynda på arbetet. “Money talks”

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag menar att DJ i sitt arbete tar ytterst lätt på frågan om breddad rekrytering och det yviga talet om högskolelagen, kunskap och kompetens inte i tillräckligt hög grad sätter press på lärosätena att förbättra sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete.

Vilka grupper är underrepresenterade? Vilka grupper fullföljer inte sina studier? Vad hände med rapporten Man ska bli lärare?

Varför skulle inte jämställdhetsarbete handla om attitydpåverkan?

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Universitetskanslern skulle kunna vara tydligare

Regeringens pressmeddelande med länkar till DJ, direktiv och betänkande (nytt fönster) »

Kanske skulle vi börja med att undersöka löneskillnader mellan könen på prefektnivå? Det känns som gammalt hederligt jämställdhetsarbete och kräver ingen större genuskompetens.

INCLUDE – ett nätverk för breddad rekrytering

Jag är med i ett spännande nätverk och ser fram emot konferensen i Malmö den 11+12/5.

Länk till INCLUDE och konferensinbjudan

Arrangörerna skickar just ut ett Call for paper (Includekonferensen 11 utskick januari sprid gärna!) och jag hoppas många är intresserade av de här punkterna:

Breddad rekrytering – och sen då?

Includes andra nationella konferens om breddad rekrytering kommer att fokusera på pedagogiska frågor och det som händer under högskoletiden.

Preliminärt innehåll:

  • att undervisa i heterogena studentgrupper
  • internationalisering
  • validering/reell kompetens
  • studenters skrivande
  • förändringar i antagningen
  • nya gymnasieskolan och hur dessa förändringar påverkar arbetet med breddad rekrytering
  • högskolebibliotekens roll i inkluderingsarbetet


This slideshow requires JavaScript.