Konsthögskolans årsutställning och lärarrollens gränser

Jag turistar i min egen stad och besöker Konsthögskolans årsutställning. Det är en generös utställning och jag imponeras av hur olika konstnärerna tänker. Kanske är jag fast i vår utbildningsretorik om uppdrag och roll? De här studenterna verkar inte ha likriktats i någon bolognaprocess.

Eftersom jag bara är en vanlig besökare slipper jag ha en åsikt om de olika konstnärernas prestationer. Lokalerna tycker jag mycket om och minns filmen Lust och fägring stor som spelades in här på dåvarande Mellersta Förstadsskolan.

Här på bloggen diskuterar vi ofta gränsen mellan privat och personlig. Låt oss komma överens om att Marika Lagercrantz rollkaraktär gick för långt några gånger.

This slideshow requires JavaScript.

Och utanför blommar syrenerna. Både lusten och fägringen är mycket stor.

Pojkar läser!

Men de kanske inte läser på samma sätt som flickor. Charles London skriver spännande om pojkars läsning i Huffington Post

Boys don’t read. Except when they do.

The fact is that boys are reading. Just like girls, boys are hungry for stories that speak to them, that excite their imaginations and reflect their experiences. They are hungry for information to help them make sense of the world, or achieve a goal or just to geek-out on whatever is holding their attention at that moment. How could I read about the weight of elephant poop and not feel the ground shaking under a stampede of massive beasts or giggle at a pile of poop twice my size? How could I battle a spider-shooting monster heart on the last level of CONTRA, and not dream up my own elaborate monsters to battle?

Boys today are consuming more text than at any time in human history. Adults simply are not valuing the reading that boys are doing. Teachers, librarians, writers like me, and even boys themselves, have privileged the literary novel above all other forms of literacy.

A researcher at the University of Ontario recently looked into the reading lives of boys and found that almost all of the boys in her study described the reading they enjoyed, just like young Matt De La Peña and I did — game manuals, fact books, graphic novels, sports magazines — as “not really reading.”

As Professor Thomas Newkirk observed in his groundbreaking 2002 book, Misreading Masculinity: Boys, Literacy and Popular Culture, “Our students are awash in narratives — they are dexterous channel surfers…”

He argues passionately that schools need to broaden the tent of “what counts and does not count as a valid literacy activity,” inviting so-called ‘low culture’ into the classroom alongside ‘great literature’ and showing that the interests, needs, and tastes of boys are valued and have a place in a reading life.

När delegationen för jämställdhet i skolan talar om pojkarnas antipluggkultur känns det som ett eko från en svunnen tid. Vi behöver diskutera vad läsning är och vilka texter som räknas!

Små barn möter bokstäver på ett annat sätt. Jag har gjort två filmer som ger lite perspektiv på läsning utanför skolan.

Tidig läs- och skrivlek

Ännu tidigare läs- och skrivlek

“Stop faking sense”?

Vi firar ett jubileum i Köpenhamn. Det är en intensiv stad och jag försöker förstå verkligen förstå den.

Det är ett märkligt folk som har ett passionerat förhållande till sitt kungahus. Jag speglar mig i glansen.

I staden finns en hel del historiska byggnader och jag tror att någon kung brukade rida upp i runde tårn?

Jag kanske tycker det är onödigt roligt att en bar heter så här:

Vi varvar ner på postmuseumet.

Innan vi satsar på solcellsshopping:

Efter en dag i storstaden skrattar jag åt flytande toaletter:

Kläderna gör inte läraren

Den här tröjan köpte jag inte i Köpenhamn!

Den här tröjan köpte jag inte i Köpenhamn!

Jag är inte särskilt lättprovocerad men måste ändå för formens skull, protestera mot Heidi Avellans stillsamma tes i Sydsvenskan. Länk

Att mitt i allt detta komma dragande med ”klädkod” kan verka futtigt.

Se det som en bit i mosaiken – djävulen bor ju i detaljerna.

Det handlar naturligtvis inte om kritik av enskilda lärares klädsmak. Det handlar om attityden, om att ta plats, om att visa respekt för lärarrollen och eleverna och den gemensamma arbetsplatsen.

Svårt i mjukisbyxor, helt enkelt

Själv ser jag kläder som en viktig del av skolans mångfaldsarbete och saknar mina röda snickarbyxor från 70-talet…

Sven Persson och jag 1979

Sven Persson och jag 1979

Thomas Ziehe och ungdomens gåta

Jag håller på att planera en kurs som heter Perspektiv på ungdom och brottas med det där besvärliga begreppet “Ungdom”. I Slöjdnytt hittar jag en spännande intervju med Thomas Ziehe. Hur mycket frihet behöver de där ungdomarna egentligen? Alla pratar ju om trygghet och ramar…

De som är unga i dag har en annan mentalitet jämfört med för 30 år sedan, anser Thomas Ziehe. De växer upp i en individualistisk tid, vilket innebär att de har ett större avstånd till samhället än tidigare generationer hade. Förr var socialisationen starkt reglerad genom normer för olika livssituationer, i dag spelar ungdomars egna preferenser störst roll.

– De är vana att välja vad de vill göra i sina liv, att ifrågasätta vad andra säger och själva bestämma vad de vill ta till sig. Det är positivt på många sätt, men gör det svårare för dem att handskas med det främmande; det man inte brukar göra undviker man gärna.

Christian och jag

Christian Eidevald och jag föreläste tillsammans på konferensen INCLUDE om bedömning av manliga lärarstudenter. Det gick bra och inga deltagare skadades vid diskussionen. De bästa samtalen sker mellan personer som har ett gemensamt intresse och olika teoretiska utgångspunkter.

Läs Christians avhandling Det finns inga tjejbestämmare.

Jag fortsätter att utforska gränserna för min maskulinitet.

This slideshow requires JavaScript.

Barry Manilow – Copacabana (At The Copa) – Long Version

Spoonfed = curlad?

Ibland tror jag att den svenska skoldebatten är unik i världen. Då brukar Brian Kotts bevisa motsatsen:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/68472969659285504

Hur ska vi förbereda skedmatade studenter för universitetsstudier?

Many new undergraduates are unable to write essays, carry out independent research or study on their own, it is claimed.

A study by Cambridge University’s exam board published today found that more than nine out of 10 first-year students felt secondary education “could have prepared them better for the academic rigour” of higher education.

Kanske är begreppen inte helt synonyma?

Man kan bli tokig för mindre...

Man kan bli tokig för mindre...