Min bajsbruna Winther

Jag försöker smälta intrycken från föreläsningen om Bloggen som pedagogiskt redskap och inser att jag målar in mig i ett hörn när jag hävdar autenticitet som en avgörande kvalitet för bloggen.

Min krävande privata princip är att jag försöker överraska mig själv med oväntade ämnesval och det finns en uppenbar risk att jag har gjort något förutsägbart av det oförutsägbara. I skolans värld råder tydlighet, struktur, mål, syfte och medvetande om mottagaren – jag famlar efter något annat.

Antagligen är det bara jag som skrattar åt att min bajsbruna cykel heter Winther samtidigt som det snöar i stora delar av landet.

Är det så stor skillnad?

Jag lyssnar på Kristina Alexandersson som berättar om webbstjärnan och hur de arbetar med webbpublicering i skolan. Kristina är en extremt inspirerande föreläsare men vi är väldigt olika och jag inser att gymnasiet är en skolform som bygger på tydlighet, syfte och struktur.

Just nu berättar en av hennes före detta gymnasieelever hur det gick till att knäcka sin lärares kod på Twitter. Samtidigt öppnade formen för oväntade möten och ny input.

Jag anar att Kristina förpackar ett ganska svårsmält innehåll i en väldigt mottagaranpassad form. De samlade lärarna nickar instämmande och jag undrar om de verkligen förstår konsekvenserna?

Men det kan också vara så att jag romantiserar “det nya” och autentiska  – det kan också vara så att bloggen enbart är ett sätt att göra det gamla vanliga på ett mer effektivt sätt.

Fast jag tror det handlar om tillfälliga positioner. Barnen beskriver undervisningen som klart äventyrlig – typ bungyjump.

Jag läser om snöstormar och sneglar ut genom fönstret

Just nu behöver jag inte gå ut. Sakta arbetar jag mig igenom högen med studenttexter och hämtar inspiration från fjärilslarvens orädda klättring på min lille vän.

This slideshow requires JavaScript.

I eftermiddag smiter jag iväg till Stadsbiblioteket och lyssnar på Kristina Alexandersson. 13.00 Röda rummet.

Jag har hittat ett gemensamt intresse mellan Kristina och mig. Hennes bildspel befolkas av kloner från Star wars som illustrerar komplicerade resonemang på ett spännande sätt. Min lille vän är mer jordnära. (samlade MLV) De kanske borde träffas?

Förhoppningsvis möter jag inga arga studenter som undrar varför jag inte rättar tentor.

“Var börjar en bloggande lärare”

Kristina Alexandersson försöker förklara för kolleger vad en blogg är och hon bjuder på generösa exempel på hur redskapet kan användas i skolarbetet.

Länk

Jag tänker att hon kanske är alltför angelägen att bevisa nyttigheten och att bloggen i någon mening bör vara en form av subkultur? Eller är IKT bara ett sätt att göra det vanliga skolarbetet på ett mer effektivt sätt?

http://twitter.com/#!/kalexanderson/status/1709761351389184

 

P.S. Jag var tvungen att testa WordPress nya twitterlänkfunktion…

Lärarförbundets alltför lyckade kampanj

Lärarförbundet ska ha kongress och släpper lägligt en rapport om yrkets dåliga löner. Rapport dra på stort och siffrorna viner genom luften. Budskapet är att det inte lönar sig med utbildning och jag är osäker på hur de här jämförelserna görs. Samtidigt är det bra att den traditionella logiken (små barn=liten lön) belyses.

Länk till SVT

Utbildningsministern har beskrivit skolans kris som en fråga om alltför låga krav på barn och framtidens studenter. Jag är nog glad att det finns några studenter över huvud taget.

 

Jag älskar att vara lärare!

Dock drabbas jag var tionde vecka av återkommande depressioner i samband med kursavslutningarna. Det handlar naturligtvis om bedömning och betygsättning. Jag förvandlas från den uppmuntrande och utmanande pedagogen till en representant för den dömande och sorterande makten.

Just nu sitter jag på en hög med 60 hemtentor och har 15 arbetsdagar på mig att formulera något klokt och rättvist om innehållet i texterna.

Jag tro att det dags för en kaka till…

England omprövar drillundervisning

I snart 20 år har England arbetat hårt och målmedvetet med inspektioner, detaljerade kursplaner och nationella prov som kvalitetsredskap.

Den nya konservativa regeringen undrar nu om detta är rätt väg och tillsätter en utredning (The Guardian)

Ministers want to find out whether primary schools are drilling rather than teaching pupils. Tests for 11-year-olds could be scrapped as a result.

(….)

The education secretary, Michael Gove, wants teachers to be more autonomous – or “free to set their own direction”. The Department for Education said “too many schools believe they must drill children for tests and spend too much time on test preparation at the expense of productive teaching and learning”.

I en annan debatt ställer sig Tråkmagistern helt oförståendet till påståendet om att det är ett problem i svenska skolor att undervisningen riktas mot prov snarare än mål. Jag tror han skojar.

 - Vi ska snart han några vänner på middag...

- Vi ska snart ha några vänner på middag...

Facebookvänskap i skolan

Jag är lite naiv och har inget stort behov av att skilja mina olika jag åt – men samtidigt inser jag värdet av att lärare vill skydda sina privatliv från insyn. Och att barn vill hålla distansen till nyfikna lärare.

Jag läser en artikel med goda råd till lärare (länk) och inser att det blir många DON´T!

Don’t:

  • Don’t FB chat – you can’t save it and therefore you are not protected against any accusations or inaccurate recollections.
  • Don’t ever ‘friend’ students yourself – not even as your “teacher” presence
  • Don’t message pupils (other than your initial friends message – or birthday wishes). If they message you, post something back on their wall. It’s just not sensible private messaging pupils – keep everything public. (although you can message a whole group – for example your form class to say they are wonderful, or to say thankyou – that can be very effective)
  • Don’t look at pupils’ Facebook pictures (apart obviously from their profile picture) – and make it clear that you can’t / won’tever do that. If you saw something inappropriate you would have to report it and the whole chemistry of the relationship would change – this is not a place for that kind of monitoring.
  • Social networks in school are not places for criticisms, or wingeing. Remember that you are there as your “teacher” presence, with all that implies for leadership and morale.
  • Don’t accept complete ignorance of Facebook as an excuse for dangerous school policies like blanket bans – instead offer to be an action researcher, and try it out for a year
  • Don’t ever think you can refine and evolve these simple notes without talking to your students – they will know of problems and dangers you are unaware of, but that doesn’t mean you shouldn’t model safe behavior for them.
Min gata - mitt jag?

Min gata - mitt jag?

Kanske är livet så komplicerat att vi behöver alla de här reglerna. Skolans uppgift handlar då om navigering och i artikeln nämns Sydkorea som ett land där det mesta utgår från nätetikett.

Lgr11 – århundradets skolreform?

Christermagister skriver om hur det mesta av skolornas utvecklingsarbete är intecknat de närmaste åren och jag kan inte låta bli att citera min kommentar:

Grannpojken skulle börja första klass och var lite orolig. Första dagen gick fröken igenom hur man skriver ettor:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

När han kom hem var han fortfarande bekymrad och utbrast:
– Hur ska jag komma ihåg allt det här?

Nästa dag frågade mamman hur det gick. Pojken ryckte på axlarna och sa:
– Äsch, det ingen fara, nu sa hon det igen…

Han hade alltså gått i skolan två dagar och redan förstått hur det ska gå till:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

Det är något nytt och häftigt på gång!

Det är något nytt och häftigt på gång!

 

Varför var mansrörelsen så provocerande?

Niklas tipsar om ett inslag från 90-talet om så kallade mansgrupper som skulle upptäcka sina vilda sidor genom att banka på träd i skogen. Stina Dabrowski raljerade och kvinnorörelsen förfasade sig över de här oskyldiga påhitten.

Varför blev många så provocerade av Robert Blys bok om Järnhans?

För den som vill närma sig fenomenet från en annan vinkel rekomenderar jag Suzanne Badinters Manlighetens x och y