Category Archives: Skola

Förskollärarutbildningen – huset som gud inte glömde 2

Posted on by
6

Vi försöker förstå tankarna bakom den nya förskollärarutbildningen, så som de presenteras i propositionen Bäst i klassen. De flesta av oss tycker nog att det är misstänkt likt en väldigt gammal förskollärarutbildning – även om det finns en fernissa av kunskapsromantik som förskjuter fokus från lek och personlighetsutveckling till de mätbara skolförberedande färdigheterna.

Öster om Malmö högskolas högkvarter Tornhuset ligger en liten byggnad som tagit en del stryk under byggnationen av Citytunneln. Nu ska det byggas en parkeringsplats under huset och stadsarkivarien har varit benhård. Huset får inte rivas. Därför har det transporterats 300 meter till andra sidan av Tornhuset.

Jag menar att detta hus är en ytterst sublim symbol för förskollärarutbildningens förhållande till den akademiska världen.

Läs mer om huset här!

Flum och kunskap

Posted on by
13

Ina Alm gör ett kraftfullt försök att påvisa det ovetenskapliga i regeringens skolpolitik. Den s.k. kunskapsskolan är en retorisk figur som borde förvisas till historiens skräpkammare. Åtminstone tills dess att någon har presenterat en trovärdig definition är begreppet gravt vilseledande. Läs även kommentarerna!

Länk till Skola och samhälle

Det är inte första gången ämnet har behandlats här (länk) och jag känner en trött hjälplöshet över att vi inte når fram till maktens centrum med budskapet. Den lilla rörelsen som arbetar för att ge begreppet “Flum” en positiv laddning har en egen blogg:

http://flumpedagog.wordpress.com/

Vi är några stycken som bär våra FLUMPE-tröjor med stolthet. Ina har förtjänat en med guldtext.

Visselpipeblåsandets villkor

Posted on by
2

Regeringen tillsätter en utredning om att skolpersonal ska bli skyldig att anmäla missförhållanden inom skolan enligt mönster från sjukvårdens Lex Maria

Länk till Utbildningsdepartementet

Skolpersonal är i dag anmälningsskyldig när det gäller barn som far illa, enligt socialtjänstlagen, och i den nya skollagen föreslås att kränkningar av elever måste anmälas. Regeringen har nu tillsatt en utredning, som ska föreslå hur man kan utforma en allmän skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Bland annat ska utredningen klargöra vad som ska räknas som ett missförhållande, vilket kan skilja sig mellan exempelvis förskolan och gymnasieskolan, och hur anmälningsförfarandet ska utformas.

Dessutom ska utredaren föreslå vilka personalkategorier som ska omfattas av anmälningsskyldigheten, till exempel om det även ska gälla lärarstudenter eller vaktmästare. Utredningen behöver också ta ställning till om den som är anmälningsskyldig, men har låtit bli att anmäla, ska kunna drabbas av någon sanktion.

Spännande frågor och jag är nog vagt positiv till att det här utreds. Skyddet för de kritiska rösterna på skolorna behöver förstärkas. I Malmö brukade alla som kände sig illa behandlade hotade med att “ringa till Kvällsposten” som sågs som försvararen av den lilla människans rättigheter.

I framtiden ringer vi till Skolinspektionen. Anonymt?

Vem vill skaka galler?

Vem vill skaka galler?

Antipluggkultur eller antipojkkultur?

Posted on by
46

Det är snart dags för oss som arbetar inom högskolan att räkna ansökningarna till höstens kursstarter. En kvalificerad gissning är att den könsmässiga obalansen kommer att förstärkas inom högstatusutbildningarna. Motsatsen vore en sensation. Pelle Billing (länk) diskuterar två möjliga förklaringar till utbildningsval och jag citerar utförligt:

Låt oss göra ett tankeexperiment för ett ögonblick. Tänk dig en värld där svenska pojkar år efter år får bättre betyg än flickorna, och därmed lägger beslag på långt fler högskoleplatser. Tendensen är att nästan dubbelt så många unga män tar ut en examen från högskolan jämfört med de unga kvinnorna, och denna trend har accelererat det senaste decenniet. Vilken förklaringsmodell skulle vara mest sannolik från ledande personer i jämställdhetsdebatten?

1)Det finns en strukturell underordning av kvinnor i samhället som gör att skolan och högskolan är manligt kodade domäner som missgynnar flickors inlärning och leder till en betygsdiskriminering i förhållande till deras kunskaper. Vår negativa förväntan på flickorna, och föräldrars prioritering av sönerna, förstärker flickornas systematiska utsatthet ytterligare. Vi måste därför genast vidta åtgärder i skolan och högskolan, och utbilda samtliga lärare i hur dessa områden kan göras mer välkomnande och tillgängliga för flickor och unga kvinnor.

2) Flickorna skapar sina dåliga studieresultat genom att de byggt upp en anti-pluggkultur där det anses coolt att inte plugga. Flickorna överskattar även sin egen förmåga och detta överdrivna självförtroende ligger dem till last. Det skulle vara bra om vi kunde påbörja ett samtal om könsnormer så att denna situation kan förändras på sikt.

Pelle antyder att de flesta nog skulle välja förklaringsmodell 1 om det hade gällt gällde flickors prestationer och det är svårt att inte hålla med honom.

Ordföranden i Delegationen för jämställdhet i högskolan Anna Ekström använder ett mycket smalt perspektiv för att förklara pojkars bristande studieframgångar. Det kallas “antipluggkultur” och tycks vara en starkare determinant än både klass, ålder, geografi och etnicitet. Med en sådan modell behöver vi inte ställa besvärliga frågor om skolans innehåll eller struktur.

Länk till Aftonbladet

I det sorgliga kommentarsfältet diskuteras huruvida pojkarna försöker stjäla offerpositionen från flickorna. Tack – men nej tack!

Rent spel?

Rent spel?

Där går han – bloggaren

Posted on by
Reply

Jag läser senaste numret av Lärarnas tidning och njuter av att känna igen mig i Anne-Marie Körlings ord om hur det är att blogga.

Länk

Bristen på verkliga pedagogiska samtal förde mig ut på nätet. Mitt första trevande blogginlägg föddes ur min vilja att kommunicera mitt yrke och berätta om det som sker inifrån skolan. Mina små, små ord skrevs inte på ett vitt papper utan ut i ett diffust och obekant svart hål. Jag skrev och tryckte på publicera. Ett knapptryck ifrån och jag var bloggare. Men vem som skulle läsa hos mig, med vilka jag skulle gå i dialog och vilka kunskaper jag skulle berikas med ? Om detta visste jag ingenting.

Nu, några bloggår senare, ingår jag i pedagogiska diskussioner, är i dialog med många läsare, skrivande tänkare, praktiker och med en mångfald av perspektiv.

Jag har genom sociala verktyg blivit inkluderad i ett stort utvidgat kollegium där frågorna är många, diskussionerna stora, och där jag själv kan välja vilket fokus jag vill utveckla, läsa om och delta i.

Jag minns den första tidens misstänksamhet och trevande försök att testa gränser. Hur privat ville jag vara? Hur närgånget kunde jag kritisera den egna verksamheten?

Nu, efter snart 2000 inlägg, tänker jag att misstagen har varit förvånansvärt få. Jag tror att bloggen har gjort mig professionellare – om vi använder ordet i betydelsen “yrkesmässigt engagerad”. Den neutralt distanserade lärarrollen intresserar mig inte.

Nästa gång någon frågar om jag är “den där bloggaren?” kommer jag att ta det som en komplimang och foga denna identitet till mina övriga.

Om att synliggöra gränser

Om att synliggöra gränser

P.S. Missa inte de övriga artiklarna om IT och sociala medier i Lärarnas tidning #7 2010

Den goda viljan

Posted on by
18

Reaktionerna på alliansens utspel om lärarlegitimation är översvallande. DN lyckas på ledarplats kritisera förslaget på avgörande punkter och ändå hylla det. Sydsvenskan gör ungefär samma sak. Fackförbundens och oppositionens entusiasm vet inte heller några gränser.

DN, Sydsvenskan

Svd är en smula återhållsam, men dryper som vanligt av hat mot den existerande lärarutbildningen. Varför kräver ingen legitimering av ledarskribenter?

Svd

Jag tänker på slagordet från Moment 22: What´s good for the company is good for the country (var det så?)

I svensk översättning skulle det då bli ungefär: Det som är bra för lärarna är bra för barnen.

Jag hittar en kritisk röst som lyfter fram den obehagliga undertonen i diskussionen om behöriga/ickebehöriga som länge  har förgiftat stämningen på många lärarrum.

Länk Ljubomir

Just när jag håller på att ge upp hoppet om en innehållsinriktad skoldiskussion hittar jag Peter Gärdenfors text om inre och yttre motivation.

Länk Gärdenfors

Luften blir lättare att andas. Jag går till jobbet idag också.

svd gp ft hd hd hd hd hd dn dn sds sds gp exp

Vad är en skolas prestation?

Posted on by
114

Ibland gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det som i texten handlar om elevers meritvärde och resultat glider i rubrik över till ” elevers prestation” för att i debattartikeln handla om skolans prestation – som de flesta nog menar är något helt annat!

Länk

Svensk Näringsliv har gjort en undersökning som inte oväntat hyllar friskolorna:

Det finns dock inget som tyder på att de kommunala skolorna presterar sämre till följd av friskolor, tvärtom tyder våra resultat på att friskolorna bidrar till att höja nivån något även i de kommunala skolorna. Detta bedömer vi är en effekt av ökad konkurrens som slår igenom.

En delförklaring till att friskolor presterar bättre är enligt vår bedömning att dessa generellt sett är mer konkurrensutsatta. De måste, för att attrahera elever och föräldrar, i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper.

Andra delförklaringar kan vara att friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade. Detta kan också ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna.

De avgörande aspekterna är svår att fånga med undersökningens parametrar. Om skolorna dräneras på engagerade föräldrar och högpresterande barn får det avgörande konsekvenser för den s.k. kamrateffekten.

De kommunala skolorna får looserstämpel och de glada statistikerna tror att de mäter skolans prestation – i själva verket bekräftar de klassamhällets obönhörliga logik. Sorteringen tar sig nya uttryck. För att vara effektiv ska den upplevas som rättvis och meningsfull.

Skolorna är inte längre den stora möjliggöraren av klassresor. Men det var roligt så länge vi lyckades bevara den illusionen.

Drömmarnas tempel - här är allt möjligt!

Morötter, morötter, morötter…

Posted on by
11

SKL erbjuder mutpengar till de lärare som vill pröva en ny arbetsorganisation.

Länk

Brevets innehåll togs fram tillsammans med Folkpartiet innan de valde att lämna förhandlingarna med Lärarnas samverkansråd.

Jag är kanske naiv som önskar att det någon gång skulle handla om annat än pengar.

DN, SvD,

Christer och Morrica kommenterar utförligt.

Går det lika bra med potatis?

Går det lika bra med potatis?

“Black pupils are routinely marked down by teachers”

Posted on by
5

Tidningen the Guardian beskriver de låga förväntningarnas betydelse för de svarta barnen i Storbritannien.

Länk

Black children are being systematically marked down by their teachers who are unconsciously stereotyping them, it has been revealed.

Academics looked at the marks given to thousands of children at age 11. They compared their results in Sats, nationally set tests marked remotely, with the assessments made by teachers in the classroom and in internal tests. The findings suggest that low expectations are damaging children’s prospects.

The study concludes that black pupils perform consistently better in external exams than in teacher assessment.

Diskussionen om pojkarnas låga betyg är inte över. Frågan är vad John Lennon skulle ha sagt?

Mer engelsk utbildningspolitik

Teacher racism is rare | John Dunford

Official: it’s fine for racists to teach | Joseph Harker

A ban-free solution to racist teachers | Hugh Muir

“Det finns ingenting att hämta”

Posted on by
Reply

Jag försöker göra en koppling till Folkpartiets avhopp från SKL:s förhandlingsdelegation och de uppdrivna förväntningarna på att ett återförstatligande ska lösa skolans problem, öka läraryrkets status, höja lönen och ge fria arbetstider. Så här i påsktider ligger det nära till hands att tro på små under.

Anna-Lena Löfgren – Det finns ingenting att hämta – spotify

Min Anita Lindblomperiod följdes av en kort romans med Lill Lindfors. Nu lever jag i ett ömt förhållande med den djupt underskattade schlagerdrottningen Anna-Lena Löfgren. Njut av Stickan Anderssons översättning av av Blame it on the bossanova

För jag känner mig som kassörskan gör
när någon vill ha förskott i ett kör

Aftonbladet, DN