Lärarlaget laddar inför dagens lektioner
8
Alla älskar Skolverkets nya generaldirektör. Jag tycker att hon argumenterar underligt. Vad menar hon? Vem syftar hon på?
Jag känner ingen som efterlyser fler karlakarlar i förskolan. Möjligtvis har utbildningsministern någon gång antytt att det skulle vara en snabb lösning på disciplinproblemen – men efter 35 år i branschen är det för mig ett främmande uttalande. De män jag möter på förskollärarutbildningen hör definitivt inte till denna kategori.
Jag tror inte heller att män är bärare av några ” mystiska egenskaper” – däremot menar jag att det finns en hel del manligt kodade erfarenheter som är underrepresenterade i förskolan. Det är alltså ett mångfaldsproblem som blir till ett kvalitetsproblem.
Jag vill inte heller att männen ska reduceras till “representanter för manskönet”. Tyvärr är det nog alltid minoritetens lott att tilldelas den här funktionen. Ansvaret ligger på majoritetskulturen att inte exotisera avvikarna.
Generaldirektören fortsätter att beskriva läraryrket som könsneutralt och sig själv som duktig flicka. Det är en riskabel kombination. Jag efterlyser en normkritisk ansats. Vilka värderingar styr verksamheten under ytan?
De som inte kan eller vill spela spelet ramlar av vagnen och får skylla sig själv.
Efter många debatter med Zoran har jag lärt mig att känna igen en halmdocka. De åsikter Anna Ekström polemiserar mot är konstrutioner som försvarar bristen på kraftfulla rektyteringsåtgärder.
I Norge samarbetar stat och kommun. I Sverige kritisera GD kommunerna för att de inte gör något.
Jag omnämns på DN:s kultursida och det kanske är en ära. När jag läser artikeln blir jag bekymrad.
Inga Wernersson menar att anledningen till att vi just nu uppmärksammar pojkarnas bristfälliga skolprestationer handlar om nedgången i världsekonomin. Jag tror hon behöver prata med en del föräldrar. Deras perspektiv är betydligt vardagligare och Wernerssons analys förlöjligar oss som menar att det är en viktig fråga. Skulle vi vara oroliga å patriarkatets vägnar?
Nu förstår jag bättre hennes svaga insats i P1Morgon.
Länk
När Wernersson talar om åtgärder blir jag riktigt arg. Vad menar hon? Frågan har grundligt avfärdats från dagordningen av DEJA och delegationen för jämställdhet i förskolan.
Visa mig åtgärderna!
Rubriken? Var finns forskning som styrker tesen?
Jag lyssnar på ministerns förklaring till elevernas dåliga resultat och häpnar över den förenklade analysen.
Vi är helt överens om att det är ett problem att barnen sitter tysta och räknar sida upp och ner i boken.
Jag är chockad över att han tror att katederundervisning är lösningen.
“Regeringen går därför in med sin satsning och styr själva den pedagogiska metoden — didaktiken — i skolorna. Det ska bli mer “katederundervisning”, där läraren undervisar och förklarar mer.
– Det är nytt att staten går in och påverkar didaktiska metoder, men det är av så stort nationellt intresse att vi inte stillatigande kan titta på när det har slagit så fel, sa Björklund.”
Det finns fler metoder att öka barnens matematiska kunskaper.
Många fler!
Jag uppskattar engagemanget men bekymrar mig över att matematik utses till det viktigaste ämnet. Hur påverkar det synen på den övriga undervisningen?
Jag var i Snårestad i går. Där finns en koja som två killar byggt. De började för elva år sedan och håller fortfarande på. Idag är de 18 år.
När jag tänker på vad de lärt sig under tiden blir jag matt och slås av vilken konstig värld skolan är. De verkliga utmaningarna finns utanför. Om jag var arbetsgivare skulle jag inte tveka att anställa de här killarna. Omedelbart!
Vi behöver diskutera informellt lärande.
| Sydsvenska dagbladet | Glöm inte att titta på webb-tv | |
| Aftonbladet | Vårt reportage på Aftonbladet | |
| Expressen | Reportage i expressen/kvällsposten | |
| Ystadallehanda | Andra reportaget i Ystadallehanda | |
| Ystadallehanda | Första reportaget i Ystadallehanda |
Fast i skolans värld handlar mycket om att anpassa unga kroppar till klockans rytm. Just nu har jag fullt upp med att övertala mig själv att gå till sängs.