Sydsvenskan presenterar statistik från ett skånskt samhälle. Jag visste inte ens att det fanns siffror på andelen föräldrar med “intellektuella begränsningar”.
Skolans uppdrag är fortfarande att ge barn likvärdiga förutsättningar. Då kan vi inte lägga över ansvaret för läxläsning på föräldrarna.
Under några dagar har vi diskuterat nödvändigheten av att basera en yrkesutbildning på forskning. Vi är väl inskolade och ingen vill på allvar ifrågasätta nyttan av systematiserad erfarenhet och kritiskt tänkande.
När jag möter studenten som har svårigheter att formatera kommentarer på kommentarer i det avslutande examensarbetet säger han glatt:
– Äsch jag går hem och kollar på Youtube, det finns säkert någon film. Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!
Jag försöker komma på luckan i hans tes. Hur ska jag argumentera?
I ett annat inlägg reagerade jag snäsigt mot en debattör som uttalade sig nedsättande om svensk pedagogisk forskning. Kanske var min smärtgräns nådd när gäller påhopp mot lärarutbildning.
Jag läser senaste numret av Pedagogiska magasinet och njuter av en mycket välskriven och intressant text av min kollega Ann-Christine Vallberg Roth.
“Vår tidigare forskning har belyst hur dokumentation och bedömning av barn varierar beroende på var barnen växer upp och går i förskola. Kunskapsinriktade bedömningar visade sig dominera i stadsdelar där majoriteten av invånarna och föräldrarna hade etniskt svensk bakgrund. Medan socialt fostrande och svenskspråkig bedömning dominerade i stadsdelar där en stor andel av invånarna och föräldrarna hade migrationsbakgrund. Omsorgsinriktad och primärt kroppsnära behovsbedömning dominerade i en landsbygdskommun.”
“Vid Moderaternas seminarium i riksdagen om den lärande hjärnan var de inbjudna forskarna eniga om att alla elever har kapacitet att nå godkänt.”
Mängdläran pekas ut som en av syndabockarna bakom det svenska så kallade “haveriet”.
“Alla” är väldigt många – frågan gäller kanske vad det är för “godkänt” eleverna ska nå?
Idag fick jag en fråga som jag inte var beredd på. Vi skulle ha workshop om webpublicering och blogg som pedagogiskt redskap. Studenten hade andra behov.
Jag gillar Gudrun och ser fram emot ett givande samtal.
Det finns två teorier om skolan. Den ena menar att skolan är lösningen på samhällets problem.
…och jag finns med i lärarlaget.
Efter att ha läst diskussionen på skollyftet är jag inspirerad!
Tysta tankar 