Hur ska rektor få lärarna att samarbeta?

Vi skriver våra små hjältesagor och idag publicerar SKL en rapport där 1300 rektorer ger sin syn på skolans problem. Jag tror det är en ganska bekväm förklaring att se lärarnas bristande samarbetsförmåga som huvudproblem och menar att den här skuldbeläggningen får konsekvenser för den fortsatta analysen.

Vilken betydelse har ämnestraditioner, detaljstyrning, nationella prov, målfokusering för det som skulle kunna vara ett elevcentrerat och ämnesövergripande arbetssätt?

Nu blir rektor god och lärarna onda – och det tror jag inte är konstruktivt.

SKL:s rapport Bra måste bli bättre

Lärarnas nyheter

Kung Sol och fårskocken

Kung Sol och fårskocken

Årets lärare Nomi Cohen

Lärarförbundet delar ut pris till årets lärare:

Länk

Det verkar vara en klok kvinna och jag vill gärna gratulera!

– Det är roligt att bli uppmärksammad. Jag hade ingen aning om jag blev nominerad, men jag tycker att jag är en bra lärare och att jag förtjänar priset. Det bästa med yrket är att undervisa i de ämnen jag älskar. Sen måste jag nämna eleverna, precis som alla andra lärare skulle göra. Jag gillar inte lönen och tycker att betygssättning är fruktansvärd. Man arbetar hela tiden med att peppa och hjälpa eleverna och sen ska man stå där med bödelyxan.

Björklund, Sjögren, Svensson och betyg

Den här bloggen lever ett dubbelliv och jag känner hur det blir allt svårare att upprätthålla ett seriöst skolfokus. Därför blir jag glad över att det finns andra som granskar regeringens krumbukter i utbildningspolitiken. För några veckor presenterade Anna Sjögren en rapport som “bevisade” att betyg är bra för arbetarklassens barn. Björklund trumpetade och den pedagogiska forskarvärlden teg.

Thomas Svensson, som är professor i matematik, granskade”undersökningen” och hittade besvärande brister. Är någon förvånad?

Länk

Universitetskansler Flodström avgår – heder åt honom!

Länk till pressmeddelande:

Under det senaste året har Högskoleverket framför allt haft fokus på regeringsuppdraget att utforma ett nytt system för att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna. Systemet har utvecklats i nära samverkan med högskolesektorn. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att Högskoleverket och Utbildningsdepartementet inte är överens om hur systemet ska utformas för att driva svensk högre utbildning framåt. Detta har lett till en förtroendekris.

— Skillnaden i synen på hur man bäst mäter kvalitet i högre utbildning i kombination med en nära styrning av utvecklingsarbetet, som inte är förenlig med relationen politisk styrning och expertmyndighet, gör att jag väljer att avgå, säger Anders Flodström.

Konflikten handlar främst om att regeringens fokus ligger på att studenternas självständiga arbeten ska utgöra grunden för bedömning av utbildningarnas kvalitet. Också Högskoleverket menar att resultaten från de självständiga arbetena är en viktig bedömningsgrund men anser att även innehållet i och examinationen av utbildningarna måste granskas.

Det är på samma gång sorgligt och hoppfullt. För oss som arbetar med akademiska professionsutbildningar har det varit en plåga att kvalitet skulle mätas enbart genom bedömning av det avslutande examensarbetet. Flodström tar strid för att se utbildningar som en helhet och då måste även andra delar bedömas. Kanske finns det en gnutta hopp i och med att bandet mellan akademin och regeringen nu synas.  Det är dags att ta strid för Högskolornas frihet från politisk styrning.

Vi börjar med lärarutbildningen.

DN, svd1, svd2, Sydsvenskan, LN

Min lille vän 84 – att inte vara bjuden

Jag läser löpsedlarna om Carl Philips objudna flickvän och tänker att den där kungen verkar inte helt pålitlig. Min lille vän har varit stel och tillbakadragen sedan tillkännagivandet av bröllopet och nu börjar han yra om en kort romans med Viktoria på 90-talet och att han också borde få vara med om festen.

Läs mer om MLV

Särskilda krav på män som vill bli lärare?

Jag läser titlarna på de ansökningar som har fått bidrag av DJ och blir fundersam:

Linköpings universitet Lärarutbildningen – för män med engagemang för jämställdhet 1 063 547 kr

Är det inte lite underligt att peka ut nödvändigheten av ett engagemang just hos denna grupp? Om männen utgör 5% av de antagna vid t.ex. förskollärarutbildningen menar jag nog att det avgörande ansvaret för att förändra strukturerna ligger hos majoriteten. Männen riskerar alltid att stereotypiseras och reduceras till symboler. Jag tänker att de i första hand måste lära sig att hantera motstridiga förväntningarna – kanske kan man kalla det “engagemang för jämställdheten” men jag ser andra tolkningar som oroar mig.

Min erfarenhet är att de här männen ogärna vill pråla med sitt engagemang och gärna undviker att se sig som förebilder för “den nye mannen”. De har ofta fullt upp med att manövrera i de komplicerade skolkulturerna utan att avkrävas ett särskilt engagemang för något så komplicerat som jämställdhet. Läroplanens formuleringar om att motverka traditionella könsroller borde gälla för båda könen i lika hög grad. Männen kanske redan har gjort sin insats genom att göra ett kontroversiellt utbildningsval?

Jag måste nog läsa hela projektansökan!

En gammal inbjudan till nätverksmöte

En gammal inbjudan till nätverksmöte

Delegationen för Jämställdhet i Högskolan beslutar…

… att avslå Borås och Malmös  gemensamma ansökan om bidrag till att arrangera en nationell konferens för manliga nätverk vid landets lärarutbildningar.

Beviljade_projekt_2010-1

Avslag

Kanske är inte tiden mogen för stöd till manliga nätverk. Att ge stöd till män är antagligen alltför svårsmält ur ett likhetsfeministiskt perspektiv och dessutom svårt att förena med teorin om könsmaktsordning. Jämställdhetsarbetet bedrivs på upptrampade stigar och fokus ligger som vanligt på att motverka de orättvisor som drabbar kvinnor. Delegationen tolkar direktiven om att minska könsobalanser på ett ganska självständigt sätt.

Delegationen ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan. Följande problemställningar ska särskilt uppmärksammas:

a) könsbundna utbildningsval till högskolan,
b) minskningen av andelen män som söker sig till högre utbildning,

c) skillnader mellan kvinnor och män vad avser studietakt, avhopp och benägenhet att avlägga examen,
d) kvinnors och mäns skilda möjligheter till forskarkarriär,
e) den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom högskolan.

Samtidigt känns det lite surt att Norge ska lyckas med någonting som vi i rättviselandet Sverige betraktar som omöjligt – att rekrytera män till förskolan. I Trondheim är 20% av de antagna män och det är ett resultat av långsiktigt arbete. (Länk till menn i barnehage)

Jag gratulerar Linköping och Linnéuniversitetet som har lyckats få bidrag till någonting som har med män att göra. De ansökningarna kommer jag att läsa med stort intresse.

Skolans ansvar – igen och igen och igen

Anders Mildner ställer två besvärliga frågor. (länk)

1) Vad hade hänt om vi klarat av att förändra siffrorna? Med samhället, med oss?

2) Vad kan vi göra för att förändra?

Det känns inte som om han tänker nöja sig med de vanliga cyniska svaren.

The Paul Butterfield Blues Band – You Can Run But You Can’t Hide

Solomon Burke – You Can Run But You Can’t Hide

Läs mer : länk

Newcastle 11 – höj kraven eller sänk målen?

Det är uppochnervända världen. Här i England pratar politikerna om Sverige som ett antibyråkratiskt föredöme och just i dagarna skickar utbildningsdepartementet brev till skolledare vid framgångsrika skolor och uppmuntrar dem att bilda “akademier”. Då slipper de detaljerade kursplaner, metodinstruktioner, timplaner och inspektioner och får i stället flyga fritt. Det blir liksom en belöning för att de visat sig framgångsrika eller “outstanding”.

Inspirationen kommer delvis från de svenska friskolorna och lärarutbildare jag pratar med är bekymrade över att privata krafter ska kapa åt sig godbitarna och lämna kvar övriga skolorna i den deprimerande detaljkontrollens misär i någon form av karikerad byråkrati.

I Sverige tycks många fortfarande tro att det är genom kontroll och styrning som rättvisa och likvärdighet ska uppnås. England är på väg åt andra hållet – men samtidigt romantiserar den nya regeringen privata alternativ och demoniserar den kommunala nivån.

Jan Thavenius beskriver det från en annan vinkel: Länk

This slideshow requires JavaScript.

Mer engelsk utbildningspolitik:

Newcastle 7 – kårhuset

This slideshow requires JavaScript.

I Newcastle finns två universitet och 80 000 studenter. Jag gillar kårhuset och funderar över det politiska engagemanget. Det måste jag undersöka.

I Sverige är intresset sällan stort för att delta i fackliga aktiviteter. Tyvärr tycks lärarstudenter var de minst villiga att engagera sig i kårarbetet. Det är särskilt oroväckande eftersom lärare enligt läroplanen ska lära barn demokratins grunder. Kanske lever många enligt principen:
– What’s In It For Me