Läs mer om frågespelet!
Det går att lära ut kritiskt tänkande.
Det finns kritiska röster inom genusvetenskapen.
Nu blir det komplicerat för dem som försöker dela upp världen. Jenny Westerstrands text slår hårt och träffar rätt.
Helins förklaring är konstig. Jag misstänker att yttrandefriheten inte gäller de här grupperna?
Den första artikeln är en bedrövlig soppa. Jag gissar att Aftonbladet testar gränserna med några säkra kort, där vi kan förfasa oss tillsammans.
Och strunta i integritetsfrågor.
Det finns olika sätt att bearbeta sina besvikelser.
Uppdatering:
Löpsedeln bygger på en mycket öppenhjärtlig och gripande intervju med Niclas Wahlgren. Artister är också människor.
Jag har fått en del pikar genom åren för min ovilja att resa?
– Är du flygrädd?
– Är du inte nyfiken?
– Vill du inte förverkliga dig själv?
Det tycks föreligga någon form av allmän resplikt och jag försvarar min rätt att inte resa med begränsad framgång.
Fast nu blev jag lite sugen. Den polska argumentationen är helt i min stil.
Länk till artikel om att inte jaga lycka.
Hedonistisk stoiker – är det möjligt?
Min far skulle ha fyllt 90 år och vi hukar i blåsten vid minneslunden på Limhamns kyrkogård. Statyn av Carl Milles heter Guds hand uppfördes 1966. Det var långt innan Maradona förändrade betydelsen av uttrycket.
Jag vandrar vidare och lyssnar på Söndagsmorgon i P2. Det här stycket av Pachelbel driver den fallande basgången mot jublande höjder. Enligt Per Feltzin är det vanligt att stycket spelas vid begravningar.
Det tål att fundera över. Är livet en kanon?
I Sverige har den kritiska maskulinitetsforskningen dominerat jämställdhetsarbetet och dessa generella teorier är svåra att använda i förskolan.
Jag hoppas att vi kan höja blicken och låter Kimmel vila ett tag.