Vill män som arbetar i förskolan vara språngbrädor?

länk

Projektets vision är att män, i projektets förlängning, lockas av en lärarutbildning där genus, och maskulinitet i synnerhet, aktivt och konstruktivt problematiseras. Att lärarutbildningen i flera av sina inriktningar sedan tidigare är feminint kodad tillvaratas här som en tillgång: män blir i denna genuskontext synliga för sig själva så som män och som genusvarelser, och detta blir i utbildningen en språngbräda i arbetet med att göra män medvetna om sina genusmärkta privilegier och sin roll i en genusordning. Till denna lärarutbildning är det män som känner ett engagemang för jämställdhet och ett ansvar för att åstadkomma förändring som lockas.

Jag läser rapporten och blir lite mörkrädd. Men just så här smalt tänkte Delegationen för jämställdhet i högskolan när de beviljade projektpengar.

Jönköpingsforskarna har gjort fyra intervjuer med studenter. I slutsatserna anar jag att syftet inte har varit att öka andelen män utan att skapa en genusvetenskaplig plattform under utbildningen.

Vägra samtid!

Jag läser debatten om Jan Lööfs böcker och känner mig eländig. Vem orkar leva i denna uppblåsta självbelåtna tid?

Det måste gå att diskutera teknikanvändning i skolan

När Sara Berglund och jag skrev den där debattartikeln i GP anade jag att vi beträdde farlig mark. Att ifrågasätta digitalisering OCH likvärdighet måste i det närmaste vara skolpolitiskt självmord. 

Nu kommer Pedagogiska Magasinet (ingen länk än) med ett fylligt temanummer i ämnet och jag känner mig mindre ensam.

Vem är teknikfientlig?

https://twitter.com/jonaslinderoth/status/727414040323088384

Jonas Linderoth ger sig ut på farlig mark, Han riskerar att marginaliseras som “teknikfientlig”. Jag vet hur det känns.

Idag har jag varit på utbildning om programmering. Vi testade KOJO och jag ser poängen med att introducera barn till grunderna i datalogiskt tänkande. Men jag tror inte att det kommer att bli en stor grej inom skolan.

När Sherry Turkle skrev sina epokgörande böcker i början av 90-talet var det ett försök att förstå varför barn fascinerades av datorer. Hon delade upp barnen i två kategorier. De flesta var ANVÄNDARE och ville helst utnyttja datorna som redskap för sin kreativitet. Ett fåtal var BEMÄSTRARE och ville förstå hur datorn och programmen var uppbyggda i detalj.

De som fascineras av programmering är antagligen vår tids bemästrare. Problemet är att kodspråket JAVA är föråldrat och resultatet måttligt spännande. En sköldpadda som kan rita?

Men det finns naturligtvis möjligheter att gå vidare. Om vi lär oss programmera kanske går att förstå datorns brist på intelligens. Då kanske det är lättare att avmystifiera den?

Det känns som om Jonas Linderoth har upptäckt att kejsaren är väldigt naken.

Teachers As Collaborative Curriculum Designers

Det fanns en tid (för inte alltför länge sedan) då många trodde att skolans framtid berodde på lärares förmåga att tolka kursplaner och formulera mål på ett lokalt plan. Idag blåser andra vindar i Sverige. I andra delar av världen lever diskussionen om lärares delaktighet i design av undervisning.

Äntligen, äntligen, äntligen…

img_6578

 

Jag är som vanligt obotligt entusiastisk och tror verkligen att denna gången menar regeringen allvar.

Länk

Kampanjen För det vidare innehöll mycket bra.

Jag är full av beundran inför dem som gjorde den här filmen. Att lyckas beskriva män positivt utan att ramla ner i någon av alla de identitetspolitiska fallgroparna är i sig en bedrift.

Det vore extra spännande om UKÄ satte press på lärosätena när det gäller avbrotten. En konferens kring den frågan vore välkommen!