Category Archives: Lärarutbildning

“Do you speak LR-ish?”

Posted on by
61

Jag har stor respekt för den orolige föräldern Zoran som bekymrar sig för att förskollärare överger omsorgsuppdraget för att leka lärare.

Jag har inte lika stor respekt för LR-torpeden Zoran som använder Twitter för att flytta fram förbundets positioner i kriget mellan de fackliga organisationer.

Jag har särskilt lite respekt för gåtan Zoran när de här två rollerna sammanblandas. Zoran och LR har skapat en form av nyspråk som gör det svårt för oss andra att avgöra när han är privat, seriös, ironisk eller polemisk. Citationstecken löser upp betydelserna och till sist vet jag varken in eller ut.

Så här började debatten:

http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/50308590023610368

Jag har skapat en PDF. Läs bakifrån. Observera att jag taggade av #merkatderer när Zoran ville diskutera en specifik förskollärares kunskaper och undervisning.

Tystatankar och zoran på Twitter den 22/3 om matematik i förskolan (läs bakifrån

Men det är svårt att föra ett samtal om vi inte har samförstånd kring centrala begrepp och jag är rädd att LR har utvecklat en egen terminologi. Jag saknar en vilja att förstå hur barn matematiska tänkande utvecklas.

http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/50333432475168768

Jag försöker förklara matematikämnets kris och prövar tanken på att traditionella undervisningsformer (drillövningar och formalism) är en delförklaring till ämnets svaga ställning i svensk skola. Zoran och jag behöver nog diskutera det informella lärandets betydelse. Gärna utifrån Peter Gärdenfors bok Lusten att lära.

Och just när vi trodde att Klass 9A inte kunde bli sämre…

Posted on by
17

…så slår programmakarna till med ett suveränt bottenavsnitt!

Läs Twitterflödet som var ovanligt stillsamt. Helena och jag turades om att förfasa oss. Övriga skolsverige har genomskådat spektaklet och tappat intresset. Zoran försöker tolka serien som ett stöd för någonting politisk och fackligt (borttagen tweet?), men det sker utan verklig övertygelse.

http://twitter.com/#!/search?q=%23klass9A

Jag intervjuas på Malmö högskolas hemsida om teveserien och har ingen anledning att ändra min bedömning av serien.

Länk till Mah

Thomas Holmkvist klarar sig nästan med hedern i behåll!

Thomas Holmkvist klarar sig nästan med hedern i behåll!

Max Entin kommenterar som vanligt suveränt. Länk

Kamikazepresschefen Zoran?

Posted on by
22

Jag tycker väldigt mycket om självständiga personer som testar gränserna i det offentliga samtalet. Vi är många som undrar över sambandet mellan privatpersonen Zoran och LR:s presschef med samma namn. Han själv menar att det går en skarp gräns mellan dem.

Känner Zoran till den förtydligade läroplanen för förskolan?

http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/49147778135363584

Tack för omtanken Torbjörn 2

Posted on by
6

Jag tycker verkligen inte om kommentarsfältet på Newsmill och nu har min gamla plågoande Gunilla Madegård vaknat. Därför väljer jag att bemöta Torbjörn här i stället: 1, 2

Bakgrund:

DEJAS slutbetänkande är ett svek mot pojkarna

Får män kritisera en kvinnodominerad skola?

och DEJAS representant Torbjörn Messing:

Skolan behöver fler genusmän, inte cowboys

En viktig skillnad mellan DEJA och mig är hur vi ser på betydelsen av en könsblandad personalgrupp. I delegationen för jämställdhet i förskolan fanns ett klart avståndstagande från vikten av att rekrytera män till förskolan. Argumentationen byggde på två antaganden:

  1. Eftersom det egentligen inte är någon skillnad mellan män och kvinnor kommer en sådan satsning utgöra en romantisering av manliga kvaliteter. Delegationen distanserar sig från den formen av essentialism och kritiserar andra länder som har rekryterat män av “fel” anledningar. Dessutom finns det en risk att sådana satsningar skulle kunna uppfattas som kritiska mot de kvinnliga pedagogerna.
  2. Eftersom de män som ändå börjar är så få finns det en uppenbar risk att de stereotypiseras och då förstärks barnens bilder av att världen går att dela upp i manligt och kvinnligt.

Jag kritiserar här det andra antagandet och menar att det lägger ett orimligt stort ansvar på minoriteten (männen) som får bära upp utredarnas förväntningar på att vara representanter för “den nya mansrollen” och på Newsmill vill Messing att vi ska ta ställning till fenomenet:

 

Vad är det vi tar ställning till egentligen?

Vad är det vi tar ställning till egentligen?

Jag menar att 3,5 års högskolestudier borde gett studenterna redskap att bearbeta socialpsykologiska processer av det här slaget.  Vi arbetar med värdegrunds och mångfaldsfrågor på många sätt.

Männen vet att de kommer att mötas av motstridiga förväntningar. Å ena sidan ska de fylla ut ett maskulint tomrum och å andra sidan får de absolut inte leva upp till bilden av den traditionella manligheten om de vill tillfredställa den nya genusnormen.

Min huvudpoäng är att den här typen av rollkonflikter hör till vardagen och är frågor som bör lösas på arbetslags- eller ledningsnivå. Forskningens pekar på att det finns ett problemområde och detta hjälper oss att sätta ord på konflikternas faser (tack Margareta Havung), men att som DEJA och Messing ta resultaten som intäkt för att inte agera beskriver jag som defaitistiskt. Jag kommenterar vidare i Messings text.

Jag vågar påstå att lärare trots 3,5 års studier inte klarar av att bortse från kön.

Ingen har påstått något sådant heller.

Ingen klarar det.

Just det. Att bortse från kön är ingen prestation i sig. Att förhålla sig analytiskt till motstridiga förväntningar är däremot en färdighet som går att öva upp.

Det finns flera forskningsrapporter som visar att män i skolan förväntas göra andra sysslor, tillföra nya värden samt att de själva intar en komplementär roll.

I förskolor som inte följer läroplanens direktiv om allsidig verksamhet kan det finnas uppdämda behov av aktiviteter som tillgodoser olika behov. Kan jag skriva detta utan att kvinnliga pedagoger blir kränkta?

Kvinnorna slutar att snickra och brottas när männen börjar arbeta i förskolan (Havung) och männen får uppskattning när de bidrar med något som är annorlunda mot det kvinnorna gör (Hjalmarsson mfl).

Om kvinnorna slutar snickra eller spela fotboll menar jag att det är ett socialpsykologiskt fenomen som också bör lösas på arbetslagsnivå. Männen kan inte skuldbeläggas för detta.

Det är ett häpnadsväckande påstående att alla lärare efter utbildningen skulle klara av att se bortom könstillhörigheten.

Så här skrev jag: “Lärarna har gått en 3,5-årig högskoleutbildning och borde kunna hantera den här typen av motsägelsefulla förväntningar”. Det är inte riktigt samma sak som Messing påstår och han väljer att argumentera i ett tomrum. Ordet “alla” är starkt och vi kanske skulle behöva diskutera vad det innebär att “se bortom könstillhörigheten”.

Det finns mängder av studier som visar att vi omedvetet påverkas av kön, etnicitet, hudfärg etc och att vi sorterar människor utifrån en rad kategoriseringsgrunder. Det kallas fördomar och de försvinner inte för att man utbildat sig till lärare.

Om vi bortser från det mästrande tonfallet har Messing en poäng. Å andra sidan bygger idén om att språkligt orientera sig i tillvaron på kategorisering och tolkning av erfarenheter. Jag tror att Imanuel Kant och Torbjörn Messing  har olika tankar om betydelsen av begreppet kategorier. Vi behöver dem för att orka leva. Språket bygger på de här generaliseringarna och som lärare måste jag kunna förhålla mig till att mina begrepp är tillfälliga konstruktioner som jag använder för att kommunicera mina erfarenheter. Men behovet av begrepp försvinner naturligtvis inte för att man utbildar sig till lärare. Förhoppningsvis lär vi oss att se det föränderliga i dem. Det finns en nyansskillnad mellan att vara fördomsfull och att ha förförståelse. Genom att arbeta med vetenskapligt tänkande under utbildningen försöker vi träna studenterna i att se den skillnaden.

Men kampen mot fördomar fortsätter genom livet och jag kan inte se att männen har ett större ansvar än kvinnorna. I mina ögon representerar avvikarna en möjlighet till förändring.

 

John Wayne som lucia

John Wayne som lucia

Om ordet “kateder” enligt SAOB

Posted on by
31

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,

Nu börjar vårt kvalitetsarbete

Posted on by
10

Det har stormat kring HSV:s sätt att mäta högskoleutbildningars kvalitet och vi var många nyfikna som lyssnade på Maria Sundkvists och Magnus Hjorts presentation av hur det ska gå till i framtiden. Jag försökte twittra men anar att den fragmentariska formen inte är rättvis mot deras försök att beskriva reformen. (Länk till pdf – sidan 5-3, läs baklänges!) Men det finns spännande frågor i materialet. Maria Sundkvist betonar vikten av transparans och förutsägbarhet vid granskningen – samtidigt vill HSV inte vara styrande. Magnus Hjort beskriver det som en omöjlig ekvation

Det är nog mer effektivt att gå till HSV:s sida och ta del av originalinformationen. Här finns instruktioner för självvärdering och en fyllig sida med frågor och svar.

Lärosätena ges även möjlighet att beskriva hur de arbetar utifrån “studenternas förutsättningar”. Det vi kallar “breddad rekrytering” får alltså inte vara en ursäkt för att sänka kraven.

Till sist verkar det mesta handla om det självständiga arbetets kvalitet och jag är osäker på vilka konsekvenser denna fokusering får för övriga delar på en professionsutbildning. Mycket osäker.

Vad är det som blir mindre viktigt i framtiden? VFU, ämneskunskaper, metodik, pedagogik, praktiskt-estetiska ämnen, psykologi, personlighetsutveckling, forskningsanknytning, internationalisering, IKT, ledarskap, kommunikation, dokumentation, personlighetsutveckling, etik, bedömning…

Jag säger som Brasse:
– Vad ska bort?

Mitt liv som konferensräv

Posted on by
Reply

Jag har tagit mig igenom tre dagar av konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle. Läs mer om programmet här.

Mitt försök till dokumentation är den här pdf-filen med mina twitterinlägg. Att försöka sammanfatta en tanke på 140 tecken är utmärkt sätt att hålla sig vaken under seminarier och föredrag.

Mats twitter som pdf (läs bakifrån – den arabiska stilen)

Du kan naturligtvis söka på hashtaggen #hsvkonf11 och då får du med allas inlägg, men eftersom jag är nervöst lagd vill jag ha det som en fil.

IKT i skola och lärarutbildning

Posted on by
Reply

Vi skriver kursplaner och försöker integrera digitala kompetenser i den nya lärarutbildningen. Jag pendlar mellan att vilja detaljstyra och ett mer öppet förhållningssätt där innehållet får styra och datorn är ett bland andra redskap.

Jag gillar det här försöket att definiera vad lärare bör kunna: Länk

Det lär finnas guld vid regnbågens slut?

Det lär finnas guld vid regnbågens slut?

Öppet hus på högskolan!

Posted on by
Reply

I Lärarutbildningens ljusgård trängs informatörer och nyfikna blivande studenter. Jag tycker om känslan av äventyr och skulle gärna vilja utveckla min förmåga att jonglera (med teorier)

Dessutom gillar jag de här akrobaterna som upphäver tyngdlag och könroller med samma ironiska leende.

Torbjörn säger att vi även utbildar cirkusartister och akrobater, men jag hittar inte de kurserna i katalogen!