Rubrikens betydelse

I papperstidningen fick Emma Leijnses artikeln den här rubriken.


På nätet var vinkeln annorlunda:


På NST:s facebookgrupp flödade kommentarerna – många tycktes tro att artiklarna behandlade skuldfrågan och att många skyldiga förövare går fria.

Jag tvivlar på att de som kommenterar har läst texterna. Men på något sätt förstärks bilden av männen som dömda på förhand.

Den tredje artikeln ger nödvändig bakgrund. Kanske borde den publicerats först?

Per-Axel Janzon och UR

Den där känslan av att det finns dolda normer på en arbetsplats. Vilka kritiska diskussioner är möjliga – den förbjudna frågan.

Könsskillnader i hjärnan?

Länk

Jag vet inte om det går att diskutera frågan om biologi och könsmönster utan att bli ovänner? 

Den här artikeln antyder att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors val av leksaker och att det handlar om hjärnan – inte sociala mönster. Det tycks vara en seriös sida – ni som är intresserade av källkritik får gärna granska rapporten ur vetenskaplig synpunkt.

Pappafeminism – mammamaskulinism

Jag ser en annan tendens.

Feministiska mödrar tvingas ibland ompröva teorier när de ser hur pojkar bemöts i förskola och skola.