Några djärva metaforer

Jag prövar några retoriska knep. Det kanske funkar?

Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Förskola, Genus, jämställdhet, Lärarutbildning, Politik, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Några djärva metaforer

  1. Katharina Andersson skriver:

    Ja, det var en spännande jämförelse. Tidslinjen stämmer. Det underrepresenterade könet är det omvända och motståndet ser olika ut, män med maktposition kontra kvinnor i förskolan samt föräldrar som inte vågar/vill ha män i förskolan, men det blir så tydligt.

    Gillad av 1 person

  2. Magnus skriver:

    Bra jämförelse. Graden av politisk (och massmedial) uppbackning är förstås en viktig faktor: kvinnoprästmotståndet ”castades” ju från första början som reaktionära urgubbar och de hade aldrig tolkningsföreträdet i media. Medan aversionen mot manliga förskollärare har legat i pakt med tiden, med det som ansetts vara inne i offentligheten.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag har nog varit ganska naiv – kanske var det därför jag blev så besviken på Delegationen för jämställdhet i förskolan som lyfte motståndet till en mer öppen teoretisk och ideologisk nivå.

      Så här i backspegeln kanske det var nödvändigt för att kunna gå vidare.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s